MAD JACKS
Weeping Wind / Take Over Me / Weeping Wind (Stone Mix)
Bad Trip CREED 5T, 12″ (import)
*

Misstänksamt närmar jag mig den här tolvan. B-sidan innehåller nämligen en Stone Mix. Smaka på det ordet — det inte bara luktar hypeförsök, det stinker. Jag övervinner mina farhågor och lägger ner pick-upen på titelspåret. Jomenvisst, här finns både frenesin och råheten från Happy Mondays och Stone Roses pulserande groove. Men till skillnad från Charlatans som även de travar på i dessa båda bands gamla tjafs ger mig Mad Jacks sura uppstötningar.
Jag får en vision av ett gothband som repat sig sönder och samman och aldrig lyckats få några spelningar, än mindre ett skivkontrakt. Och som sedan sett sin sista chans i att hoppa på den indie-danstrend som sveper över dagens England.
Att lyssna på Mad Jacks påminner mig (urrk) om den vårdag 1983 då jag helt från mina sinnen köpte en tolva med Gene Loves Jezebel. Bilar som går sönder i parti och minut brukar man kalla för måndagsexemplar. Mad Jacks är ett äkta sorgligt måndagsband. Väck inte den björn som sover, låt gothrocken vila i frid.

Adress saknas