FRONT 242
05:22:09:12 OFF
(CD/MC/LP/MD) (PIAS-RRE/MD)
6/10

FRONT 242
ANGELS VERSUS ANIMALS
(MCD) (PIAS-RRE/MD)
5/10

FRONT 242
ANIMAL
(12″/CDM) (PIAS-RRE/MD)
4/10

Jag måste erkänna att jag fick en betydande chock vid första genomlyssningen av Front 242s andra album i år, vars namn ska utläsas ”Evil off”. Gruppen hade flinat belåtet om de sett mina överraskade miner, för om de överraskar sin publik efter tio års musikskapande är de nöjda. Ingen grupp har väl för avsikt att stagnera musikaliskt och göra om det de redan gjort. De vill pröva ny mark och finna nya uttrycksformer.
Visst kan man överraska sin publik på många rätt lätta sätt, men att göra det bra och fortfarande BEHÅLLA fansen efteråt och förhoppningsvis skaffa några nya — det lär inte vara lätt. Front har både lyckats och inte. Vissa spår ger avsmak, men merparten av plattan får godkänt. Här och där får man ta sig i kragen och försöka inse att det inte är någon annan grupp man lyssnar på — särskilt i de partier som lätt kan härledas till rave och ren danstechno. Med tanke på dagens stora intresse för denna musik lär det inte vara svårt för Front att slå igenom rejält även på denna musikscen. De var ju ändå mästare på elektronisk dansmusik redan innan många av nittiotalets technoband hade köpt sin första synth. Styrkan och kraften är ingalunda bortkastad, den tar sig bara nya former. Jag hade väntad mig en avslappnad ambient skiva, men ambient är den bara då och då mellan krafturladdningarna.
Precis som om det inte räckte med två album på ett år, kommer de även med ett nytt mini-album kallat ”Angels Versus Animals”. Endast en ny låt finns med, knepiga och otypiska ”Borne to Breathe” (ja, den stavas så) — resten är en drös mixar från ”Evil Off”. Den intressantaste mixen är en där musiken växlar drastiskt mellan klassisk musik och techno. ”Animal” släpps till råga på allt på singel, och blir därmed den sämsta singel Front någonsin gjort. Illa måhända, men en sak är dock säker — Fronts karriär behöver absolut inte ta slut här.