Upphovsman är den person som har skapat ett verk, tex kompositör till en låt. Den person som har skapat ett verk har upphovsrätt. Enligt upphovsrättslagen har upphovsmannen rätt att bestämma över sina verk.
All musik som framförs offentligt (tex konserter, radio, tv, diskotek, i varuhus etc) och som spelas in (tex Cd, Lp, Kass etc) omfattas av upphovsrättslagen. Alla som ger ut fonogram (Lp, Cd, Kass etc) och alla som framför andras musik offentligt, är skyldiga att betala en avgift för det. Den skall i sin tur gå till upphovsmannen som ersättning för att hans verk har använts. Brott mot upphovslagen straffas med böter eller fängelse. Men vem bevakar att dessa rättigheter och skyldigheter efterföljs? Den enskilde individen har ingen möjlighet att kontrollera detta. Det är därför vi har STIM/NCB.

STIM

Det är helt kostnadsfritt att ansluta sig till STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå). Du som är kompositör/textförfattare, och som någon gång har fått något av dina verk framförda offentligt, kan ansluta dig till STIM. Efter att ha blivit ansluten, så registrerar du dina verk på ett registreringskort (ett verk per kort). Där fylls alla uppgifter om verket i, vilket sedan ligger som grund för STIMs registrering av ditt verk tillsammans med fördelningsandelar i procent. Tex om du har skrivit både text och musik ensam, så äger du 100 % av verket. Om du har skrivit texten och någon annan har skrivit musiken, så äger ni 50 % var. Om du har skrivit texten ensam, och musiken tillsammans med någon annan, så äger du 66 % och han 33%. Ganska enkelt att förstå, text och musik värderas lika. Alla dessa uppgifter ligger som grund hos STIM när sedan NCB skall fördela de ev inkomsterna från dina verk.

NCB

(Nordisk Copyright Bureau) är man automatiskt ansluten till om man är ansluten till STIM. STIM tar betalt av dem som spelar musiken offentligt, medan NCB tar betalt av dem som spelar in och ger ut skivor och kassetter.

Om ditt verk spelas i radio eller TV, så betalar de en avgift till STIM för det. Om en konsertarrangör ordnar med en spelning med ditt band, så betalar han en avgift för det också. Även när musik spelas i tex varuhus så skall de betala en avgift för det. All musik som vem som helst kan lyssna till, vare sig de betalar inträde eller ej, skall anmälas och betalas till STIM.

Om man skall ge ut ett sk fonogram (Lp, Cd, Singel, Kassett etc) så betalar man en avgift till NCB per ex som ges ut. Avgiften är olika stor beroende på priset ut till butik, antal låtar (spår), den totala speltiden, och givetvis slaget av fonogram tex Lp, Kass, Cd etc. Lägst avgift betalas på de ex om delas ut gratis (tex promotion, demos). Om det är ett skivbolag som ger ut skivan, så är det de som betalar den aktuella avgiften till NCB.

STIM/NCB har sedan sina ”avräkningar” 2 ggr per år. I december utbetalas det som inkasserats under våren, och i juni utbetalas det som inkasserats under föregående höst. Av de pengar som NCB inkasserar från dina verk, behåller de ca 8 % för det arbete de gör. Resterande 92 % fördelas enligt STIMs fördelningsregler till den, eller de som är upphovsmän till verken. Då kan du som upphovsman hitta ett utbetalningskort i brevlådan. Är det inte underbart?

Ekonomi

Vad handlar det då om för pengar? Om vi börjar med kostnader, så är som sagt inträde i STIM/NCB helt kostnadsfritt. Det enda som egentligen kostar något för dig som är kompositör är, om du själv vill ge ut dina verk. I annat fall står skivbolagen för den kostnaden.

Låt oss visa några exempel på kostnader för att ge ut musik. En CD med max 80 min speltid/18 spår, kostar 4,65 kr/ex om du säljer dem till butiken för 50 kr/st. En CD-singel med max 16 min speltid/4 spår, kostar 90 öre/st om du ska ge bort dem gratis. En kassett med max 60 min speltid/16 spår, kostar 2,80 kr/st om du säljer dem privat för 30 kr/st. Beräkningsformeln för fonogram som ges ut för försäljning är; försäljningspriset X 9,306 %.

Om det nu bara är dina egna verk på produktionen, så får du tillbaka minst 92 % av pengarna du har betalat in, ca sex månader senare. Men har sedan verken blivit spelade ett par gånger i radio, och du har varit ute och spelat live några gånger, så kommer du att få betydligt mycket mer pengar vid nästa avräkning från STIM än du har betalat in!

För närvarande gäller fallande fördelningsregler: Framförande i riksradions P.3 (skiva) – 76 kr/min, riksradions P.3 (live) – 383 kr/min, bakgrundsmusik SVT – 43 kr/min, live/video SVT – 324 kr/min, lokalradio (live) – 54 kr/min. Detta är några exempel som verkligen visar att det finns pengar att tjäna. Lek med tanken: Din låt som är 4 min lång, spelas 3 ggr/dag i riksradions P.3, under 7 veckor. 76 kr X 4 min X 3 ggr X 49 dagar = 44,688 kr… (minus skatt).

”Covers”

Att spela in andras verk, sk ”covers”, är fullt möjligt. Givetvis måste tillstånd från STIM skaffas. Eftersom STIM har alla verk registrerade, så kan de lätt hitta vem som äger det, och ev vilket land och förlag du skall kontakta.
Skillnaden rent ekonomiskt ligger i att när NCB gör sin avräkning, så går pengarna för det verket till respektive upphovsman, istället för till dig.

Dessutom så finns det sk ”fria verk”. Ett verk blir fritt när upphovsmannen har varit död i 50 år. Då är det fritt fram att använda dem utan tillstånd, och man har då gjort en sk ”bearbetning” eller tolkning av verket. Ett vanligt exempel på detta är J.S. Bach, L.V. Beethoven, W.A. Mozart etc. ”Trad” kallas gamla traditionella verk, som ingen egentligen vet vem som är upphovsman till. Verk som har funnits i alla tider, som tex gamla folkvisor saknar ofta upphovsman. Dessa är det också helt fritt fram att använda. Även i detta fall har man gjort en ”bearbetning” eller tolkning av verket. Här är STIM också ett ypperligt hjälpmedel, då de lätt kan kontrollera ett verk som du kanske undrar om.

Registrering och anmälning

När du vill ansluta dig till STIM/NCB, så kontaktar du dem, varefter du får hem all information tillsammans med blanketter att fylla i. Det enda kravet är att du någon gång har fått något av dina verk inspelade eller framförda offentligt. När sedan anslutningen är klar, så är det bara att börja jobba. Du skickar in ett anmälningskort för varje verk som skall registreras. Dessa skall innehålla information om titel, speltid, typ av verk, textförfattare, kompositör och eventuellt katalognummer (skivnummer), om verket är inspelat på skiva.

När du är ute och spelar, så fyller du i en musikrapport med alla uppgifter om arrangören och din repertoar. Om du ska ge ut en skiva, kassett etc, så skriver du ett kontrakt med NCB. Där ska uppgifter om utgivare finnas samt vilken användning som skall tillämpas (försäljning till butik, privat försäljning, gratis ex, promotion etc), antal, skivnummer (det väljer du själv), typ av fonogram (Lp, Cd, Kass etc), titel, total speltid, utgivningsdatum och givetvis en låtförteckning med alla speltider och upphovsmän.

Sammanfattning

Låter det jobbigt? Det är det definitivt inte. Du har hela tiden full support från STIM/NCB, som hjälper dig om du har problem. Det jobb du får lägga ned på att fylla i lite papper, är det givetvis värt när utbetalningen kommer…
Du som är aktiv musikutövare har helt klart en hel del pengar att tjäna här! De stora artisterna har detta som en av de absolut största inkomstkällorna. Dessutom så kan du aldrig förlåta dig själv om du plötsligt en dag hör din låt på radion med en annan artist, om du inte har registrerat ditt verk!
Var försiktig. Lycka till!

STIM/NCB, Box 27327, 102 54 Stockholm, Tel 08/783 88 00

Du kan givetvis även skriva till ”Musician Zone” om du har frågor.