Bara det att ha en Dodge Charger med på skivomslaget vittnar ju om god smak, är det inte så? Nu är det inte bara raggarfjäsk utan Sparzanza plockar poäng med musiken också. Jag missade sorgligt nog spelningen på Arvikafestivalen men en platta la jag vantarna på. Den fick också hålla mig vaken på fyra timmars hemresa, så den kunde jag snart utantill. Sveriges nästa stora namn i den gungande stonergenren? Döm själva.

Killarna pratar naturligtvis i munnen på varandra när vi träffas backstage på Arvika och för att veta vem som sa vad på bandinspelningen krävs insatser från kriminalteknologiska laboratoriet. Dom hade dåligt med tider den här veckan så det får gå ändå. Jag och Sparzanza om stilar och influenser.
— Stoner. Ja det är åt det hållet, definitivt. Vi var där från början i alla fall. Som Mustasch men med ännu mera trallvänliga refränger kanske.
Bandet bildades i Karlstad 1996 och av fem medlemmar är tre kvar från ursprungskonstellationen. Tre vinylsinglar, två cd dito och en fullängdare har det blivit såhär långt. “Angels Of Vengeance” som fullängdaren heter kom i november förra året, men bandet ligger på ett litet skivbolag så det har inte varit helt smärtfritt att få den distribuerad. En lösning kanske är på väg i och med att det franska bolag Water Dragon som gruppen ligger på jobbar för närvarande på ett samarbete med en svensk distributör. Water Dragon är villiga att släppa en platta till, men man ser förstås hellre att det blir på något större bolag, alternativt att bolaget får in en fot i Sverige.
— Det är ju trots allt roligare att sälja 1000 plattor i Sverige än 1000 i Tyskland.
Omdömena har varit genomgående bra om skivan så förutsättningarna finns ju där. Närmaste planerna inkluderar en ny singel med Peter Dolving som producent. Första plattan producerades själva med basisten Johan Carlsson som tekniker men den här gången överlåter man styrningen åt Dolving. Att det blev hans namn på producentstolen var faktiskt hans eget önskemål.
— Jag träffade honom på studiefrämjandet i Karlstad när han föreläste om musikbranschen och då sa han att ville producera vår nästa skiva, berättar Johan. Vi sa okej på det villkoret att vi får testa först och därför gör vi två, tre låtar till en singel först. Blir det bra får han göra fullängdaren också.
Alla är överens om att Peter Dolving är ett namn som har tyngd inom hårdrocken, och Sparzanza menar att det ska bli intressant för han har haft många idéer om vilka stärkare som skulle användas och hur gitarrer ska stämmas osv. Men först testar man som sagt.
Distributionen och marknadsföringen har ju haltat lite men bandet sitter inte och rullar tummarna utan gör vad som går att göra för att själva marknadsföra skivan. Hjälp med allt det från ett större bolag är förstås välkommet och det skulle betyda lite mera avlastning både ekonomiskt och rent fysiskt sett.
— Det är inte precis något Popstarsliv man lever, säger dom och skrattar.
Att dom är nöjda med “Angels Of Vengeance” är något som alla svarar ja i kör på. På plattan finns dessutom en video på låten “Silverbullet”. En lokal filmförening ville göra en video med bandet och tog på sig att fixa allt kringarbete. Bland annat innehåller den 25 fotomodeller som betingade en skaplig slant och genom lite trixande av fotografen kunde man också få hela härligheten förevigad på digital beta, vilket gör att kvalitén är fruktansvärt bra. Med den facila insatsen av 50 spänn per skaft korn man undan där och omslaget plåtades i en grusgrop utanför Karlstad. Med uppfinnings rikedom och bra polare kommer man långt.

Två dagar innan tryckning pratar jag med Johan Carlsson på telefon igen. Senaste nytt i Sparzanzalägret är att Dolvinglåtarna är inspelade och mastrade. Troligen släpps dom som en EP endera av dom själva eller också genom något svenskt bolag. Samarbetet med Dolving fungerade utmärkt och resultatet blev minst sagt annorlunda. Han hade helt fria händer vid inspelningen och med lite modifikationer kommer han att få leda arbetet vid nästa fullängdare också. Ett nytt, skitigare sound och barytongitarr på en av låtarna låter intressant.
— Får vi som vi vill blir nästa platta en kombination av tajtheten hos Monster Magnets “Powertrip” och skitigheten från någon Spiritual Beggars-platta, säger Johan. Låter som en våt dröm i mina öron.