Total Muzak är ett av de banden som är mest kända utanför Linköping. De är inte speciellt kända, men det är de som spelar mest utanför staden. Driften och ambitionerna att nå längre än Arbis har gjort att de sökt sig ut i landet. I Linköping vet de, enligt dem själva, att de drar 300 personer.

Någon större succé ska man väl inte tala om hittills, men på de ställen där de spelat har det gått bra. Och i de fall då lokaltidningarna har valt att recensera konserten har det varit positiva omdömen. Under påsklovet i våras hade de lyckats boka in en hel turné, 6–7 spelningar på en vecka, från Gävle i norr till Malmö i söder.

– Problemet är att det ofta kommer så lite folk. När folk inte känner till en kommer de inte, säger Tage som spelar gitarr. Till en början blir man jävligt besviken på det, men man vänjer sig. Det är ju alltid roligt att spela, oavsett publikuppslutningen.

Syndromet i Linköping är enligt Tage att ingen ska sticka upp. Ingen ska tro att han är något, alla ska hållas på mattan. Efter turnén i våras skrev lokaltidningen Östgöten, “Linköpingsband på sverigeturné”.

– Det blev en massa snack om det där efteråt. Gamla kompisar började snacka skit om en och så vidare.

Bandet ställde upp i den popbandstävling som anordnades av Östgöta Correspondenten i våras. Till final kom man, men där kunde man inte delta. Lena som sjunger och håller igång på scen var sjuk.

Låga gager

Ett annat problem som uppstår vid spelningar utanför Linköping är gagerna. De är ofta väldigt låga, är man inte ett publikdragande namn vågar inte arrangörerna chansa och betala bra.

– I och för sig är det okej med låga gager, det är ju roligt att komma ut och spela. Men som det är nu så är utgifterna dubbelt så stora som inkomsterna, och då är det lite svårt att hålla humöret uppe. Det blir ju att man köper nytt hela tiden, så skulderna minskar inte precis. Nu har vi investerat i ett eget PA-system, säger Tage, och det kostar en hel del pengar. Anledningen till det är att vi vill att publiken ska höra vad vi sjunger. Ljudet är en viktig del.

Text och musik skriver bandet själva. Ofta är det någon som kommer med en text och sen ändrar de andra på, den, likadant med musiken. Texterna handlar ofta om kärlek, men är trots det ganska svarta enligt dem själva. De är väldigt försiktiga när det gäller att komma med lösningar i texterna, det vågar dom inte, menar Lena.

Något skivkontrakt har gruppen inte fått, även om man försökt. Visserligen är många av bolagen positivt inställda till dem, men inte så positiva att de låter dem göra en platta. Själva anser de sig vara värda en sådan chans, men det finns ett problem…

– Svaren vi har fått hittills har varit ganska positiva, men det låter ungefär som “hör av er om ni flyttar till Stockholm”. Bor man i Stockholm är det inga problem, men bor man i Linköping är det som att bo i tassemarkerna. Vad vi skulle behöva är lite publicitet, i Schlager. Då skulle det nog bli lite lättare.

Tankarna att flytta till huvudstaden har dykt upp, men fortfarande går några av dem i skolan. Samtidigt verkar de tycka det är snett att flytta till Stockholm bara för den sakens skull, man borde kunna få chansen även om man bor i Linköping. Det tar dessutom tid att lära känna en ny stad och dess möjligheter. Hittills har de bara haft en spelning i Stockholm, i Handen två mil utanför city. Och det är i city man ska uppmärksammas om man ska få chansen, menar Tage.

Bildtext: Lena på sång. Tage, gitarr. Nisse på trummor och Harald på bas.