JAG HAR VÄLDIGT SÄLLAN stött på någon med större övertygelse och mer engagemang än Mattias Malm och Petter Utbult. Tillsammans utgör de hjärta respektive hjärna i Everyday Mistakes, ett band som inspireras av såväl girl groups och doo-wop som Erik Satie och John Coltrane, och vars ambitioner når högre än skyarna. Trots att de hittills inte hunnit släppa ifrån sig något inspelat material och att de bara har en handfull liveframträdanden i ryggen hyser de inga tecken på tvivel över att musiken de skapar så småningom kommer att bli deras permanenta livsuppehälle. Faktum är att de redan nu valt bort allt vad jobb och skola heter för att kunna viga all sin tid åt att skriva låtar, planera, spela in och producera sin debut-EP, en process som pågått från och till under nästan ett år.
— Jag har inget val, musik är mitt kall, förklarar Mattias. Det absolut enda självförtroende jag äger gäller just min kreativitet, så därför det är omöjligt för mig att göra något annat. Egentligen skapar jag enbart för min egen tillfredsställelses skull, jag måste få utlopp för allt som finns inom mig. Musiken blir som ett slags terapi. Jag önskar såklart att jag hade mer distans och var mindre egoistisk i mitt tänkande, för som det ligger till nu kan jag inte ens förstå människor som ogillar Everyday Mistakes. Jag tycker bara att de har fel. Å andra sidan betyder det också att om man har förstått oss har man sett rakt genom min själ.

De melodier och låtidéer som nästan impulsartat verkar dyka upp i Mattias huvud förankras i realiteten med hjälp av Petter i studion. Här lämnas ingenting åt slumpen, precis varenda instrument måste motsvara en tanke och varje rytm en känsla. Låtarna bearbetas och dekoreras i månader, lager på lager, pålägg efter pålägg, tills stycket som helhet uttrycker den exakta ursprungliga idén till fullo. Inte ett endaste tamburinslag får existera som utfyllnad, och en upprepad refräng bara för sakens skull vore otänkbar. Slutresultatet blir flyktiga intryck konverterade till toner i bästa impressionistiska anda.
— Jag vet att vissa kommer att uppfatta oss som pretentiösa, och visst ligger det något i det, även om vi själva snarare skulle kalla oss storsinnade. Vår ribba ligger så fruktansvärt högt, vi vill skapa vår egna musikaliska drömkontext och vi nöjer oss inte tills vi nått dit.
Så ren och pur hängivenhet känns näst intill exotiskt i Sveriges ibland lite kyligt distanserade musikklimat, och det är svårt att låta bli att imponeras.

Jag både hoppas och tror att Everyday Mistakes bångstyriga knitwear-pop, någonstans i korsningen mellan Jacques Brel, Phil Spector, Love, Ennio Morricone, Scott Walker och Brian Wilson, så småningom kommer att göra intryck på en hel generation.
EP:n ”A Melodie I Just Made Up” släpps en bit in i januari på nystartade bolaget Röda Katten och innehåller de spår som bakom lyckta dörrar så noggrant finslipats till perfektion. Förmodligen är den det närmaste man kommer Willy Wonkas chokladfabriks musikaliska motsvarighet, med den enda skillnaden att det istället för fem guldbiljetter här finns femhundra.