Paddington är inte bara en björn från Peru som käkar marmeladsmörgåsar och svimmar stup i kvarten, det är också ett ungt och mycket lovande band från Norrtälje. Med sin blandning av pop, punk, och ibland till och med jazz, och med medvetna och mycket bra texter, skulle man väl kunna kalla deras musik för skatepop. Och det går tydligen hem, för de har rönt stora framgångar i sina hemtrakter i Roslagen. Men det är bara början, resten av landet, och världen, ligger för deras fötter. Hittills har de släppt en demo, ‘Björnen Från Mörkaste Peru’, som har fått ett oerhört gott mottagande, både från publik och press. Ingen vet hur långt Paddington kan gå men en inte allt för vågad gissning är att de kommer gå mycket, mycket långt. De har nämligen det där lilla extra som krävs för att man ska lägga märke till dem bland den allt för tråkiga musikdjungeln i Sverige idag. Lägg namnet Paddington på minnet för ni kommer garanterat att höra talas om dem i framtiden. Här är de!

I den lilla staden Norrtälje, mitt i Roslagens hjärta, några mil norr om Stockholm bor Paddington (bandet alltså, inte björnen, han bor hos familjen Brown i London…). Norrtälje har länge varit en utpräglad pudelrockstad med band som spelar Bon Jovi och Europe covers och ser ut som dessa band gjorde för tio år sedan. Men på senare tid har en alternativ musikscen växt fram med många unga lovande band, och i främsta ledet av dessa står Paddington. De är redan lokala världsstjärnor och har främst gjort sig kända genom sina spelningar som allt som oftast brukar vara smått fantastiska. Även demon ‘Björnen Från Mörkaste Peru’ (namnet kommer från den första boken om björnen Paddington) har sålt bra och i framtiden finns vissa planer på att släppa en mini-CD.
Vägen till framgång har dock varit både lång och krokig, trumslagaren Johan Eriksson och gitarristen Fredrik Mattson började spela tillsammans redan i åttonde klass och har fortsatt så i lite olika konstellationer.
— Efter ett tag kom Benny (sång), upp några gånger när vi repade och tittade och började sjunga lite. Så då började han sjunga, berättar Johan.
Efter att deras dåvarande basist slutat stod Paddington utan basist ett tag, något som dock inte hindrade dem från att ta den för alla band så viktiga skolfestspelningen. Med inhyrd basist gjorde de en spelning som alla som var där sent kommer att glömma.
— Det var väl då det började rulla på, säger Johan.
Till slut hittade de en ny basist, även han vid namn Johan, som på den tiden spelade i ett hardcoreband, något han inte var särskilt förtjust i. Han ville hellre spela pop och då artade det sig som så att han ett tag spelade i båda banden för att sen överge hardcorebandet för att bända strängar i Paddington på heltid.

Vatten och husvagnar

Bakom namnet Paddington ligger en ganska lång historia med ett större antal namnbyten, Benny berättar:
— Vi började med att heta Raw, Wild & Confused, sen hade vi ett annat namn ett tag. Och så har vi hetat Immodium. Waterwagon och Crashed Caravans har varit på förslag. Sen hette vi Bennywise, det var det namn som jag tyckte var bäst. Sen blev det Remingtones men det var bara skit så då blev det Paddington.
Ingen i bandet verkar veta var de har tagit namnet ifrån och ingen verkar heller bry sig, folk har haft olika teorier om huruvida det är taget från björnen Paddington eller Paddington Station i London. En sak är i alla fall säker, gossarna i Paddington hyser en stor kärlek till sin namne björnen. De har till och med gjort en låt om honom kallad ‘Please Take Care Of This Bear’, snälla pojkar minsann.

Texter

En fråga som ställs till alla band, vare sig man vill det eller inte, är vad de har för favoritband och influenser. Så var även fallet i intervjun med Paddington och de svarade snällt:
— Shelter!, skriker bas-Johan, varpå det blir alldeles tyst bland de övriga medlemmarna i bandet.
— Shelter!, skriker han än en gång och fortsätter, Bracket, Parasites, The Odd Numbers, Bender…
Likt Shelter så har även Paddington oftast väldigt medvetna texter, även det frågade jag dem om.
— Vi har inga medvetna texter, det är bara alla som tror det, säger trum-Johan och skrattar.
— Nej, det är viktigt med texter, kontrar bas-Johan, kärlekstexter är till för pop och dansband. Speciellt svenska band har alldeles för kassa texter när de skriver på engelska.
Därmed kommer samtalet att handla om den svenska musikscenen idag. Något som bas-Johan har synpunkter på.
— Jag tycker att den svenska musiken är bra och så, men det är alltså oftast för dåliga texter. Det är bara hardcorebanden som har lite vettiga texter. Svensk musik är bra men utländsk musik är bättre.
— Sen har vi ju Souls, Salt och Bob Hund och sådana där grupper som är djävligt bra, tillägger Benny.

Till sist kommer allt in på djupare ämnen som abort och andra tunga saker. Ett intressant samtal med ett mycket intressant band och jag låter bas-Johan avsluta denna intervju med några visdomsord som fler borde leva eller:
— Alla människor är lika värda, även vad de har för värderingar och utseende.

PADDINGTON
Johan Nordberg
Svanbergavägen 27
761 73 Norrtälje
Tel: 0176-29329