Det hela startade 1982, då Markus Arvidsson började använda namnet Arvid Tuba. Han spelar in sin första kassett med hjälp av trasiga hörlurar, mikrofoner, bandspelare och en Bontempi orgel. Kassetten som fick heta “The future is here”, gavs ut i endast ett exemplar. 1983 spelades många sånger in i bland annat ett badrum. Melodier som “Kråkan Kermit”, “Dårarnas Trädgård” och “Soon (Back in Moon)” skrevs vid denna tidpunkt, och har på senare tid omarbetats ett flertal gånger.

I maj -85 ges kassetten “Nierenstein” ut. Det blir hans första kassett till försäljning. “Nierenstein” innehåller både material från -83, och nyare inspelningar, som tex. “Soon (Back in Moon)” och “Destruction is not negative”. Oväsen och äckelljud är stora beståndsdelar på denna kassett. 1986 kom Tubas andra kassett, “Bess is Bestial” ut. Den är nu helt utgången och omöjlig att få tag på. Under den här tiden medverkar också Arvid Tuba på en rad svenska och utländska samlingskassetter med synth/ industrimusik, bland annat i England, Holland, Frankrike och Kanada. I december samma år gör Arvid Tuba sitt första framträdande på ett gymnasium i Falun. Vid detta tillfälle pajade utrustningen, och det blev en show där han skriker ut sina texter i tomma intet för en oförstående publik, varvid många lämnar lokalen. I juni -87 släpps kassetten “Am I Obscene?”. Den är lättare att ta till sig än debuten. “Am I Obscene” innehåller höjdarlåtar som “Do Not Fertilize My Sister” och “Dårarnas Trädgård”. Arvid Tuba inleder ett samarbete med en synthgrupp kallad SKB, bestående av två synthspelare. Denna trio spelade live ett antal gånger, bland annat som förband till Fläskkvartetten. Gruppen splittrades dock, och Arvid Tuba fortsatte på egen hand. Arvid Tuba/SKB medverkar med en låt på samlingskassetten “Music from the Frontier”, vilket är det enda av deras material som har givits ut. Det här året spelar Arvid Tuba även i Umeå. På scenen brukar Tuban ibland ha med sig Andy Spider, som spelar el-bas. En vanlig syn är att synthen smattrar medan Tuban dansar en vild pogo på scenen. Sommaren -88 kommer Arvid Tuba ut med kassetten “Ynkedomen”, som innehåller låtar som “Låt Svinen Dansa” samt liveupptagningar av “Ruttet Träd” och “Give Me A Tower”. Arvid Tuba har en del spelningar i Falun, bland annat en afton tillsammans med flera hårdrocksband. Större delen av publiken förstår inte vad det rör sig om. Det här året spelar Arvid Tuba även in några låtar tillsammans med Greens Restaurant.

I februari -89 kommer äntligen Arvid Tuba/Greens Restaurants material på kassett. Kassetten heter “Skifta Rejält” och domineras av den långa och mystiska låten “Jag Antar Det”, som tar upp kassettens hela andra sida. Tuban är produktiv det här året och hinner även ge ut en egen kassett i april. “Eftersatt”, som den heter, innehåller klassiska melodier såsom “Kråkan Kermit”, “Citera Astrid Lindgren” och “Kursverksamhet” (som även spelats i Bommen). Trots sin unga ålder har Arvid Tuba redan blivit en veteran i den svenska synthmusiken.

— Varför började du spela?
— Jag kände ett behov av att uttrycka mig själv i musik, och sen var jag inte nöjd med musiken som den lät då, utan jag ville skapa min egen.

— Var du inspirerad av någon speciell grupp i början?
— Ja, mycket av Kraftwerk, och speciellt LP:n “Computer World”. Och även av Depeche Mode och den grupp som heter Adam & The Ants.

— Vad lyssnar du helst på nu?
— Nu lyssnar jag på grupper som Cabaret Voltaire, Hula, Einstürzende Neubauten, Portion Control. Bland de svenska banden så tycker jag om Njurmännen, Greens Restuarant, 18:e Oktober och Overlords.

— Vilket var ditt första instrument?
— En gammal orgel jag fick av min farfar.

— Vad har du för utrustning nu?
— Nu har jag trummaskin, sequencer, synthesizer, synthmodul och en stereoapparat.

— Hur gör du när du skriver dina låtar?
— De kommer till genom att jag sitter hemma och improviserar och trycker på mina synthknappar, och sen får jag fram någonting som jag tycker låter riktigt illa, och då spelar jag in det på band, och sedan sjunger jag till.

— Vad anser du om sampling?
— Jag tycker om vissa samplingar som härmar t.ex. fioler, basar och andra akustiska instrument, men jag tycker inte om samplingar typ Kalle Anka-röster och såna typer som används i Hip Hop och Body Music.

— Anser du dig vara musikalisk?
— Aaee… i all min omusikalitet så är jag nog musikalisk.

— Hur många scenframträdanden har du gjort?
— Tja, en tio-elva stycken, mestadels här i Falun, men också i t.ex. Gävle, Örebro och Umeå.

— Kan du berätta om ditt sämsta respektive bästa framträdande, enligt din uppfattning?
— Ja, det bästa framträdandet det var när jag spelade i Gävle, i Boulognerskogen. Då hoppade en massa folk omkring, och jag fick mycket uppskattning. Och det var en chefredaktör för en stor rocktidning (finns det mer än en i Sverige? red. anm.) som var där, och han gick precis när jag skulle börja spela, det tycker jag var det bästa betyget. Det sämsta var när jag spelade i Örebro inför en cafépublik som var helt blasé och inte förstod vad det var frågan om, utan drack sitt kaffe och reagerade inte. Jag vill alltid ha reaktioner, det spelar ingen roll om de är bra eller dåliga.

— Vad vill du uppnå med din musik?
— Att folk måste försöka förstå att musik inte behöver handla om kommersialism, utan att den kan visa vad en människa känner och tycker och sånt där.

— Om du kom ut med en LP, skulle det vara både nya och gamla låtar på den?
— Ja, det skulle bli en kavalkad av både lite nytt och gammalt material. “Dårarnas Trädgård” skulle dock vara en given hit på plattan.

— Har du några framtidsplaner?
— Ja, jag har precis nyligen börjat utveckla en ny musikstil som heter destruktiv jazz, som sen kommer att släppas på antingen kassett eller på skiva. Vi får se hur det kommer att låta, jag har inte riktigt bestämt ramarna än, men det blir rätt mycket skrik, spyljud blandat med ljudet av jazztrumpeter, basar och sånt där.

— Kommer du ihåg vem som köpte din första kassett?
— Ja, det var en som hette Måns Lindholm, en av de största Arvid Tuba diggarna från Falun. Ett stort tack till honom och alla andra som visat intresse för min musik.

Kassettografi:

Nierenstein 1985
Bess is Bestial 1986
Moralpisser (Gun Tapes) 1986
Vagabondage 1987
Live in Falun (Lund???) 1987
Am I Obscene? 1987
Ynkedomen 1988
Eftersatt 1989
Arvy 1990
Alla egen produktion där ej annat angivits.

Medverkat på bland annat följande samlingskassetter:

New ärt, The new Mentality, Harsh ears now 3, Therapie Compilatie 1 (Holland), Que Faisez, Passion Organique (Frankrike), Caustic Showers (Kanada), Batongen, Orgelvärk, Unvieled, Musikföreningen 33/45, Music from the Frontier, Music for great events, Sessiraa, Negabeat och många, många andra!

Kassetterna Nierenstein, Am I Obscene?, Ynkedomen och Eftersatt går fortfarande att beställa för 25 kr/st på PG 50 38 15-3 (betalningsmottagare: Arvidsson). Övriga Tuba-kassetter är eftertraktade rariteter för experimentmusiklystna samlare runt om i Sverige!!