Ur led är tiden när folkmusik kallas punkrock och fyra grabbar från Alingsås kan bli rikskändisar med en låt om… flickor som inte fjärtar.
Garvade du också när du hörde namnet RÄSERBAJS första gången kan du sluta nu. De är vår tids spelemän.
Jag är besviken. Naturligtvis ställer jag den oundvikliga frågan om bakgrunden till det uppseendeväckande namnet Räserbajs. Bandets basist, Erik Hjortstam, får en gång för alla reda ut begreppen.
Men till min besvikelse visar det sig att bandets namn inte har den koppling till den geniale serietecknaren Joakim Lindengren som jag trodde.
— Inte alls, även om jag själv är ett stort fan, börjar Erik.
— Räserbajs startade faktiskt som ett rent skämtband. Ingen av oss hade spelat tidigare, så i början lirade vi barnvisor med perversa texter… Till det behövde vi ett passande namn och då korn vi upp med Räserbajs.
— Visst är det ett handikapp att dras med ett sådant namn, men nu är det inte läge att byta.
Erik understryker dock att namnet numera har tappat sin ursprungliga innebörd. Han betonar också att det verkligen var fråga om att hitta på ett barnsligt namn i början, och inte ett som ”lät punkigt”.
UTÖVER GENOMSNITTET
Vad som först fångade mitt intresse var Räserbajs demo Klass mot klass som dök upp 1991. Då hade bandet existerat i ett år och medlemmarna var fortfarande nybörjare på sina respektive instrument.
Dock fanns det redan då antydningar om att detta var någonting utöver det genomsnittliga i en aldrig sinande flod av demokassetter.
Musiken var snabb, melodisk punk med smittande refränger. Därmed inte sagt att detta var en i raden av alla Asta Kask-kopior som dykt upp genom åren. Räserbajs demo byggde mer på melodiska gitarrslingor och var även smakfyllt kryddad med en fiol i flera låtar.
Aha! Strebers-plagiatörer, tänker ni då. Fel, fel, fel. Där Strebers använde sina folkinslag som break i låtarna släppte Räserbajs lös fiolen mitt i tvåtaktsöset som vilket annat instrument som helst. Lyssna bara på ”Offer för samhället” så inser ni den klara skillnaden. Dessutom har konceptet använts i efterhand av bland andra De Lyckliga Kompisarna.
Är då felan lagd på hyllan för gott? undrar jag.
MORSAN FIOLLÄRARE
— Vi har faktiskt tänkt att ta med en fiol i fortsättningen också, säger Erik.
— Men lite tveksamma har vi varit. Dels vore det trist om folk började anklaga oss för att planka Strebers, och dels skulle vi helst vilja ha en fiolspelare i vår ordinarie sättning för att kunna återskapa låtarna live. Min morsa är fiollärare, så det vore ballt att få med henne någon gång om vi har någon större spelning.
På frågan om det är gott med speltillfällen svarar Erik att det går i vågor. Dessutom kompliceras situationen av att de i dag delar trummisen Jocke Levin med De Lyckliga Kompisarna.
Märker då Räserbajs av den medgång som svensk punk upplever just nu?
— Absolut, svarar Erik utan att tveka. Vi får mer folk på spelningarna och då inte bara tuppkammar utan också mer ”vanligt” folk. Punken säljer mer och är mer accepterad än tidigare. Jag tror inte att den har varit så här stor sedan Ebba Gröns dagar.
OKUNNIGA I BÖRJAN
Vad inspirerade då Räserbajs till att börja spela? Efter en stunds tvekan nämner Erik band som Bad Religion, The Misfits och Asta Kask.
Men, betonar han, det var inte meningen att Räserbajs skulle låta på ett visst sätt när bandet började. Det föll sig bara så beroende på att de var okunniga i början. I dag är smaken bredare inom bandet och spänner sig från punk till pop. Om man ska hitta en gemensam nämnare, menar Erik, bör det i sådana fall bli Birdnest-banden.
Så småningom skulle Räserbajs också komma att dyka upp på platta: 1992 släpptes debut-EP:n Drömmen om EG på egen etikett. Musikaliskt kändes tongångarna från första demon igen, även om Räserbajs nu lät tajtare och mer finslipade.
Titelspåret från demon, ”Klass mot klass”, dök upp igen i en avsevärt bättre version. Dessutom fick vi oss tre nya pärlor till livs, av vilken den avslutande ”…det som sker” är min personliga favorit.
På demon och på denna EP hade bandet en trummis som hette Joel, men han lämnade skutan innan det blev dags för bandets nästa sjutummare.
LUGNARE RÄSERBAJS
Det var för drygt ett år sedan som singeln Hår på bröstet släpptes, denna gång på Birdnests underetikett Kamel records.
— Det började med att Stephan på Birdnest gjorde en nypress av första EP:n, berättar Erik. Sedan släppte Kamel även Hår på bröstet.
Andra vinylsjuan skiljer sig markant från debuten. Där den senare bjöd på tralligt tvåtaktsös, visade Hår på bröstet en lite lugnare sida av Räserbajs. Tempot var avsevärt lägre än tidigare och låtarna längre.
A-sidans ”Spriten räddade oss ifrån sporten” tycker jag som Linköpingsbo påminner en hel del om våra lokala hjältar Snoddas: finurliga gitarrslingor, underhållande text samt bra körer, roliga inslag och en stor portion humor.
Lyriken är som titeln skvallrar om en kul nonsenstext. Dock har inte Räserbajs släppt det politiska engagemanget, vilket B-sidans ”Sossarnas fel” visar. Den är en spark i häcken på dessa betongrövar som anser sig vara så jävla präktiga och omtänksamma.
MEKA MED DATOR
Vem gör då vad i Räserbajs kompositioner?
— Texterna skriver Rickard, säger Erik. Jag skriver alla melodier, det mesta av musiken. Slutligen gör Rickard arrangemangen. Jag försöker också lära mig den biten, bland annat genom att meka med en dator och göra arrangemang på den.
Musiken, ja. Betydde inte den andra singeln att Räserbajs har ändrat sig musikaliskt jämfört med tidigare alster?
— Nej, det blev faktiskt en liten miss där, avslöjar Erik. Vi hade ett gäng låtar som lät som depå första EP:n, men de råkade bli bortsållade när vi gjorde singeln. Vi har inte gjort något större byte musikaliskt.
Till sist berättar Erik lite om bandets nya CD-singel Fina flickor som nyligen släpptes på Kamel/Birdnest. Räserbajs bokades in i studion veckan innan De Lyckliga Kompisarna så att Jocke kunde spela in bägges respektive singlar non-stop i studion.
Fina flickor är en femspårs-singel och en bra vidareutveckling av bandets tidigare koncept. Inledande ”Du är rädd” samt ”En kubikmeter” är teknisk, driven HC-punk från samma domäner som vi annars brukar hitta DLK i. ”Kungar och knektar” känner vi till sedan tidigare och sedan kommer en låt om väderspänningar (!) kallad just ”Fina flickor”.
I sista spåret ”Kung av guds nåde” dyker äntligen fiolen upp igen (här spelad av Eriks morsa, minsann). Sköna folktoner, men kom inte och snacka om Strebers för skillnaden är milsvid om man bara tar sig tid att lyssna.
När detta skrivs är Räserbajs singel uppe och härjar på den svenska singellistan, kanske ett tecken på att Dia Psalma-syndromet börjar bära frukt bland landets övriga punkgäng. I sådana fall ser jag det som ett gott tecken. För varje Ace Of Base behöver vi ett Räserbajs eller ett Nirvana för att stå ut.
Jag tackar Erik för en angenäm pratstund och hoppas snart få se Räserbajs fara land och rike runt och sprida sin positiva gladpunk till oss alla.
Gärna med en fiol i bagaget.
RÄSERBAJS
Rickard Stark – sång, gitarr
Martin Gustavsson – gitarr
Erik Hjortstam – bas
Joakim Levin – trummor
Diskografi:
Klass mot klass kassett (1991)
Drömmen om EG EP 7″ (1992)
Hår på bröstet 7″ (1993)
Fina flickor CDS (1994)
Kontakt och bokning:
RÄSERBAJS
c/o Erik Hjortstam,
Lendalsgatan 11 A,
44131 Alingsås
2020-10-24 kl. 17:45
Vad kul att hitta denna gamla intervju. Bra skrivet!
Mvh
Erik