Innan jag första gången hörde Starmarket så hade jag läst en väldig massa om dem. I de flesta artiklar om dem nämndes band som Hüsker Dv/Sugar, Superchunk och Sebadoh. Det verkade onekligen vara ett mycket, mycket bra band. Mina förväntningar var med andra ord höga när jag så äntligen fick skivan med dem på posten, var det hälften så bra som det hade stått om dem så var det här antagligen världens bästa band.
Och jag blev knappast besviken. Skivan var inte hälften så bra som jag trodde, den var heller inte lika bra som jag hade trott, den var nämligen bättre!
Starmarkets debutalbum är enligt min mening det bästa svenska album som har släppts på flera år!
Under Emmabodafestivalen, där de spelade, lyckades vi fånga Fredrik (gitarr och sång) och Patrik (bas och sång) och vi klämde ihop oss i deras bil för en intervju, och det är den du just nu ska läsa.

Starmarket kom i stort sett från ingenstans (Ok, Piteå då, men det är ju i stort sett samma sak…) och tog oss alla med storm. Var hade de egentligen funnits tidigare?
— Det hela började som ett projekt. Vi började skriva lite låtar och så ville vi spela in de i en studio, så då spelade vi in de låtar vi hade och det blev våran första demo, det var i juni förra året, berättar Fredrik.
— Sen fortsatte vi att skriva låtar så då vart det ännu flera demos. Vi var väl fortfarande ett projektband fram till i år kan man säga, säger Fredrik som vid sidan av hanteringen av gitarr och sång i Starmarket även spelar i Blithe.
— Isse på Dolores hörde en av våra demos på telefon, så då fick vi kontrakt, det var i januari i år, berättar Patrik, då vart det bråttom. Vi spelade in skivan i en lada i Piteå för det fanns ingen studiotid någonstans. Så vi hyrde massa bra grejer och spelade in själva i ladan.
Skivan har fått mycket bra respons, något som förvånar Fredrik litegrann.
— Man sitter liksom bara och gapar om folk säger att de tycker att skivan är otroligt bra. Vi spelade in låtar som vi tyckte var okej, men vi tyckte inte att det var så djävla speciellt. Vi var ju nöjda med resultatet men det var ju liksom inte så att man tänkte att det här kommer att bli nästa grej.

Pop med nerv

I Sverige idag låter de flesta band inom sina genrer oftast ganska lika, dock inte Starmarket. För mig låter det väldigt osvenskt och skulle jag fått göra en blindtest så skulle jag antagligen trott att det var ett amerikanskt band.
— Vi har väl andra influenser, de flesta andra band verkar ha en annan sorts inriktning, tror Fredrik, det är ju svårt att komma ifrån att man har vissa influenser så det är roligt om man känner att man skiljer sig på något sätt.
— Man tänker ju inte så när man skriver låtar att nu ska jag skriva en låt som ”de” gillar, det låter ju inte trovärdigt. Sen är det ju bara kul om folk gillar det. Jag ser inget negativt med att sälja skivor, det är väl bara ett tecken på att det man gör är bra och allmängiltigt. Egentligen så ser jag ingen skillnad med att spela in demos och skivor, det är bara det att fler får höra det och så slipper man sköta allt det trista själv. Man vill ju bara spela och skriva låtar!
— Det spelar liksom ingen roll om man säljer 100 eller 10.000 skivor, säger Fredrik, det enda som spelar någon roll är att de som hör det verkligen tar det till sig och känner något speciellt för skivan.
Här ursäktar sig Patrik och springer iväg för att se Salt så vi blir ensamma kvar med Fredrik som gör ett försök att beskriva vad de spelar för musik.
— Det är väl pop med ett slags nerv och energi, hoppas jag… Dagens popmusik är så slätstruken, amerikansk musik är väl den enda som säger mig någonting i alla fall.
— Det är väl nästan uteslutande amerikanska influenser vi har, fortsätter han, tyvärr alltså! Jag skulle gärna bli inspirerad av svenska band, och kanske norska och danska så man kunde få ett speciellt skandinaviskt sound. Men allt bra kommer ju faktiskt från USA så vi var väl tvungna att hämta inspiration där. Men USA är ett sjukt land på sätt och vis, så det är väl liksom sjukt att hämta all sin inspiration därifrån, men de gör ju bra musik.
Han rekommenderar lite bra musik.
— Orange 9mm’s första singel tycker jag är väldigt bra, vi lyssnar ju mycket på hardcore och sånt. Slint är bra, de låter som en blandning av Jesus Lizard och Seaweed, de gjorde en skiva 1991 och sen så sket de i det och lade av. Och så alla Chapel Hill banden tycker jag är bra och mycket på Revelation Records är bra, Into Another och gamla Youth Of Today. Gorilla Biscuits är en inspirationskälla också. Men Superchunk är nog den största favoriten!

Inavel

Under sin korta tid som band har Starmarket faktiskt bytt ut hälften av medlemmarna, Fredrik och Patrik är de enda som är kvar sen det började. På skivan sköttes gitarr och trummor av medlemmar från Randy men de har nu ersatts av Magnus och Johan från Shredhead. Inaveln bland norrlandsbanden blir mer och mer utbredd…
— De tyckte väl att de inte hade tid riktigt, de ville väl satsa på en grej, berättar Fredrik, och det är väl bäst för oss också. Det är liksom skönt att ha medlemmar som kan ställa upp till 100%.
Eftersom större delen av Starmarket även spenderar tid i andra band kan man ju undra hur de egentligen hinner med.
— Än så länge har det gått bra, men till hösten kommer vi väl att spela lika mycket med Blithe, säger Fredrik, och även Shredhead börjar det gå bra för så det kommer att bli körigt. Men vi kommer ju bara att hålla på med musik, jag har ju lagt av med skolan så nu blir det ett försök att satsa på heltid så gott det går. Men vi lever ju för musiken, det är det roligaste man vet och får man en sådan här chans så måste man ju ta den.

Intervjun lider mot sitt slut och Fredrik avslutar med ett oerhört bra uttalande som fler borde ta till sig:
— Starta mera band! Jag är garanterad om att det finns massa talanger där ute som skulle kunna göra hur bra skivor som helst. Om man bara i stället för att gå och avguda andras verk gör något eget. Det var det vi gjorde.

STARMARKET
Fredrik Brändström
Orgelgatan 6
943 33 Öjebyn