De senaste månaderna har varit mycket intensiva för den svenska gruppen Talisman med basisten Marcel Jacob i spetsen.
Senaste plattan ”Genesis” har släppts i flera europeiska och asiatiska länder och gruppen följde upp releaserna med turnéer i Sverige, Europa och japan.
En liveplatta från Japan ska släppas och en ny studioplatta kanske kommer att spelas in i Los Angeles. Detta alltså från en grupp som förmodligen är landets mest otidsenliga hårdrockband.

Efter mycket om och men kunde den svenska gruppen Talisman det vill säga i princip basisten Marcel Jacob och sångaren Jeff Scott Soto spela in en ny platta sent 1992.
Tidigt i våras släpptes plattan ”Genesis” via Dino Music i Stockholm. Men det är först nu på hösten som det börjat röra på sig på allvar för gruppen.
Plattan som i Sverige sålt mer än 15 000 exemplar, har släppts i ett stort antal länder i Europa liksom Japan. Ytterligare fyra-fem asiatiska länder är på gång däribland Taiwan, Malaysia och Filippinerna.
En klubbsväng i Sverige följdes av ett besök i Japan i september där en liveplatta spelades in för utgivning inom kort. Den turnén följdes i oktober av en turné under eget namn i bland annat Tyskland.
— Tja, det är väl inte så illa med tanke på att det i Sverige just nu är sämre tider, att vi musikaliskt sett är omoderna och att vi inte haft någon hitsingel att tala om, säger Marcel och skrattar.

Bu för getskägg

Men låt oss ta det från början.
Marcel Jacob med ett förflutet i en av av de första upplagorna av gitarristen Yngwie Malmsteens sisådär 134 olika band, är en man med mycket bestämda åsikter vad gäller musik och instrumentellt kunnande.
Han uppskattar musiker som vet vad de gör och framför allt varför, men begriper sig absolut inte på ”mera-attityd-än-kunnande”-band det vill säga i princip allt som andas deathmetal och grunge med Dr Martens-boots, blårutiga flanellskjortor och getskägg.
Talismans musik hör inte nuet till. Somliga skulle kalla deras form av ytterst kompetent hårdrock framförd av duktiga musiker med sinne för harmonier och melodier för ”nattstånden”. Men den är snarare lika ”otidsenlig” som ”tidlös”.
Samtidigt är Marre som han kallas för, ytterst petig när det gäller vilka musiker han ska arbeta med och han har ibland ”tvingats” utomlands för att finna dylika att arbeta med.
Sångaren och amerikanen Jeff Scott Soto har Marre känt sedan tiden med Yngwie (inget ont som inte har något gott med sig alltså) och dessa två bestämde sig för att skriva låtar tillsammans under namnet Talisman.
Därmed slapp Marre besvara den ständiga frågan ”vem jobbar du med?” med svaret ”med mig själv!”.
Vid tiden för inspelningen av vad som skulle bli andra plattan ”Genesis” kompletterades duon av gitarristen Fredrik Åkesson samt trummisen Jakob Samuelsson alias Jake Samuel. Den senare hörs dock inte på plattan eftersom den spelades in innan han blev medlem och för att Marre tyckte det både lät och blev bättre med trummaskin.
— Trummisen fick nog tidigare i år och har ersatts av ”Jompa” det vill säga Jamie Borger som en gång i tiden trummade i Treat, berättar Marre som är mycket nöjd med den nuvarande sättningen på gruppen.

Många länder

”Genesis” har som tidigare nämnts sålts i bortåt 15 000 exemplar i Sverige. Vad siffrorna för resten av världen säger, vet inte Marre. Men det borde vara en del.
Resten av världen är för övrigt en ytterst adekvat beskrivning eftersom plattan faktiskt är släppt i Europa via det tyska skivbolaget Intercord i länder som — håll i er — Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike, Holland och Belgien.
Talisman genomförde därför följaktligen en klubbturné i främst de tysktalande länderna (plus avstickare till Paris och Belgien) och på ställen som kunde ta allt från 500 personer och upp till 1200. Förband var tyska Subway.
— En OK turné faktiskt men också ganska slitsam. Kanske inte så mycket spelandet i sig. Men eftersom det var en turné av modell lågbudget, så kunde man aldrig riktigt sova eller äta ordentligt. Vi var mycket trötta när vi kom hem efter två veckors turné, berättar Marre.
— Avstånden mellan spelställena var faktiskt OK. Det var bara resan från Tyskland till Paris och tillbaka som var lite jobbig.
Men turnén gav samtidigt oerhört mycket, inte minst vad gäller kontakter med och intervjuer för rockjournalister.

Liveplatta i Japan

I september det vill säga månaden före trippen till Tyskland, reste Talisman till Japan för några klubbgig. Det skedde på inrådan av det japanska skivbolaget Zero som släppt ”Genesis” några veckor tidigare.
— Egentligen är det för tidigt att turnera i Japan så kort efter att en platta släppts. Men skivbolaget tyckte det kunde vara idé att åka över redan då, förklarar Marre.
Redan innan Talisman reste bestämdes det att en konsert skulle spelas in för att ges ut som en live-platta.
— Jag har lyssnat igenom tejpen ett antal gånger och det är bra, tycker jag. Lite jetlag och en viss nervositet från vissa håll när den ”röda lampan” lyste. Men annars är det bra, säger han belåtet.

Spela in i Los Angeles

Utgivningen av liveplattan hänger samman med Talismans kommande studioplatta.
Den ytterst produktive Marcel har redan hunnit skriva och demotejpa flera låtar och funderar som bäst på om man inte skulle kunna spela in och mixa plattan i Los Angeles där som bekant sångaren Jeff Scott Soto bor.
— Om det blir av kommer Jeff och jag att producera plattan med hjälp av den ljudtekniker som finns tillgänglig i studion. Det finns ingen anledning att lämna över producerandet till någon annan när man kan göra det lika bra själv, resonerar Marre.
Han har svårt att uttala sig kategoriskt om låtmaterialet och därmed vilken eventuell riktning platta kommer att ta.
Men det blir förmodligen ”mer av samma sak som tidigare” och därmed absolut inget som för någon nanosekund påminner om getskägg, ostämda instrument eller märkliga attityder.
Och Marre instämmer skrattande i mitt påstående att Talisman därmed fortsätter vara landets för närvarande mest otidsenliga hårdrockband. Men det är ett ”koncept” som tydligen vinner i längden.