För fyra år sedan startade bröderna Sjögren ett skivbolag i småländska Emmaboda. De ville ge ut en samling med elektronisk musik för att oupptäckta grupper skulle få en chans att uppmärksammas. Skivbolaget fick namnet Memento Materia (fritt översatt ”Materia att Minnas”) och samlingen, den första av fyra, kom att kallas för ”Elementary” och är numera utgången. Sedan dess har Memento Materia bland annat bytt personal, skaffat sig tyska samarbetspartners och nobbat Ace of Base.

I dag står tre personer bakom Memento Materia. Stefan, som ordnar spelningar åt grupperna och sköter kontakten med dessa, Anna-Lill, som står för kontakten med press, radio och TV och Esbjörn Sjögren, som tar hand om ekonomi och produktion.
— Memento Materia har funnit sin nisch i att ge ut bra musik, mestadels gjord på maskinell väg, men med kravet att den ska vara nyskapande och/eller framåtsträvande. Band som kopierar sina idoler anser vi vara ointressanta. Samma sak gäller för trendnissar, förklarar Esbjörn.
— Dessutom försöker vi att vara så breda som möjligt. Om vi precis har släppt en platta med tyngre synth vill vi inte ge ut en likadan till direkt efteråt och på så sätt tvingas man att lyssna på våra utgåvor. Ingen ska kunna ta för givet vad som finns på dem.
— Vårt skivbolag utvecklas ständigt framåt och jag tycker att vi har lyckats höja kvalitén för varje ny utgåva. Vi har även goda relationer till våra band, avslutar han stolt.

”MEMENTO-SAMLING”

”Elementary” var namnet på Memento Materias första samlingsskiva och under loppet av två år följdes den upp av ytterligare tre kompilationer. Samtliga mottogs väl och konceptet har numera blivit ett begrepp. I recensioner om samlingsskivor kan man i dag läsa att en ny ”Memento-samling” är här.
Men efter ”Kobolt”, den sista samlingen, började skivbolaget att satsa på enskilda band och synthpopduon Native Cry från Hässleholm var först med att släppa en egen platta. Skivbolagsdirektören Esbjörn berättar:
— De gör bra, kommersiell musik och de är ambitiösa och lätta att arbeta med. Deras album, ”Origo”, släpptes 1993 och sades fylla tomrummet efter Nasa och Howard Jones. Duon splittrades kort därefter och sångaren Kent Björnsson fick fortsätta på egen hand. Under sommaren 1994 anslöt sig dock den nye medlemmen, Rickard Hansson, och vi tror på ett nytt album under hösten 1995. ”Origo” släpps förresten i en nymix i Tyskland så småningom.
Genom att kombinera drag från både tyngre electroband och sådant som hör gothrocken till har Malaise nått en stor publik med sin mini-CD ”Secession”. Framförallt utomlands.
Live använder de sig av gitarr och trumset för att kunna variera sig så mycket som möjligt, och i somras utnämndes de i pressen till ett av de bästa banden på Arvikafestivalen.
Just nu arbetar Malaise med en ny platta som kommer att röra sig i riktning mot Dance or Die och A Split-Second om paralleller skall dras.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VILJA

— Synthpopen har inte utvecklats många tum sedan mitten av 80-talet, men Logic/Naive har faktiskt förutsättningar och vilja att göra det, påstår Esbjörn. Problemet den senaste tiden har dock varit att ingen av medlemmarna har befunnit sig på samma plats samtidigt och någon tid till studioarbete har definitivt inte funnits. En maxi är emellertid planerad till våren och därefter kommer det uppskjutna albumet att ges ut.
— Logic/Naives målsättning är att göra smart danspop av modernt snitt som tar avstamp i Human League och Kraftwerk med två sångare, en manlig och en kvinnlig.

AKUSTISKA INSTRUMENT

Memento Materia har under 1994 kontrakterat ett indiepopband som kallar sig för The April Tears och ett electroband vid namn Covenant. Jag låter herr Sjögren berätta vidare:
— The April Tears använder mycket akustiska instrument, men ändå är de stora inspirationskällorna DM, vid sidan av olikheter som Smashing Pumpkins, Poesie Noire, U2 och Nine Inch Nails.
Med god hjälp av Saras spröda stämma skapar sig The April Tears ett originellt sound som finns att höra på maxin ”Cellarbird”. I år kommer de dessutom att släppa ett fullängdsalbum.

EN NY RIKTNING

När jag frågar personerna bakom Memento Materia om 1994 års nykomling inom electrogenren är de alla överens och svarar genast Covenant. Stefan fyller till och med i med: ”Definitivt”.
— Helsingborgsgruppen Covenant gör högenergisk, tekniskt avancerad electronic body music med inslag av progressiv techno. Covenant försöker utveckla synthen i en ny riktning, bort från flirten med gitarrock. De vidareutvecklar det musikaliska arbete som grupper som Front 242 och F.L.A. påbörjat, förklarar Esbjörn.
— För Covenant är distansen viktig. De har gjort konserterna kraftfulla, självironiska och i harmoni med sin tunga danstechno. Showen förändras hela tiden och just nu är det dansare i svarta, bisarra plastdräkter som suggererar ut mystik och oförglömliga intryck i ett blixtrande rökhav.
Albumet, ”Dreams Of A Cryotank”, kom i december och har fått bra respons i media. Covenant jobbar nu vidare med nya låtar och mixar för att göra en maxi, och med spelningar för att följa upp albumet.
Några nya band har ännu inte kontrakterats, men det förs diskussioner med ett par som verkar vara intressanta. Hur det blir får framtiden utvisa.

TYSKA SAMARBETSPARTNERS

I sökandet efter nya samarbetspartners och kontakter stötte Memento Materia på Celtic Circle Productions i Tyskland. CCP är ett tyskt skivbolag som startade 1992 med att ge ut Yelworcs första skiva. Den sålde bra och sedan dess har de jobbat vidare. Vid årsskiftet hade ett tjugotal olika plattor släppts.
Celtic Circle Productions expanderar kraftigt och har just nu närmare 20 grupper i sitt stall.
— Vårt samarbete innebär att de släpper våra produkter i Tyskland och några andra delar av världen som vi själva inte har distribution i.
Memento Materia, eller åtminstone delar av det, samarbetar även med styrelsen för musikföreningen Schizo F. Tillsammans kallar de sig Tartan och planerar ivrigt för en electro/technofestival i Emmaboda.
— Vi kommer att kalla den ”Tartan ’95” efter vår egen förening. Grupperna som ska spela där är inte spikade, men festivalen kommer att pågå under 24 timmar, dock ej med liveband hela tiden, utan uppblandad med musik från olika DJ’s, berättar Esbjörn.
— För minimal dödtid använder vi två olika scener och platsen för festivalen är Rasslebygd i Emmaboda. Det är ett utmärkt ställe med gott om plats för både rum och tält.

KONKURRENSEN

På frågan om konkurrensen mellan de svenska electroskivbolagen (Energy Rekords, Frequent Frenzy, October m.fl.) svarar Esbjörn lugnt:
— Just nu känns det bra, utan irritationer eller bråk. Ett tag verkade det visserligen som om en del bolag inte tålde andras existens, men det handlar nog om att mogna i branschen. Inget av de skivbolag som finns klarar av att ensam hålla marknaden under armarna, samtidigt som marknaden är för liten för att man ska kunna gnälla och ljuga om varandra. Olika samarbeten mellan bolagen stärker däremot banden och det är bra. Man får helt enkelt hålla sig à jour med vad som händer och vi vet ganska väl var vi har varandra.

NOBBADE ACE OF BASE

— När vi sammanställde våra samlingsskivor tog vi de bidrag som vi tyckte verkade bra utan att tänka på Memento Materia. Därför missade vi också ett par band. Ett tragikomiskt exempel är M.R.P. som nog inte hade varit så dumma för oss eftersom de nu är Ace of Base.
— Det gäller även Lassigue Bendthaus, men vi gillade faktiskt inte låten som de skickade in… Å andra sidan måste man känna för materialet som man jobbar med, i längden räcker det inte med att artisten är känd sedan innan, avslutar Esbjörn Sjögren, skivbolagsdirektör, ekonomi- och produktansvarig för Memento Materia i Emmaboda.

Nästa gång besöker vi Malmöbolaget M&A Music Art, med bl.a. Funhouse och Medicine Rain i stallet…