Vem var det här som missade årets debut 1998? Jaha, då blir det bakläxa för er och samtidigt skriva följande citat 100 gånger: ”Jag ska inte missa CARNAL FORGEs nästkommande plattor hädanefter”. Är vi överens? Fint! Och när ett av Sveriges bästa manglande band börjar komma i hetluften igen tar ju självklart FEAR kontakt med kvintetten, som är med i blaskan för andra gången nu.

Bara någon dag innan jag ska åka hem till sommarstaden Falkenberg på semester bestämmer jag och redaktören att en intervju nog ska hinnas med. Och med glädje ringer jag självklart upp och på andra sidan luren finns ena gitarristen, Johan (Magnusson) som verkar vara lite trött efter en repning vad jag har fattat för? Vad har egentligen hänt sen vi snackades vid förra gången, vilket visade sig vara mer än ett år sen på Tivoli i Helsingborg (läs #4)?
— Jaa, vad har hänt sen dess ja, börjar Johan fundera. Vi har ju spelat in en ny skiva då och bytat bolag. Det har egentligen inte hänt så jävla mycket mer. Vi har hållit på med skivan hela hösten och allt det här med boka studiotid och sånt. Sen har vi varit uppe i med att ”deala” med Relapse och Century Media.
Jag har strösnackat lite med batteristen Stefan Westerberg några gånger nu innan detta intervjutillfälle då han nämnde just detta med bolagsval. Vid de tillfällena ville han inte nämna de två bolagen för att hålla allting lite hemligt fram tills nu. Borde egentligen misstänkt att ett av dem var Relapse. De licensierade ändå förra plattan ”Who’s Gonna Burn” (utan frågetecken!) som annars släpptes på svenska War.
— Precis, det var bara för att de hade släppt oss på licens då, så det blev ju att vi snackade med dem först.
Vad var det som gjorde att Century Media tog hem vinsten?
— De hade helt enkelt bästa ”dealen”, svarar Johan kort.
Skötte Relapse sig annars?
— Jag vet inte så mycket? Vi har inte så mycket kontakt med dem. Jag tror vi har sålt 3000 ex i USA, men vi har inte fått något papper på någonting än. Annars var de jävligt sugna på att signa oss, men tyvärr så erbjöd de alldeles för lite pengar och det hade inte gått runt. De har säkert mindre budget att röra sig med också?
Ja, Century Media är ju ändå lite större!
— Precis, och vi försökte ju bara få till den bästa ”dealen” och det gick smidigare med Century Media. De verkade mer intresserade och hörde av sig oftare. De var också här i studion i Västerås (Pelle Saether — Underground Studios återigen), lyssnade igenom skivan och snackade igenom kontraktet och sånt där. Vi tog helt enkelt det bästa alternativet.
Vad var det som egentligen hände med War?
— Eh, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det fanns inte de resurser som vi var ute efter liksom. Vi fick väldigt bra recensioner, men det hände ingenting. Vi tyckte inte att vi fick den responsen vi ville ha från bolaget, så vi beslöt oss för att söka vidare, förklarar han.
Nä, det verkar som att ni försvann i bakgrunden av DARKANEs släpp som kom kort efteråt?
— Precis, det kände vi också, att vi hamnade i skymundan med tanke på då att vi fick bra recensioner som sagt, men det hände absolut ingenting.
Hur känns det och ligga på samma bolag som favoriterna CRYPTOPSY nu då?
— Ja, det känns ju tufft. De kan väl rocka, flinar han.
Jag märker att Johan inte vill prata så mycket om det förflutna, samtidigt som han nämner att det är bara att blicka framåt för det andra är gammalt, och köra på från var de står nu. Vi går istället in på härligheten själv — den nya plattan! Det var 10 nya låtar va?
— Eh, nu ska vi se här, tolv nya låtar ska det vara, rättar Johan mig efter att jag fått felaktiga uppgifter från Stefan en gång innan. Förra plattan var alldeles för kort. Det var ju bara 29 minuter och 10 sekunder eller nåt sånt där. Vi lägger till två nya låtar som vi spelade in i våran sångares (Jonas Kjellgren, DELLAMORTE mm) studio.
Varför satte ni inte allting hos Pelle?
— Vi trodde att det materialet vi hade skulle räcka, men så frågade Leif Jensen på Century Media om vi kunde spela in lite fler låtar. För det var ju helt okej för dem ekonomiskt, för det kostar ju trots allt lite pengar och spela in. Så det var de som tyckte att vi skulle spela in två låtar till då.
Blir ju lite reklam för Jonas också, eller hur?
— Ja precis, och sen blev det ju bra också! Där fanns ju tid och allting för det var det som var problemet med Underground. Annars hade vi väl spelat in i där, men det fanns som sagt inte tid då. Det har faktiskt varit en ommixning av skivan också för vi var inte nöjda med den första, så det är en annan grej som har dragit ut på tiden.
Släppet är spikat den 23 Oktober och titeln på brutalthrashkanonaden är ”Fire Demon”. Eh, nu kommer vi in på eld här igen. Den förra hette som sagt ”Who’s Gonna Burn” och det verkar vara väldigt populärt med eld.
— Ja, det är tufft som fan med eld, skrattar han.
Är detta någon slags tema, eller…?
— Eh jaa, det kanske det är, jag vet inte? Men det är ju… ja… varför inte? Det är ju jävligt tufft med eld i alla fall, konstaterar Johan. Nu gäller det bara att få spela på ett utomhusställe och försöka få råd med all jävla eld för det är så jävla tufft, flabbar han vidare med.
OMINOUS (Holy Records) hade sitt release-party här nere i Malmö och självklart var CARNAL FORGE där också för att få vara med i festligheten. Spelningen var mycket bra, och komisk som vanligt, i mitt tycke, och det verkar som Close-Ups egne Martin Borg tyckte det också som var där och svingade ett par bägare med kollegan Eva Grahn. När ska Sala-killarna ha sitt release-party då, och var?
— Jag vet inte riktigt när det blir och vart heller? Sala är trots allt en rätt liten stad, och vårat förra var i någon jävla aula. Vi ska försöka kolla upp så vi kan få tag i någon bättre lokal, det kanske blir i Uppsala, Västerås eller Stockholm. Göra något rejälare med lite förband och sådär.
Det har inte varit gott om spelningar annars?
— Nä, allting har ju liksom legat på is för vi har hållit på med skivan hela hösten. Man hoppas ju att det kanske finns en chans att komma ut på en promotionturné senare med något större band? Det finns ju resurser för det och det ska inte vara problem att fixa grejer. Som Leif sa, om det var någon spelning på gång så var det bara att ringa veckan innan för att se hur mycket tröjor och skivor vi ville ha så skulle de skicka det på en gång.
Inget Hultsfred eller andra festivaler blev det av för ett av Sveriges bästa band detta år heller. Därför vänder jag mig till Hultsfred, Arvika, Wacken, Dynamo mm för inbokning. Jag har faktiskt inte själv befunnit mig på några festivaler detta år för brist på pengar och tid. Både Johan och Stefan befann sig i alla fall på Hultsfred och när jag snackade med Stefan när han just hade kommit hem nämnde han att man har blivit lite för gammal. Tycker jag känner igen det där med mina 26 år. Är Hultsfred en tonårs-festival numera?
— Jo, det har väl det blivit, eller så har jag blivit gammal, flinar han. Allt det här med festivaler kommer väl bli av nästa år för det är precis som Century Media sa. Vi kommer att få se den nya plattan som våran debutskiva för det är ingen promotion gjord alls för ”Who’s Gonna Burn” och vi är nästan helt okända. Vi kommer att få göra om allting från början och få allting att rulla på igen.

Jaha, det lutar sig mot sitt slut och undrar tills sist om det är någonting vi har missat som ska tilläggas?
— Tja, det vet i fan? Jo, vi har bytt basist, klämmer han ur sig!
Eh, va?
— Japp, alldeles i dagarna nu. Våran gamla basist Dennis (Vestman) hoppade av, det var väl inte riktigt hans intresse av musik? Då har vi tagit in Jaris (Kuusisto, gitarr) brorsa istället, Petri. Han lirade med IN THY DREAMS förut.
Hoppade Dennis av för hans andra band, som är något power metal-band väl?
— Exakt, där var ju Stefan också med innan, STEEL ATTACK som de heter.
Det var lite synd, eller det kanske är positivt också?
— Huvudsaken är att det är fullt intresse och Dennis hade inte det riktigt bra. Han tyckte inte det var riktigt kul, men Petri är ju jävligt sugen och förbannat duktig också. Det ska nog bli jävligt bra ska du se. Han är duktig på att dricka sprit också.
Det är mycket viktigt, samtidigt som vi brister ut i skratt! Finns förresten IN THY DREAMS fortfarande?
— Du, jag vet inte? Jag ska kolla, säger Johan och gapar efter sin combo Stefan och vänder sig snart till luren igen.
— Det gör de, får jag som svar.
Och det är det sista vi tar upp i det här samtalet och därmed önskar jag killarna verkligen lycka till — det förtjänar de fan ta mig. Jag räknar med att ni alla vet nu att det är tre plattor ni ska ha från Century Media detta år och det är följande: SHADOWS FALL, CRYPTOPSY och till sist då CARNAL FORGE. Missar ni detta så har ni bara er själva att skylla när ni sitter där och gråter blod för att ni har bränt stålarna på ASPHYX och OLD MAN’S CHILD istället.