Så står de då i rampljuset igen, Strix Q. Dels som kompositörer till Chattanoo gas hit ”Hallå hela pressen”, och med en ny singel ”Kan inte stanna kan inte gå”. Det har annars varit ganska tyst om gruppen ett tag, som för bara ett par år sedan spelades flitigt varje dag i radio.

För att göra en lång historia kort: Strix Q bildades 1974, och började sin karriär som kompgrupp åt Magnus Uggla. Det var tillsammans med honom de s.a.s. gjorde sig ett namn.
— Det var enormt nyttigt att lira med Magnus Uggla, säger Dante Holmberg, en av förgrundsfigurerna i Strix Q. Det gav oss en fin rutin och vi blev samspelta som grupp. Det hade vi ju nytta av den dan vi beslutade oss för att gå vår egen väg.
Samarbetet med Uggla upphörde 1977. Året efter kom första LP:n ”Sommartid” med Uggla som producent. Sedan dess har det blivit en hel del skivproduktioner, singlar som LP. Mest uppmärksammade kanske ”Visa vad du går för”, ”Capitol City” och ”Boys” blev. I och med sin nästa LP tänker Strix Q försöka sig på den internationella marknaden. Därför görs den i speciell version med engelska texter. Bl.a har man haft hjälp av Don Snow från popgruppen Squeeze.

LANSERING I UTLANDET

— Det kommer att bli svårt med att lansera sig i utlandet, fortsätter Dante Holmberg. I England t.ex., har man så mycket intern musik, en egen stil, så att det är svårt att ta sig in på den marknaden utifrån. Vi kommer därför att antagligen satsa lite hårdare på länder som t.ex. Västtyskland, som ”importerar” mycket mer musik utifrån.
Strix Q är ett hårt turnerande band. Så gott som året runt är de ute på vägarna. Dante fortsätter:
— De bästa spelningarna tycker jag man har inför sittande publik i åldern 2530 år. De lyssnar mera på musiken. Yngre publik har en liten annan inställning ibland. Det känns skönt när man märker att musiken går hem även hos en något äldre publik. T.o.m. Ingmar Bergman tycks ha fallit för dom. I sin dokumentärfilm ”Fårödokumentet” (1979) använder han sig bl.a av musik skriven av Strix Q.

FILMSTJÄRNOR

Är det er enda kontakt med filmbranschen?
— Nej. På den tiden vi låg på CBS spelade vi in en reklamfilm tillsammans med Factory och Rock de Luxe. Där spelade vi ”Nattfjäril” och ”Boys”. Den gick sedan på biograferna och gjorde reklam för gruppernas skivor. Ett lite ovanligt grepp i Sverige.
Strix Q består av, förutom Dante Holmberg själv, Nysse Nyström, Olle Olander, Benna Sörman och Staffan Birkenfalk. Det är Staffan och Dante som gör de flesta låtarna som de framför.
— Men vi har en sjätte medlem också; Erik Olhefte som är vår ljudtekniker både live och i studio. Han betyder väldigt mycket för oss.
Om nya LP:n flirtar mera med kritikerna återstår att se. De har i vilket fall laborerat flitigt med nya idéer och klanger. I låten ”Kanske stjärnorna vet” medverkar bl.a en gosskör.
— Vi tycker det låter kul med nya grepp. Dessutom har vi delvis hemfallit lite åt den nya flugan med synthar, fast i måttlig mängd. Det väsentliga för oss är nu att det känns ok att jobba. Vi trivs fint på ett mindre bolag, och det är något av pionjäranda över arbetet. Någon form av förändring måste till, för alla band och artister, annars går det nog av bara farten.

EUROPAFILM

1981 bröt de med CBS och gick över till Europa Film Records.
— Vi kände att vi behövde fräscha upp oss. Man kör fast i längden. Därför har det gjort mycket för vår utveckling att vi nu har nytt bolag och producent. På vår nya LP är ”Henkan” producent. En rent otrolig kille. En av de skickligaste här i landet. ”Henkan” är känd för den breda publiken genom sitt kapellmästarjobb i Måndagsbörsen. Det var också i Måndagsbörsen som Strix Q på allvar slog igenom.

MÅNDAGSBÖRSEN

— Ett framträdande där betyder mycket, fortsätter Dante Holmberg. Efter vår första spelning i Måndagsbörsen låg vi länge på listorna och spelades mycket på discos. Helt naturligt fick vi en massa jobb ”på köpet”. Därför tog det lite tid mellan våra två LP-skivor ”Capitol City” (-79) och ”La La La” (-81).
”La La La, Nej Nej Nej”… Så löd kort och gott en skivrecension angående den LP:n. Att bedömningen är oprofessionell är kanske inte så svårt att förstå, men Strixarna har aldrig direkt varit kritikernas gunstling.

KRITIKER SÅGAR

— De är både hopplösa och oschyssta, säger Dante vidare. Det verkar som om de alltid skall hacka på vissa artister vad de än gör. Vi är inget trendband utan spelar vanlig rock, och det får man tydligen inte göra här. En samling besserwissrar skulle jag vilja säga. Inte alla, men många. Tyvärr.