“Spelar man otrendig musik så får man räkna med att kämpa. Det är bara fråga om armbågar om man vill komma någonstans.”
Orden är Dan Hylanders, och han vet vad han pratar om. I drygt fem år fick han kämpa sig fram med sitt Raj Montana Band innan någon gav gruppen chansen. Och det har varit ungefär samma låtar hela tiden.
— De låtar som är populära just nu, spelade vi då också. Inte alla förstås, men en del. De gick inte hem då, men gör det alltså nu. Därför är det svårt att slå sig in på marknaden. Folk, och skivbolagen, har lättare att öppna öronen för ens material om man blivit känd. Jag skriver helt otrendig musik, som för det mesta bygger på självupplevda saker. Musiken är amerikainspirerad, så till vida, att jag vill att det skall låta bra hela vägen och inte bara på ytan.
LYRISKA TEXTER
Dan Hylander har på allvar etablerat sig inom svensk rockmusik. Men, det tog några år. Hans grupp Raj Montana Band har funnits sedan 1974, men det dröjde ända tills 1978 innan något hände. Då släpptes första LP:n som kort och gott hette “Raj Montana Band”. Sedan dess har fler och fler fått upp öronen för Dan Hylanders fina musik och lyriska texter.
— Texterna betyder väldigt mycket för mig. De bygger oftast på saker jag upplevt eller känner starkt för. De har ett budskap, men jag aktar mig för att föra fram rena åsikter. Det brukar bli ganska meningslösa saker, och dessutom finns det bättre sätt att föra fram sådana.
MALMÖS STOLTHET
Dan Hylander föddes 1954 i Malmö, där han också växt upp. Han har skrivit egen musik i drygt 16 år nu. Han, som så många andra, började i flera lokala band, tills Raj Montana slutligen bildades 1974. Numera kallas dom för “Malmös stolthet” och har spelat för upp till 20.000 personer i Malmö.
— Vi har vår definitivt största publik i Malmö och Lund. Det blir ofta flera tusen åskådare.
1980 kom albumet “Döende Oskuld”, och det var då den egentliga kicken framåt började. Lyssnar man till den LP:n, eller till “September” som kom -81, märker man en enormt hög musikalisk kvalitet. Det låter ganska amerikanskt om det. Texterna måste, som sagt, ges ett utrymme för sig. Få i Sverige, kan behandla språket med sådan nyansering och känsla som Dan Hylander gör. De är vardagsnära och angelägna. Ibland kan jag inte rå för att känna igen lite Dylan i dom. Samma genre på något sätt. I mitt tycke oftast bättre.
Dan Hylander & Raj Montana Band är en hårt turnerande grupp. Sedan de drog ut på vägarna under sensommaren -81 har drygt 130 spelningar gjorts. Tar inte det bort mycket av gnistan i slutet att spela så mycket?
— Inte alls. Tvärtom. Våra bästa spelningar förra året är ordinära i år. De bra spelningarna i år är dubbelt så bra som förra året osv. När det hela tiden går framåt och bättre tröttnar man inte.
När detta skrivs har Dan just spelat in en Live LP. När denna artikel kommer i tryck har den redan getts ut. Py Bäckman, som Dan lever och turnerar tillsammans med, har också gjort en likadan platta.
— Det är en live-LP med enbart nytt material. I vanliga fall brukar live-LP:s bestå av gamla kända låtar, men vi har föredragit ett nytt grepp. Nya låtar, inspelade live. De tre första albumen är s.a.s. en trilogi. De har mycket gemensamt båda i musiken, texterna och soundet. Nu kommer jag att försöka gå in på lite nya vägar.
I höst kommer Dan att ta det relativt lugnt, Han skall bl.a. skriva en del nytt material för en kommande LP.
— Nån gång i september går vi in i studion igen. Sen ligger vi ganska lågt under vintern, för att komma igång -83 igen.
Under våren 1983 planerar Raj Montana Band en jättetur. I huvudsak kommer konserterna att äga rum i större konsertsalar. Men mycket skall slipas in tills dess.
— Det är viktigt att publiken får valuta för sina pengar. Betalar folk upp till fyrtiofem kronor för sina biljetter ska dom också få se och höra något som är värt fyrtiofem kronor. Därför kommer vi att lägga stor vikt vid ljud och ljus.
Förhoppningsvis kommer så många som möjligt att gå och se någon av Raj Montanas konserter. De är ett av Sveriges bästa liveband, någonting som också blev bekräftat i TV:s måndagsbörsen i vintras. Något av det bästa som visats upp i programmet. Skönt att det finns svenska band kvar med sina rötter i äkta rock.
Lämna ett svar