Bear Quartet. De fyra björnarna. Björnkvartetten. Har varit våldsamt produktiva. Sedan hösten ’92 har de släppt fem skivor. Bolaget som låter det hela ske heter naturligtvis A Westside Fabrication och de har trott stenhårt på Bear Quartet ända sen de tog över (det var ju naturligtvis Ola Hermansson som upptäckte dom först. /red anm). Jag pratar med Matti. Först trodde jag han grät när han svarade i telefonen men det visade sig att han var förkyld.
Vem har suttit på min stol?
Vem har ätit av min gröt?
Vem ligger i min säng?
Matti är trevlig och ärlig. Och när jag frågar honom hur sveriges musikliv är tvekar han inte en sekund.
— Nu är det lite bättre, säger han. Förut var det helt värdelöst.
Vi talar om deras mustiga uttalanden i svensk musikpress i vilka de kastade skit på de… hmm… inte fullt så egensinniga banden.
— Vi gjorde det förut, säger Matti och låter som han skäms litegrann.
Jag undrar om han tycker det var grova uttalanden. Och om han ångrar någonting.
— Nja inte grova direkt, det var mer som att folk frågade oss vad vi tyckte om band och så sa vi att vi tyckte dom var dåliga, men vi ångrar det för det är så jävla meningslöst att skaffa sig ovänner. Det är lite för litet land för det. Det blir så jävla futtigt.
Det kan tänkas att Matti, som popsamlare blivit så överöst med dålig fantasilös musik att han börjat att totalt ignorera band som han tidigare gjort nedlåtande uttalanden om. Jag förstår honom. Det är lätt att uttala sig väldigt hatiskt om dagens popindustri. Det behövs verkligen nytänkande. Matti köper inte detta rakt av.
— Nej folk behöver bara bli bättre på att göra låtar, säger han som om det vore självklart.
Jag undrar om det blir tvunget att titta tillbaka.
— Man måste alltid kolla tillbaka, man har ju en historia och den skall man inte bortse från, säger han och börjar måla upp en ganska positiv bild av musikens framtid. Han menar att det går att göra nyskapande musik fortfarande. Han säger det som om det vore den självklaraste sak i världen. Men menar att många band inte är drivna till att försöka skapa något eget.
— Många band har inga äkta visioner, säger han varefter han snorar och harklar sig.
Bear Quartet håller kollen, ställer inte upp på allt, går inte på vad som helst. De har till exempel tackat nej till ett par TV program. Matti hoppas att de en dag skall få kredit för sin avhållsamhet. Han tänker rätt, han vill att hans band skall hålla i längden.
Vi enas om att svensk musik skulle hålla en betydligt högre kvalitet om det inte fanns en längtan hos svenska band efter att låta som något annat.
Inte minst de etablerade band som får mycket uppmärksamhet i media. Matti tycker att det hörs allt för väl att de flesta av dom har en amerikansk eller engelsk parallell. Många band är dåliga efterapningar, menar han. Men om musiken suger. Vad får då folk att lyssna? Är det skivbolagen som styr?
— Jag kan tänka mig det. Jag kan tänka mig att de har lite för mycket att säga till om.
— Att de drar i många trådar.
— Fast inte på sånt sätt som folk tror, jag tror att de övertalar banden: ”— Gör såhär så blir det bättre” och ”— Det är bra som det är” och så.
— Man blir som band medlurad på en massa grejer.
Men varför det kommer så mycket högkvalitativ musik från Norrland? Är det att dom inte har något annat att göra så att de spelar musik istället?
— Jag vet inte, det låter lite förenklat, det skulle möjligtvis vara att man inte blir distraherad av annat. Sedan finns det ju rätt många bra småbolag häruppe så det sporrar nog band som inte fått skivkontrakt än en hel del.
Bear Quartet har som bekant spelat in en peel session för engelsk radio. De åkte dock aldrig över till England för att spela in, vilket Matti ångrar. Istället spelade de in den i Skellefteå, men naturligtvis under föreskrivna normer. Den blev mycket omtyckt och spelades ett flertal gånger i engelsk radio. John Peel själv gillade dock inte låtarna något vidare, men det är inget Matti är ledsen för.
— Det är ju roligt att han har åsikter fortfarande, han är ju väldigt gammal.
När vi håller ändå håller på att prata om utlandet passar jag på att fråga om Bear Quartet har någon form av distribution i andra länder. Svaret att de faktiskt hade det kom inte som någon chock precis. BQ-plattor kan nu bland annat inhandlas i några länder Asien. Men kan det då bli aktuellt för grabbarna att komma dit och spela?
Matti tycker själv att det skulle vara roligt men är inte övertygad om att han får medhåll av de övriga björnarna. Han är nämligen den som är mest för att spela live.
Live har Bear Quartet med sig en extra gitarrist och de nyare, softare låtarna framförs på ett mangligare vis än på skiva. De spelar alltid olika på olika spelningar. Olika låtar, olikt, ljud, olika längd på låtar och olika tempo.
Matti förklarar detta med att de är ett band med människor i. Bear Quartet är inte stöpta i en form, inte styrda marionetter inga viljelösa dockor. De är björnar. Om du är taskig mot en björn så gör han tusen nålar på dig, fast hårt alltså.
Lämna ett svar