Cry är ett jävligt röjigt band från Göteborg, dom har lirat in ett antal 7:or och två fullängdare. Precis som deras andra fullängdare antyder så handlar det om Kamikaze rock’n’roll i Stooges och 77-punkens fotspår, LP Andersson har svarat på intervjun. Läs för fan!
Berätta om hur länge ni lirat, som sagt lite historia?
Cry har funnits sedan hösten 1990. Jag (L-P) och trummisen Birger Signal flyttade från Örebro till Göteborg för att starta ett rock’n’roll band. Rock’n’roll here I come!!! Vi samlade ihop ett gäng Göteborgare och spelade i en demo, denna kom senare ut som vår debut EP på stockholmska CBR Records.
Våran ambitionsnivå då kanske inte var så stor utan mer en anledning till att festa, flippa ur och spela högt. Grunden till Cry’s, i många kretsar, dåliga rykte lades här… Storysar om hur vi befann oss på scenen utan att kunna ett enda ackord, eller den när ett totalzonkat Cry spelade en enda låt (Onkel Kånkels “Börja knarka, börja böga”) i två timmar. Eller när jag fick stryk av 300 politiskt korrekta hardcore träskare under en squat-festival. Hur som helst, under den här tiden hann vi förutom att göra bort oss och vara otrevliga också göra en massa singlar på diverse bolag runt om i världen, dessutom finns Cry med på ett otal samlingsplattor.
1993 gick Cry på grund och ett gäng desillusionerade filurer drev om kring på stan… till slut fick vi nog och gjorde comeback. Vi tog oss i kragen och spelade in vår första fullängdare “Jackpot” på hösten 94. Sättningen var inte riktigt den samma som förut bla var Patrik Caganis från Union Carbide med på gitarr. Turnéer följde i Tyskland, Holland, Belgien, Danmark, Norge och Finland, samt att vi hade fler spelningar här än vad vi hade haft tidigare (Jag tror vårt dåliga rykte var som värst hos svenska arrangörer) 1994 var inget bra år för rock’n’roll i Sverige, när alla letade efter en svensk kopia av Dinosaur JR, Sonic Youth eller Alice in chains och Stone Temple Pilots var det inte många som ville ta i Cry, inte ens med tång.
I Europa gick det bättre och vårat självförtroende ökade hela tiden så till den mån att vi 1996 gjorde vårt senaste album “Kamikaze rock’n’roll”. Jag tror att man lätt skulle kunna säga att vi har tagit den långa och hårda vägen, istället för den enkla. Fast det har inte bara varit negativt… jag tror vi har varit på ställen där de flesta band aldrig kommer att hamna och kanske inte vill hamna heller.
Hur skulle ni själva beskriva er musik?
Total Hinsebuns och Complete Devotion. Det enda Cry’s musik egentligen står för är en hyllning och blind kärleksförklaring till våra influenser.
Har ni mycket spelningar nu och jag läste att ni är sugna på att lira i staterna, varför inte i Korea?
Efter Kamikaze plattan har vi haft okej med spelningar, dock ej så många som vi skulle eller borde ha. Men jag tror vårt dåliga rykte börjar vända till ett bra och vi får mer och mer hela tiden. Dessutom nu i skrivande stund (Feb) planers turnéer i Finland och Europa, kanske kommer man att kunna se Cry på några festivaler i sommar. (Det hoppas jag. /Red). Cry skulle tycka att det vore väldigt skoj att spela i Amerika, så mycket av det själva vi bygger vår musik på härstammar ju därifrån, därför vore det något av ett erkännande att spela där. Vi hade några datum bokade på västkusten där men i slutändan skulle vi få betala flygresan själva och hela organisationen bakom verkade vara väl mycket “Benny the Cat” så vi bestämde oss för att vänta. Förhoppningsvis släpps snart Kamikaze skivan där och vi kan spela under andra förhållanden. Till Korea kommer vi säkert att tvingas till exil, för eller senare.
Er platta “Kamikaze” hur lång tid tillbringade ni i studion med den och hur ser ni på att spela in i studio, är det något ni tycker är roligt eller föredrar ni att spela live?
Kamikaze spelades in under en tre-veckors period. Det mesta är satt live mellan 1 till 3 tagningar. Men vad som gjorde att Kamikaze plattan tog längre tid än något vi gjort innan, var att ekonomin tillät oss att inte behöva jobba från tidig morgon till tidig morgon, utan under hela perioden jobba kort men intensivt. En del dagar satte vi kanske bara 2 till 3 låtar medan andra dagar tillbringades med att prova lite olika arrangemang, vilket inte andra band kanske gör i replokalen som inte Cry brukar göra alls. Jag tror på att sätta allt “live” och på maxvolym och utan att tänka efter innan man spelar in. Men jag tror att man kan prestera ett bättre och hållbarare slutresultat om man ger varje låt tillräckligt med tid för att få en egen karaktär.
Jag tror Cry är ett bra liveband och vi tycker det skall vara allt eller inget, ingen ska lämna en Cry spelning oberörd, det är OK att hata oss men ingen skall glömma oss. Jag har sett alldeles för många band stå och ursäkta sig på scen och jag har sett lika många stå med påklistrad rockfeeling och gjort allt för att imitera bilden av att riktigt rockband. Vår ambition är att avslöja dessa och ge dom något som är på riktigt.
Skillnaden med att spela in i studio och att spela live, är att inspelningen gör jag främst för oss själva. Vi vill få oss att låta som vi vill låta och sedan presentera detta för omvärlden. Live är mer fysiskt, närkontakt, energi och att träffa folk med samma intressen och samma övertygelse som oss själva. Ett mission uppdrag helt enkelt.
Ni använder orgel på “Kamikaze” har ni det live också?
Tord Komsell är musikalisk Übermensch (gäller för övrigt alla andra i bandet också) och behärskar de flesta instrument. Ibland kör han Fender Rhodes eller parfisa på våra konserter… ibland färdas vi trångt (Hata Toyota Hi-ace) och tvingas lämna allt utom det nödvändigaste. Ibland försvinner någon av medlemmarna innan konserten och vi tvingas glömma all extravaganza och koncentrera oss på konserten.
Hur tycker ni att Sveriges scen har utvecklats den senaste tiden, det spelas tydligen rock’n’roll i varje garage och hur är Göteborgs scen just nu?
Jag tror att det konstant finns bra band, det är bara att all media har fått för sej att hypa det just nu. Det är bra att det händer för många av dessa band är på “riktigt”, ärliga och jävligt bra. De försöker inte bara att efterlikna vad som är på tapeten just för tillfället… kanske leder det till att det dyker upp clown-rock’n’roll band men det är ju så det fungerar. Göteborg har genom åren Sveriges kanske bästa band, i alla fall det som står sej mest tidlösa idag… på 60-talet Tages, Shakers, Blond etc och all punk på 70-talet kom först fill Göteborg. 80-talet med Leather Nun (No Rule, jag vet zine’t är döpt efter den låten. /Red) och Union Carbide Productions.
Jag tror att Göteborg är en bra rockstad, det är mycket jag hatar i Göteborg men det är inte för inte det brukar kalla GBG för Sveriges Detroit. Just nu snackas det mycket om band som tex. Silver Bullet. Jag tycker Nervous är bra på Real cool time Cd:n och Honeyman har gjort bra konserter och lovande demos. Vi satsar på att hinna med minst 50 vinylsinglar innan allt är över.
Vad lyssnar ni själva på för musik och surra lite om det ni diggar minst?
Om vi skulle babbla upp allt vad vi lyssnar på skulle ni få sluta tänka på No Rule Zine och istället satsa på en musikencykcopiad, man jag lovar vi gillar allt som är bra. Det är roligare att prata om saker man gillar än att ödsla skit på allt man hatar så därför kan jag berätta lite om plattan som snurrar på skivtallriken just nu. Ett holländskt skivbolag (Wicked Witch) har släppt en 10″ med inspelningar av Florida bandet The Eat. The Eat gjorde två stycken 7:or varav “Communist Radio” från 79 får mej att ta av mej byxorna och onanera varje gång jag hör den… Denna 10″ är fy faaaaaaan!!!! Vilken glädje, vilken jävla glädje ett måste i varje hem.
Berätta lite om era texter och var får ni er inspiration till dom?
Hat & agg, Sprit & tabletter samt Gittan Öhman.
Hur kommer det sej att ni har släppt singlar på amerikanska bolag?
Ingen ville ha oss här och när tidningar som Flipside och MRR skrev bra om oss hörde en massa etiketter från U.S. av sej och vi har inte gjort oss kända som sådana som säger nej, på den vägen är det.
Några nya prylar som dyker upp på Velodrome?
Velodrome har i år släppt The Grinners från Östersund, ett i mitt tycke ett totalt band, dessutom kommer Chunks från Lund med sitt debut album. Mother Superior skall spela in en ny platta. Remains skall få tummen ur röven och börja på sitt album. Velodrome’s satsning på 7″ och vinyl kommer förhoppningsvis att öka, Cry’s “Tripmaker” sålde slut på en gång och The Grinners har haft stort förhands intresse. Det är många band som skickar demos till Velodrome och som är värda att få göra en 7″. Köp alla Velodrome skivor så får vi råd att göra det. Jag vill att man i framtiden skall kunna se på det som det första svenska skivbolaget med en röd tråd som löper genom alla banden och musikaliskt tänkande. Man skall kunna titta på Velodrome på samma sett som man kollar på etiketter som tex Sun, Stax, Chess, Raw, Sub Pop etc. Det är synd att lägga ribban lågt.
Har ni något ni vill tillägga?
Cry håller just nu (feb -97) på med att spela in nytt material som skall hamna på ett mini-album som kommer att finnas i handeln April/Maj. Plattan kommer att innehålla 6-8 låtar och säljas för ungefär 50-60 kr. Bitarna vi sjunger och spelar är det bästa vi gjort hittills och är en försmak på vårt nästa 3:e album. Utöver detta spelar vi in låtar till samlingsplattor och singlar bla. ska vi göra en split singel med Mother superior på danska Bad Afro Records.
Vi hoppas att 1997 blir ett bra Cry år med mycket turnéer, festivaler och skivor. All uppskattning från journalister har gjort att läget förändrats. Innan var det Cry mot alla andra, vi gillade varandra och hatade alla andra, nu hatar vi varandra och gillar allt utom varandra. Jag tror att detta lovar för ultimatiche rock’n’roll och grym high energy tension.
Hur som helst, tack för frågorna, vi gillar blandband, brev, presenter etc skicka det till:
CRY C/O Velodrome Records
Kämpegatan 4
411 04 Göteborg.
Rock’n’roll is KING! (Tack för en schyst intervju. /Red)

Cry’s Diskografi!

Cry “Prrrt” EP CBR.
Cry “Lightyyears/Just like me” 7″ Sympthy.
Cry “Sandras having a baby” EP Boot.
Cry “Planet with two moons” split 7″ Dionysus.
Cry “Lightyears/He’s waiting” 7″ CBR.
Cry “Mansion on the hill” 7″ Velodrome.
Cry “Jackpot” CD Velodrome.
Cry “Too much of a good thing” 7″ på King Kong.
Cry “Tripmaker/Within your reach” Velodrome.
Cry “Kamikaze R&R” CD Velodrome.
Cry “Wrong attitude/The nocheatin kind” Ken-rock.

Samlingar

Another real cool time.
Fuzzbomb.
Kånkelmania “Börja knarka, börja böga”
Really fast vol 6 “That’s the breaks”