Nej! Jag vägrar att — som alla andra skribenter under denna avdelning — urskuldande presentera stans rockliv i termer som “småstadsrock”, “bonnrock”, “lantisrock” eller dylikt, och med ett generat, skamset leende presentera dom “halvtaskiga” band som finns, och den “urdåliga” rockföreningen som inte gör något (och roten till det onda är givetvis kommunalpolitikerna och regeringen). Okej, det kanske stämmer, men i så fall är Ljusdal ett lysande undantag.
Ja! Jo! Rocken i Ljusdal är på frammarsch. Nya band bildas och gamla band utvecklas, och det viktigaste: Rockföreningen Ljusrock bildades förra året.
Rocklivet har genom åren alltid hållit en hyfsad standard. Vem minns inte the Panters, som på 60-talet både hann med att vara i Bildjournalen, samt turnera i England? Eller 70-talet med blues-rock-(progg)arna Hircum som var med i TV? (Svar: Jag t ex…)
Varför uppstår det då en rockförening just 1982?? Anledningarna är bl a dessa två:
1) Allemansradion, försöksverksamheten med en “närradio” i lokalradions regi, som endast finns i Ljusdal (och Ängelholm). Här har ortens rockgrupper fått chansen att göra bra studioinspelningar gratis, samt fått lära sig mycket om hur detta går till rent tekniskt av Allemansradions tekniker Stefan “Tjalle” Åström.
2) Kulturnämnden, och den sedan ett år anställde kultursekreteraren Leif Domnérus, som fått Ljusdals kommun att stödja rockkulturen, och själv spelar en aktiv roll i Ljusrock. Det är mycket tack vare Leif som Ljusrock redan ett halvår efter starten kan gå ut med ett mycket offensivt (och dyrt) vårprogram, som bl a består i:
En “Ljudverkstad” där alla rockband var för sig får lära sig PA-anläggningens möjligheter och utveckla sitt eget ljud tillsammans med ljudtekniker från hufvudstaden. En “Rockverkstad”, då musikerna i jazzrockgruppen Mynta lär ut sina kunskaper, tips och erfarenheter, och spelar tillsammans med de olika gruppmedlemmarna. (Tidigare har Janne Schaffer och trummisen Magnus Persson på liknande sätt arbetat med Ljusdalsbanden.)
Ljusrock satsar alltså på utveckling av banden, både musikaliskt och tekniskt.
— Det är just det som är så viktigt, fastslår P.O. Andersson, ordförande i Ljusrock, 27 år och ständigt aktiv rockare i Ljusdal.
— Jag varpå ett möte med Kontaktnätet i länet häromsistens, och där var en ganska uppgiven stämning. “Det kommer ju aldrig nån publik på våra konserter (suck)”. Så är det väl på de flesta ställen, och har varit i Ljusdal också, men det var bara Ljusrock som hade nåt recept för att få tillbaka publiken.
— Vi konkurrerar ju med det kommersiella nöjesutbudet och då gäller det ju att stå sig. Folk är ju så klart trötta på struliga konserter med sopigt ljud och band som stämmer gitarrerna på scen etc. Därför ställer vi stora krav på banden, speciellt då vi kostar på dom en så pass dyr utbildning. Vad skit som helst får inte beträda scenen, menar P.O. och Ljusrock.
— Okej, det låter hårt det här, och många reagerar nog på vår politik, men det är bara bra om vi kan få igång en debatt.
Och rockbanden i Ljusdal är bl a dessa: Först och främst de mer proffsiga och äldre (ca 25 år) country-ballad-rockarna Pekis och Tredje Bandet, med ett antal skivor och internordiska spelningar bakom sig. Rockbandens flaggskepp heter Rocksnittet, och har funnits i tre år utan medlemsbyten. Bandet har gjort en singel, och var mycket nära att gå vidare från Hälsingland i Rock-SM. Rocksnittet spelar tung, melodiös rock med svenska texter.
Heliumhead är ett annat tyngre band, med en singel bakom sig. Dom håller nu på att repa in en ny trummis.
The Cockpitts är ett yngre band som har det äldsta namnet, och har spelat i drygt två år. Dom har nyligen spelat in en kassett på allemansradion.
Avalanche spelar lättare poprock, och är ett band som jobbar väldigt hårt.
Gemensamt för dessa band är att de är relativt stabila. Annars finns många av dom bästa musikerna i band som KG 200, Air Condition och andra mer kortvariga konstellationer, eller som Janne Schaffer sa då han gästade orten:
— Högsta musikaliska standard av dom orter jag besökt i landet!
Så glöm all bandy och Dexcupen (The Cockpitts’ trummis är juniorlandslagsman i bandy) och kasta alla fördomar om “landsortsrock” och dylikt — rocken är lika bra i Ljusdal som nån annanstans.