Souls hade jag fram till för ett par månader sedan bara hört på min Snapologyskiva, där de bidrog med låten ”Its absence”, en trevlig klassisk indiepoplåt. Nu i höstas gav de ut sin debutplatta Tjitchischtsiy (Sudek) (på Telegram, producerad av… Fortsätt läsa →
Det känns som det vore igår. De fanns överallt, på affischer, på TV, på tidningsomslag av alla tänkbara sorter. De pratade ut om sina seanser, om sig själva, om sina vänner djuren, om kosmetika. Men så plötsligt tog luften slut…. Fortsätt läsa →
Mångsidighet är det nyckelord som bäst beskriver gitarristen Johan Norberg. Från det han slutade grundskolan för arton år sedan har han helt och hållet försörjt sig som frilansgitarrist. Vi har sett honom, både på scenen och t ex i TV4:s… Fortsätt läsa →
Strindbergs, ett av Sveriges alla rockband, ett i mängden. Men ändå ett band som personifierar den svenska rockmusiken i total utlevelse och enorma glädjeyttringar. Strindbergs, tre gossar som springer av och an på scen. Ibland hoppar en av dem upp… Fortsätt läsa →
En skickligt moderniserad 70-talsvariant har gjort dem till tonårsidoler som säljer massor av skivor och har fullt på sina konserter. Men det finns något annat som bättre beskriver den nya sensationen Sha-Boom: De är Sveriges kaxigaste band. En eftermiddag med… Fortsätt läsa →
Torsdagen den 15 december satt jag och pluggade inför en 18-poängs juridiktenta, och allt var rätt hemskt. Som väl var hade jag något att se fram emot: klockan 17 skulle jag gå till Sten Sture & co i Uppsala för… Fortsätt läsa →
När jag träffar Stina Nordenstam på skivbolaget Telegrams kontor i närheten av Karlaplan i Stockholm, börjar vi efter en stund att prata om den amerikanske författaren Paul Auster. Stina säger att hon tilltalas av ”det otydliga” i Austers berättelser: de… Fortsätt läsa →
Johan Kinde, numera ett tungt namn i det svenska musikklimatet, en välklädd ung man som skriver odödliga musikstycken eller helt vanliga schlagerdängor, en man som man antingen älskar eller hatar, men som omöjligt kan lämna någon oberörd. Åtskilliga spaltmeter har… Fortsätt läsa →
Den här gången är det allvar. På riktigt. Det handlar inte om klassisk soul, för hur gärna vi än vill är idén om svensk soul fånig. Det är inte »I Say a Little Prayer«, det är »Himlen runt hörnet«, här… Fortsätt läsa →
Känner ni In Hyland, José Tapet, Joe Lava, Kee Anders eller Mördar-Gunnar? Nähä. Kunde väl tänka det. Men alla fem är medlemmar av orkestern som hårdrockar sig genom Europa just nu. Europe, alltså. — Det gäller att vara så taskig… Fortsätt läsa →
Vi kommer till en av dessa efter klockan 18 ödelagda förortscentra, Farsta. Men helt dött är det inte ännu. Det finns en levande musikförening där med namnet Puss, som håller till under ungdomsgården. Frågan är bara hur länge den ska… Fortsätt läsa →
Det är tråkigt här i Fagersta bara för alla är så jävla tråkiga och sen finns det inte så mycket att göra här och sen bara för att Fagersta bruk läggs ner då försvinner massor med jobb och folk. Det… Fortsätt läsa →
© 2026 BLASKOTEKET — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑
