Följ med ’n ROLL till en småländsk ort med bara 5000 invånare, men som har en av landets starkaste och livaktigaste fästen för rockmusik: Föreningen Rockparty.
Eva Sandegren skildrar här i sin artikel Rockpartys käppraka utveckling från dess succéartade premiär med Ebba Grön 1980, till vad den är idag, för att logiskt nog avsluta med en intervju med Imperiets Stry Terrarie.
Åtminstone en cirkel är sluten!

För ett och ett halvt år sedan började det. Det som skulle bli uppvaknandet för Hultsfred. En rockförening föddes, Rockparty var namnet. Ingen kunde väl då ana att Rockparty skulle bli en av Sveriges mest aktiva rockföreningar. Utan att tveka vågar jag påstå att de är det. Men hur bär de sig åt? Några av svaren får ni veta här, och sen gäller det att gå ut och jobba själv. Ett ”Rockparty” i varje stad är ingen omöjlighet. Ta det som en utmaning!
Hultsfred, med sina omkring 5000 invånare är något av en centralort i östra Småland. Runtomkring ligger orter som Silverdalen, Målilla, Mariannelund och Lönneberga.
Under året som gått har föreningen haft besök av bl a Eldkvarn, Attentat, Ebba Grön, Wilmer X, Reeperbahn, Brända Barn, Diestinct och de engelska banden Theatre of Hate och Stiff Little Fingers. Vid mitt besök i Hultsfred gästades föreningen av Imperiet — icke helt okänt Stockholmsband med rötter inom, numera splittrade, Ebba Grön.
— Men vi struntar inte i dom lokala banden för att vi gör stora satsningar. Dom är hela tiden viktigast, anser Håkan Waxegård som är föreningens ordförande och stora ”fixare”.

STARTEN

Men hur började det hela?
— Det var hösten -80 som jag och några kompisar bestämde oss för att försöka ordna en rockkonsert med Ebba Grön & Dag Vag som då var ute på sitt segertåg över Sverige, berättar Håkan. Det blev en fantastisk succé med 1200 personer i ett mer eller mindre kaotiskt publikhav. Ebba gjorde en kanonspelning, trodde i alla fall alla i Hultsfred.
Men det var kanske inte något speciellt, de var bara ”så” bra överallt. För Hultsfred betydde detta inledningen till det som idag är Rockparty.
— Vi har Ebba att tacka för mycket, det var dom som drog igång folk här i stan, anser Håkan.
Men därifrån, den fantastiska konserten, till det att föreningen bildades var ett långt steg. Och det tog över ett år. Men i december 1981 var det i alla fall dags. Den första konserten hölls under en av de sista dagarna i januari och det blev den som sedan skulle kallas ”årets källarspelning”. Tre lokala band spelade, Biffen Steaks, Destroid Future och Zvän Ruth (som var ett av Hultsfreds första band, vars medlemmar var med och bildade Rockparty). Fritidsgården var lokalen föreningen använde till detta succéarrangemang. Sen var det pang på och hela vårens program var späckat med det mesta och bästa inom svenskt musikliv. Det var skoldans, punk- och rockgala, parkpremiär och musikfestival. Dessutom sist men inte minst — Marknadsfest med 3000 besökande. En fest utan like, för folk i alla åldrar. Att man sedan fick en rejäl vinst vid festen gjorde inte saken sämre. Överskottet blev en fin grundplåt för höstens stora satsningar med bl a två engelska band.
Under hela första halvåret gick alla arrangemang ihop ekonomiskt och det enda kommunala bidrag föreningen fick var ett startbidrag på 500 kronor. De som har ordnat rockkonserter vet att en sån summa inte räcker långt. Men Hultsfred klarade det!

BOMBHOTADE THEATRE OF HATE

I mitten av september förra året kom den konsert som blev det verkliga lyftet för Rockparty. Theatre of Hate, engelskt rockband på väg uppåt och under 1981 utsedda till årets nykomlingar i de engelska musiktidningarna. Den konserten blev något man sent ska glömma! Mycket musik och dramatik. Inte bara gruppens framträdande och texter var dramatiska, utan även det bombhot som polisen fick genom ett anonymt samtal strax före tolv på kvällen. Polisen ville inte ta några risker, varför lokalen utrymdes på musiker och de 600 personer som kommit för att uppleva Theatre of Hate live.
Men gruppen lyckades hålla publiken igång även utanför genom att improvisera några låtar på saxofon, virveltrumma och signalhorn. Alla var med på noterna och musikerna hade intagit taket på turnébussen som scen. Lyckligtvis var bombhotet falskt och efter en halvtimma kunde alla gå in igen och konserten fortsätta. Först vi halvtvå-tiden var alla nöjda och trötta efter fyra extranummer. Detta är något man sent glömmer i Rockpartys historia.
Sedan följde en minst sagt aktiv höst för föreningen. Toppen var kanske Stiff Little Fingers i slutet av november, men nämnas bör också den drogfria luciagalan med Reeperbahn som lockade 800 personer. Inte illa att locka så många nyktra ungdomar till en lussefest!

500 AFFISCHER

För att få reda på hur Rockparty bär sig åt, snackade jag med Håkan. Han gav dessa enkla och korta råd.
— Vi gör färdiga pressreleaser till tidningarna inför varje konsert, som vi överlämnar tillsammans med bandens egna releaser.
— Affischer satsar vi hårt på, vi har nämligen inte råd att annonsera och ekonomiskt sett satsar vi hellre på att trycka en egen affisch. Det ger oss ett bättre resultat och vi är många som hjälps åt för att få upp affischerna. 500 stycken är inte ovanligt att vi sätter upp inför en konsert.
— Sen har vi en PR-kommitté — en grupp som bara jobbar med PR och marknadsföring. Detta är en viktig bit som jag tror många missar.
— I början när vi inte hade några pengar i kassan hade vi bara inte råd att gå back. Vi klarade oss, men det låg mycket jobb bakom. Satsa och vinn! Det är det enda råd jag kan ge.
En av dem som satsar på Rockparty är Pia Anderzon. Hon är med i cafeteria-kommittén, en av de fem som föreningen nyligen bildat. De övriga är lokal-, konsert- och nyss nämnda PR-kommittén. Förutom jobbet med cafeterian sysslar Pia bl a med att fixa service åt banden. När jag träffar henne är hon på väg med frukost till Imperiet.

LÄGENHET ÅT GRUPPERNA

— Det märks att banden uppskattar det vi fixar åt dem, en lägenhet, frukost och kanske något om de har speciella önskemål. Grupperna vill gärna komma tillbaka och det känns kul. Lägenheten hyr vi billigt av Fritidsnämnden. Det är en bra service de har till föreningarna, och grupperna sköter sig — de flesta i alla fall. Det finns ju alltid undantag, menar Pia.
Men på det stora hela är hon mycket positiv och sparsam med kritiken. Myten om att rockstjärnor är stökiga kanske är just bara en myt. När man hör Pia berätta om gruppernas uppträdande kan man i alla fall inte låta bli att förvånas över punkkillar som skurar golvet i lägenheten innan de sticker och mycket annat.
— Detta är en service som fler föreningar borde satsa på, avslutar Pia.
Vad har Rockparty själva att erbjuda när det gäller band? Jo, faktiskt en hel del. Som tidigare nämnts finns det inom Rockpartys upptagningsområde ett tiotal band. Och många av dem håller hög klass. Vid mitt besök i Hultsfred spelade Bataljon 5 och Yngves Hundar som förband, och båda var bra (se live-recension). Förutom dessa kan nämnas Kurfürstendamm som består av fem unga killar som spelar en mycket varierad musik. Musiken har inslag av pop, rock, reggae, men mest har man nog fått inspiration från nya-vågen. Bra — men kanske borde de bestämma sig för en lite mer samlad bild. Vad jag speciellt fastnar för hos den här gruppen är sången, som är känslig och verkligen lyfter fram texterna och dess budskap.
I Hultsfred finns också en grupp som står i en klass för sig. Det är Buddhas Flugor. Tidigare har de spelat reggae, men har nu gått åt mera rak rock. Att de nästan spelade skjortan av Stiff Little Finger är väl ett ganska bra betyg. Åtminstone säger ryktena att de gjorde det!

HALVA HULTSFRED FÖR FÖRENINGEN

Konserterna som ordnas av Rockparty hålls på en hel rad olika ställen. Trots att de nu har fått en egen lokal är sommarens verksamhet förlagd till Folkparken och en del arr hålls också i Lindblomshallen, som är en stor gymnastiksal. Men att få en egen lokal var ingen lätt match. Kampen började i höstas med namninsamling, 2000 personer skrev under, dvs nästan halva ortens befolkning. Inte illa att få så många att ställa upp på en rockförening! Namninsamlingen startade efter att föreningen fått nys om diverse omflyttningar av bibliotek och fritidsgård som innebar att källarvåningen i Folkets Hus blev ledig. Toppen tyckte alla i Rockparty och tog kontakt med politikerna för att överlämna namnunderskrifterna. Men politikerna tyckte annorlunda, och så gjorde även Hemvärnet som tyckte sig behöva lokalerna bättre. Det blev insändare och mycket diskussioner. Men så småningom mjuknade politikerna och hyrde ut lokalerna till Rockparty. Först på prov en vecka.
Under denna vecka hann medlemmarna göra mycket, t ex riva en vägg och iordningställa delar av lokalen. Men efter det tog det hus i helvete. Efter mycket snack blev det i alla fall klart att föreningen fick sin lokal, åtminstone fram till årsskiftet 83/84. Då blir det en ny debatt om inte kommunen lyckats hitta en lämplig lokal till Hemvärnet, Lottakåren och FBU (Frivillig Befälsutbildning). Lokalen ska också fungera som skyddsrum efter viss ombyggnad, men än så länge är det fritt fram och föreningen är i full gång. På bara några veckor har de lyckats rusta upp lokalen så att den är fullt användbar både som fik och replokal. Det finns också en liten scen för mindre konserter, dvs upp till 300 personer. Och nu är det dags att lära medlemmarna spela själva så att fler band bildas. Det blir i form av studiecirklar. ABF är inblandat på ett hörn för att ordna detta tillsammans med föreningen.

LÅG VÅR

Från årsskiftet och framåt har föreningen legat lite lågt när det gäller konserter, eftersom de varit upptagna med att fixa lokalen. Men en del har de hunnit med, och i slutet av april hade de arrangemang varje vecka. Det har varit besök av Brända Barn & Diestinct som gjorde en gemensam turné i januari-februari. Även göteborgsbandet Attentat har varit i Hultsfred, och naturligtvis har alla de lokala banden också fått spela.
I mitten av maj var det parkpremiär med Eldkvarn.
Egentligen finns det inte mycket mer att säga om Rockparty. Och jag gissar att det blir anledning att återkomma till Hultsfred. Om jag dessutom säger att medelåldern på styrelsens medlemmar förra året var 17 (!) år, så finns det säkert mycket mer de kan uträtta när de växt till sig ett tag. Eller är det kanske i den låga åldern som styrkan och entusiasmen ligger?
För dig som inte har råd med London i sommar — åk till Hultsfred på ett riktigt ROCKPARTY!