THE JOHANSSON BROTHERS – Hyperaktiva bröder
Det räcker nog att namnge hjärnorna bakom bandet för att ni skall förstå bandets kvalité och kapacitet – demonbröderna Anders och Jens Johansson. Att de övriga musikerna på bandets debutplatta heter Leif Sundin – sång (Great King Rat), Marcel Jacobs – bas (Talisman) och Benny Jansson – gitarr (2 Rocks, Mindcrime) sätter ju dessutom stämpeln i lacken på plattans sigill. Anders har ju på senare tid stått som medlem i ett antal band och man har liksom funderat var han egentligen hör hemma. Han berättar själv att han bara medverkar som gästtrummis på plattorna med Keegan, Snake Charmer och Bulldog. ”Bakteria-prylen kommer vi inte att släppa, världen är inte mogen för sådant”, säger Anders och skrattar. För alla oinvigda kan jag avslöja att Bakteria var ett projekt med Anders , Jens, Jeff Scott Soto och Jonas Hellborg, där de gjorde allt och jag menar allt för att vara så äckligt frånstötande som möjligt, med humor i botten i och för sig. Tipper Gore hade dött av hjärtslag om hon läst de vidrigt sjuka texterna. Anders och Jens jobbar dock fortfarande ihop med Jonas Hellborg och gillar ni tung progressiv rock bör ni kolla upp JONAS HELLBORG BANDs platta ”E”. I Japan kommer The Johansson Brothers platta att ges ut av Zero Records och om ni undrar över hur de låter kan man kanske beskriva dem som ett mellanting mellan Bad Company och Kansas, melodiöst och högklassigt med både bluesbotten och klassiska influenser. Ett par instrumentala verk av mer progressivt snitt smyger sig också in, kul kul!

KILLER BEE – Rå rock & roll
Kommer ni ihåg det Kanadensiska metalbandet Rapid Tears? De gjorde två plattor på Chameleon innan sångaren Bee Frank hoppade av 1984 grund av frustration över att bolaget inte pushade bandet. Året efter träffade Bee svenske basisten Anders ”LA” Rönnblom och de började lira ihop. 1990 flyttade Bee till Sverige och bildade tillsammans med LA bandet Desert Rain. Två år senare släpptes plattan ”Bang bang” och bandet spelade även i Ryssland, något som Bee tyckte var otroligt kul. ”De var utsvultna på rockmusik. Folk stod 25 meter från scen och däremellan stod en rad militärvakter. Klimaxet på Ryssland-spelningarna var på Röda Torget i Moskva”, berättar han. Tyvärr fungerade inte samarbetet med bolaget och det faktum att vissa medlemmar inte ville satsa gjorde att bandet sprack. ”Detta var ännu en frustrerande punkt. Man måste ha den rätta inställningen och kärleken för musiken för att hålla på. Man får vara beredd att svälta. LA och jag är som bröder, så vi fortsatte på egen hand”. Killer Bees debutplatta ”Raw”, med det smakfulla slakteriomslaget, skrevs helt och hållet av Bee och LA, förutom de två cover-låtarna ”Piece of my heart” och ”Smoke on the water”. Bandet har nu kompletterats med Mats Byström – gitarr (fd Desert Rain). Peo Hedin – gitarr (fd Extravaganze), Magnus Grundström – trummor (fd Extravaganze) samt Mattias Bylund – keyboards (fd Mårtens Hjältar, Perry & The Poorboys). Bee betecknar bandets stil som AOM (Adult Oriented Metal), och personligen placerar jag Killer Bee någonstans i närheten av Skid Row med lite mer sleeze feeling. Bandet kommer att bege sig till Österrike, Tyskland, Lichtenstein och Schweiz på en drygt två veckor lång turné i slutet av april. I övrigt kan meddelas att platta nummer två redan är till 2/3 färdig. Raskt marscherat. Killer Bee är i alla fall inga drönare.

17 – I tuffare förpackning
Drivande hårdrock med sleaze-attityd och power, levererad i promotion-CD förpackning – Namnet uttalas ”seventeen” inte ”sjutton”. Låter namnet bekant kan det bero på att bandet tidigare släppt två singlar, vilka dock inte går att jämföra med bandets nya tuffare stil. 17 har spelat in en högklassig 6-låtars promo-CD och sångaren Chris ”Uffe” Laney berättar att bandet blivit erbjudet hjälp av fd Keel-gitarristen Mark Ferrari. ”Han kommer att jobba med oss i USA och skall även skriva en del låtar till vår officiella debutplatta”. Intresse har visats från ett utländsk major-bolag men inget är i skrivande stund klart. En live-konsert har i alla fall spelats in av Sveriges Radio och kommer att sändas i augusti. CDn är producerad av Göran Elmquist, vilket borgar för ett bra och tungt sound. Göran har tidigare jobbat med Talk of the town och The Station/House of Shakira. Jag tror vi kommer att få se mer av 17-grabbarna i framtiden, det kan ni ge er… tusan på.

MONICA MAZE BAND – Osignade stjärnskott
OK, MMB har ännu inte spelat in någon CD, men de tillhör lika fullt mina inhemska favoritband. Monica besitter två av Sveriges bäst utvecklade stämband, med ett riv och en kraft som får mig att rysa. Nu visar det sig att även gitarristen Pontus Norgren (fd Great King Rat) besitter en stämma som är lika intressant som hans gitarrspel och det gör ju inte saken sämre. Bandet har just spelat in en ny suverän tre-låtars tape i samma anda som den tidigare, lite åt Bad Company möter Mr Big, med en hel del hjärnskrynklande riff uppblandade med stillsammare men känslostarka partier. Enligt Pontus så har bandet ännu en laddning starkt material i bakfickan, så framtiden ser ljus ut.