Till största delen, jag har hittills bara stött på ett avvikande exempel, handlar det om ny musik. Och ännu oftare om de band som kom i punkvågens kölvatten. Givetvis innehåller de mer, skivrecensioner, filmrecensioner, försäljning av andra fanzine osv. Inne är också att ha någon typ av förlag eller skivbolag, under vilkas namn man ger ut diverse publikationer. Vissa tidningar har samlingskassetter att sälja, andra singlar eller diktsamlingar etc. Distributionen sker oftast genom en annons i det egna fanzinet och därefter posten. Undantagen från ovanstående är givetvis seriefanzinen, vilka innehåller i stort sett bara serier.

Vad är ett Fanzine?

Vad är det då som gör en tidning till ett fanzine?
I Jörvars Gosskör nummer fem har Jan Gradvall, tidningens redaktör, skrivit en artikel under titeln “En naiv predikan”, där han går till angrepp mot en del andra fanzine, och där han själv klargör ganska tydligt vad han lägger i begreppet fanzine. Han skriver:

“Ett fanzine är en tidning gjord av fans, ‘Vinyl Junkies’, inte redaktörer som köper skivor av den anledningen att de ska recensera dem. Ett fanzine intervjuar i stort sett bara sina favoritgrupper, de gör inte intervjuer med de band de kommer över.”

Vidare menar han att många andra fanzine “saknar den originalitet och den genuina kärlek som är livsviktig för ett fanzine.”
Om det är detta man lägger i begreppet fanzine är det ganska svårt att skilja dem från “vanliga” tidningar. Det är svårt ur den synvinkeln att det är högst personligt vad man lägger i orden originalitet och genuin kärlek, men det är desto lättare att se om det är fans som står bakom tidningen. Uppenbarligen är det i stort sett bara fans till punkvågen och dess efterföljare som i så fall gör fanzine idag, med undantag för seriefanzinen.
Om man istället kallar alla tidningar i A:4 format, med rygghäftning, utan sättning och som är i svart-vitt för fanzine, då har man gjort det lätt för sig. Det skulle innebära att alla tidningar utan stora resurser är ett fanzine. RIP började som ett fanzine, men skaffade sig sättning, tog in annonser och började med färgtryck. Numera kallas aldrig RIP för ett fanzine, ETC eller Schlager kallas inte heller för fanzines.
Vari ligger då skillnaden?
Om vi går tillbaka till det ovan citerade kan man väl med rätta hävda att RIP,  Schlager och ETC är fanzines. Idealister som startat en tidning därför att de tror på den, inte därför att de vill tjäna pengar på den. Ville de tjäna pengar skulle de överhuvudtaget inte befatta sig med tidningsmarknaden. De är med andra ord fans, kanske inte till en speciell grupp, men väl till det de sysslar med.
Däremot skulle jag inte vilja säga att ‘n ROLL är ett fanzine som vi så många gånger blivit ansedda att vara. Det är en organisationstidning som kommit till på initiativ från organisationen, och inte från oss som jobbar med den.

Nåväl, i detta bredare begrepp innebär det att de nyss nämnda tidningarna samt en mängd andra typ 299, Heatwave osv skulle vara någon typ av fanzine. I sådana fall skulle man bli tvungen att dela i fanzinen i olika kategorier, typ kulturfanzine, musikfanzine osv. Men å andra sidan finns det ju redan en uppdelning, exempelvis seriefanzine. Det finns inget som säger, mej veterligt, att ett fanzine måste handla om musik.
Om man istället skulle avgöra om en tidning är ett fanzine med utgångspunkt från materialet, språket, layouten, trycket osv, blir det ännu mer upp till den enskilde att avgöra vad som är ett fanzine. De flesta fanzine använder sig av skrivmaskinstext beroende på att det är billigare än riktig sättning, men detta har dock inget att göra med innehållet vilket många tycks tro. Layouten skiftar från tidning till tidning, precis som hos de mer etablerade tidningarna. Ingen kan väl påstå att ETC och Schlager har samma layout. Till och med tryck och binderi varierar från tidning till tidning. Kort sagt: inget fanzine är det andra likt, precis som ingen etablerad tidning är den andra lik.

Idealister

Nu ska jag komma till: det jag tror är den allmänna uppfattningen om fanzines. Ett fanzine är en tidning gjord på amatörbasis av en eller flera idealister. Innehållet är till största delen musik, men även andra alster kan förekomma, typ serier och dikter. Skrivmaskinstext och en ganska ohämmad layout av skiftande kvalitet är kännetecknande. Vissa är bättre och andra sämre, men ovannämnda komponenter är signifikativa.
Denna uppfattning är inte min, men det är mina slutsatser dragna av diverse artiklar i dags- och veckopressen.
Själv vill jag definiera ett fanzine på följande sätt.
En tidning gjord av idealister med en stark tro på den tidning de vill göra och dess innehåll. Tidningens innehåll är oväsentlig så länge syftet inte är att tjäna pengar på den. Med att tjäna pengar menas inte att tidningen inte får ha anställda. Utformning, layout, skrivmaskinstext, sättning osv är av underordnad betydelse. Det är känslan av att göra en tidning man själv tror på som räknas. Inte en tidning som startas av ett förlag på rent ekonomiska grundvalar. Tidningen utgör då, i mina ögon, en del i den strävan, att bryta det tidningsmonopol som vissa förlag nu har, typ Bonniers och Åhlen & Åkerlund etc.
Nu var inte meningen med denna artikel att försöka ändra meningen i ordet fanzine, men jag menar att i mina ögon betyder ordet fanzine betydligt mer än vad som i allmänhet läggs i uttrycket.
Jag ska bara i all korthet presentera några olika fanzine utifrån den uppfattningen som är den vanliga.
Jörvars Gosskör görs i Linköping och är helt suverän som fanzine betraktad. Den känns intressant och fräsch rakt igenom, både text- och layoutmässigt.
Funtime görs i Göteborg av Lars Sundestrand och är minst lika intressant som ovannämnda. Artiklarna är lite bredare när det gäller intresseområde. Layouten är bra.
Seriefanzinet Kludd från Johanneshov är annorlunda ur den bemärkelsen att den innehåller i stort sett bara serier, ovanliga sådana. Klart läsvärda!
Och så vidare.
Man kan skriva så kort om alla fanzines och hamna på ett slutresultat av 90 A:4 ark. Istället ska jag skriva ner adresser till ett antal fanzines. Trevlig läsning!

Kludd c/o Gartz
Bolmensvägen 18
121 64 Johanneshov

Dr. Krall
A. Torgander
Harakärrsvägen 4
232 02 Åkarp
(OBS: har enligt rykten gått samman med Kludd)

Rubber Soul
Per Wirtén
Terapivägen 18 B 9tr
141 56 Huddinge

Modernes Pop
Gesällgatan 18
722 20 Västerås

Kramp
Åkervägen 30c
681 00 Kristinehamn

Jörvars Gosskör
Jan Gradvall
Kvinnebyvägen 109
582 60 Linköping

Funtime
Lars Sundestrand
Björksgatan 54b
416 52 Göteborg

Ovannämnda adresser är ett urval gjord av artikelförfattaren. Man kanske kan tycka att några är glömda, och det kan ju hända. Jag har inte läst alla fanzines i Sverige, men många. Alla är intressanta på ett eller annat sätt. Men dessa var bra.