ARTIKELN BASERAS PÅ INTERVJUER MED VADÅ OCH BIG FISH

Svensk folkmusik, något de flesta älskar men få vågar lyssna öppet eller köpa skivor. Undantaget är väl möjligtvis Nordman. När man talar om folkmusik associerar förmodligen många till dem.
Nordmans skiva har enligt min uppfattning sålt löjligt mycket. Garmarna t ex som är mer trogna folkmusiken är ett mycket bättre köpalternativ, enligt mej.
Nordman har bevisat att det finns en väldigt stor marknad, även om de varken tilltalar mig, David från Vadå eller Arvid från Big fish.
Båda banden har tolkat folkmusiken på sina egna sätt. I båda banden är tyngd mer ett motto än ett undantag.
I Vadå var till och med tyngden det primära. De hette förut Jezebel och spelade folkrock. De ville dock bort från popen, tjoet och tjimmet. De ville ha en viss tyngd samt de mollharmonier som ger känslan av norrländsk karg natur. De ville ha ett ovanligt instrument och folkmusikskolade Stefan hoppade in på fiol, därav folkmusiken. De lät faktiskt den kända producenten Sank styra väldigt mycket hur de skulle låta. Eftersom de hört hans produktioner av bl a Thåström/P.L.P. och Clawfinger och kände förtroende för honom lät de honom göra mycket av det arbete som sedan kom att löna sig i att Vadå fick det unika sound de har.
Big fish började som ett punk/synth band och höll på och repade som vanliga band gör mest då deras klaviatur/skrot/drag spelare Thomas kom dragandes med de mest besynnerliga urtidsmelodier. Dans Mot Tiden, Vargavinter och Död Mans Vals blev titlarna till låtarna med folktons-melodierna, Big fish var nöjda och fortsatte i de spåren.
Många kanske skulle kalla Vadå och Big fish avarter. Recensenterna har i båda fallen behandlat banden underligt. Antingen har de fått superrecensioner eller totalsågningar. Kanske för att det är något så eget, så svårt att hantera. Förmodligen är band av detta stuk recensenters egna garderobsmonster som de inte riktigt vet hur de skall handskas med.
Jag undrade vilka förebilder som ett band av denna typ kunde ha. David menade att Cobain numer betyder mycket för hans låtskrivande. Han säger dock att han inte lyssnat så mycket på musik den senaste tiden eftersom han bildat familj och inte riktigt haft tid.
Arvid, som faktiskt varit diskjockey, lyssnar mest på tung musik. Big fish använder till och med baskaggar från Melvins och Pantera.
På textfronten skiljer sig Big fish och Vadå som natt och dag. Big fish har sina visinspirerade bildade texter med liknelser och slutpoänger. Fyndighet, humor och blodigt allvar i en järnkittel av tung, hård och urnaturlig musik. Vadå med sina korthuggna fula texter, ord som man kan lyssna på var för sig eller låta tanken binda ihop till meningar. De ord som används är enkla, så att till och med ett barn skulle kunna förstå sig på dem, men med ett djup och en genomgående känsla av naturkrafter, något man aldrig kan bemästra.
När jag beskriver Vadås skiva som kompromisslös får jag glatt medhåll av David.
— Som en köttklubba i pannan, säger han och skrattar till.
Vadå skall även släppa sin skiva på engelska, för att sälja utomlands. De har i och för sig redan sålt ett antal av den svenska versionen bl a till U.S.A. Förmodligen tycker de att det låter exotiskt.
David tycker att fördelen med att sälja skivor utomlands är att man inte blir jämförd med Nordman.
— Vi blir bara förbannade, Nordman är ju som ett jävla beställningsjobb, säger David ilsket.
Ilska, en känsla som funnits representerad i alla år. Jag försökte lägga upp en tes om att folkmusik idag skulle ha koppling till socialism. Efter en stunds förklaringar och reflektioner från 1500-talet fick jag delvis medhåll från de båda. Men jag tror nu att jag har en bättre idé: Folkmusiken är ilskans och kärlekens musik.