RY COODER
Borderline
(Warner Brothers)

”Why don’t you try me” frågar Cooder. Vi är nog ganska många som prövat honom vid det här laget. Finns det någon typisk Ry Cooder lyssnare?
En man som svänger sig med den omfångsrika repertoaren har säkert vänner överallt. Denna skiva lär inte göra dom färre. Även om det — hur okonventionell nu än Cooder är — är en traditionell Cooder platta.
Helt igenom elektrisk. Rockfolk i form av John Hiatt dyker upp på gitarr och sång. Gamla trogne Bobby King sjunger och ”Studio-Jim” Keltner bankar på kaggarna.
Ry Cooder slår sig ner mitt ibland dem och börjar knäppa lite försynt på gitarren. Låter som en nybörjare bitvis men innan vi vet ordet av svänger det på ett sätt som gör både proffs och nybörjare avundsjuka.
John Hiatt och Ry sjunger duett i ”The girls from Texas”.
En larvig och vanlig c&w sak som skulle bli pinsam med de flesta, den tar Ry Cooder till sitt hjärta och behandlar ödmjukt och med själ. Då blir det också både bra, lustfyllt och humoristiskt på rätt sätt. Men bara ett mysigt fniss. De starka uttrycken jobbar aldrig Cooder med. Han är ytterst sparsam med gesterna och det känns som han håller kvar ässen i rockärmen.
Fast i ”Never make your move too soon” kommer han igång på allvar i ett långt vässat gitarrsolo. Sitt och gona er inomhus i höstmörkret tillsammans med Ry Cooder. Trognare kamrat finns inte.