Skånepågarna Ticket To Wonderlands debut-CD ”Witchflowers”, som kom för ungefär ett år sedan, fick en hel del att höja på ögonbrynen. Detta gällde både skivköpare och kritiker, då den både sålde bra och fick en hop positiva recensioner. De har också spelat mycket live i hemtrakterna vilket gjort dem till ett välkänt namn där, medan de fortfarande är relativt obekanta för övriga Sverige. Med spelningarna som förband till Die Krupps och den nya CDn ”Dream of a Purple Turtle” är det meningen att det skall bli ändring på det.
Ticket To Wonderland dök upp från intet på samlingen ”Virtual Energy” och låten ”Doves”. Strax därpå kom fullängdaren ”Witchflowers” från ett då så gott som okänt band, som varken gett ut någon kassett innan eller spelat ihop särskilt länge. Helt musikaliskt oerfarna var dock inte duon Kristian Pettersson och sångaren Johan Nilsson. Kristian hade till exempel tidigare spelat i Scene of Ritual och är även med i Shapeshifter. ”Witchflowers” fick som sagt en hel del bra kritik. Trots att den bara ligger ett år tillbaka i tiden, är inte Kristian Pettersson — bandets grundare och låtskrivare — helt nöjd när han blickar bakåt.
— Det blev bråttom, så man hann inte tänka efter och texter och musik passar inte alltid så bra ihop, tycker han idag.
Då var han dock betydligt mer tillfredsställd och var därför inte särskilt överraskad över responsen.
— Jag tyckte att det var bra det vi gjorde, fortsätter han. Men det är alltid så att när man är färdig kommer man på en massa saker man kunde gjort bättre. Det ligger väl i min natur antar jag… Men hade jag gjort den idag hade jag antagligen inte varit nöjd med den. För det första är det vi gör idag mycket tyngre och det är mycket mer detaljrikt. Det nya är givetvis också mycket proffsigare. Jag skriver all musik själv när jag sitter hemma och pular med datorn. Förra gången spelade vi in i en studio som ligger här i närheten. Den här gången lånade vi hem alla grejerna i stället. Vi kunde arbeta dygnet runt, och om jag vaknade mitt i natten och hade en idé kunde jag gå upp och jobba med den.
På det nya albumet är bandets sound dessutom betydligt mer amerikanskt, och referenser till Frontline Assemblys ”Tactical Neural Implant” är oundvikliga.
— Det är ju ingen slump om man säger så, talar Kristian om. Jag har egentligen aldrig tyckt om Frontline Assembly, men varit ett stort fan av Delerium, där Bill Leeb är med. Men när ”Tactical Neural Implant” kom ändrade jag snabbt uppfattning om Frontline Assembly.
Han fortsätter med att berätta att det är ett av de album han lyssnar allra mest på, och därför är influensen givetvis oundviklig. Trots detta riskerar aldrig Ticket To Wonderland att bli töntiga eller bara plagiatörer, för under ytan finns en hälsosam distans och en god portion humor — det sistnämnda märks till exempel i den underfundiga ”Annie” från debuten. Duon har inte heller några hämningar för att använda de instrument eller ljud de vill, och bryr sig inte om någon image eller konventioner om vad man bör använda och inte. Detta märks till exempel på bandets live-uppträdanden, där de förutom musiken också hinner med att dela ut blommor och kasta ut godis. Musik skall vara kul, lyder mottot.
Gruppnamnet är dock inte, som man kanske skulle kunna tro, någon motvikt mot bodyklichéer och stereotyper. Kristian berättar igen:
— Från början var Ticket To Wonderland rådeppigt, då jag var djävligt knäckt och tvungen att göra något för att må bättre — typ en ”ticket to wonderland”. Så det var inte medvetet att namnet inte skulle låta tufft, mer att man var deprimerad men ville bli glad. Sedan har ju musiken också blivit gladare.
Vad gäller framtiden så finns inget direkt planerat. De skall dock inte medverka på Energys samling med new romantic-covers. Ticket To Wonderland gillar nämligen inte att spela sådana.
— Det blir alltid så att när jag ska göra covers blir det ingenting kvar av låten jag började med och ingen känner igen den. Gör man covern likadan som originalet så tycker jag det är helt meningslöst, meningen är ju att man ska göra något bättre och eget av den, säger Kristian.
Typexempel kan väl sägas vara hans tidigare band Scene of Rituals version av Depeche Modes ”Stripped”, som egentligen bara känns igen genom låttexten.
Planeringen framöver är det som sagt dåligt med, vilket huvudsakligen beror på att duon gör vad som faller dem in. Mitt råd är att du som läsare får ett infall och inhandlar ”Witchflowers” eller ”Dream of a Purple Turtle”; det kan vara en ”ticket to wonderland”.
TICKET TO WONDERLAND
MEDLEMMAR
Kristian Pettersson: text, musik, programmering
Johan Nilsson: sång, gitarr
STARTÅR
1992
HEMORT
Malmö
SKIVBOLAG
Energy Rekords
DISKOGRAFI
1993 Witchflowers CD
1994 Dream of a Purple Turtle CD
Medverkan på samlingsskivor:
”Doves” på ”Virtual Energy I” CD (Energy)
”Doves” på ”Tapping the Wires” CD (Energy)
”Eclipse” och ”Inspiring Rain” på ”Virtual Energy II” CD (Energy)
KONTAKT
Pro Music Box 155
284 23 LOMMA
Lämna ett svar