Svensk surfpunk närmar sig döden. Det enda svenska namnet att tala om när det gäller power-pogo-pop, PSYCHOTIC YOUTH, har efter tio år bestämt sig för att sluta.

– Antingen slutar vi nu eller så fortsätter vi och ser till att få diplom för lång och trogen tjänst, säger bandets hjärna och frontfigur Jörgen Westman.
Sanningen att säga är väl anledningen en annan till varför bandmedlemmarna nu bestämt sig för att döda denna tioåriga epok.
– Våran basist, Gunnar Frick, måste sluta för han håller på att bli döv, berättar en nu något allvarligare Jörgen Westman.
När jag första gången får höra detta tragiska besked träffar jag Jörgen på Gillestugan i Göteborg (för alla mindre bildade 08:or kan jag förklara att Gillestugan är en schysst krog vid Järntorget i Göteborg). På scenen står inga mindre än Gillis Jordan & His Bad Lovers, ett hobby band till Bad Liver, ett annat av de banden där Gunnar Frick spelar.

INGET NYTT ”NUNNAN”

– Vi vill inte bli något nytt Leather Nun som byter bandmedlemmar som andra byter flickvänner, är förklaringen enligt Jörgen.

Till ackompanjemanget av Gillis Jordans vidrigt smöriga country halvskriker Jörgen – för att överrösta hästjazzen – att Psychotic ger sig av på en två veckor lång avskedsturné.
Hoppets ljus i tunneln att få se Psychotic live även efter avskedsturnén är dock inte helt utbrunnet. Jörgen förklarar nämligen att man säkert kan tänka sig ställa upp och spela på någon rolig festival som kan erbjuda mycket sponken och nöje. Som exempel nämner han Roskilde.
– Om andan faller på och erbjudandet kommer så….

BÖRJADE I MJÄLLOM

Psychotic som en gång i tiden tog sin form när den då 16–17 år gamle Jörgen och hans näst intill livslånga kompis Anders började lira Johnny Thunders-covers i ABF-lokalen i Mjällom.
– Den som egentligen fick mig att spela var en gammal alkoholiserad, Calvados-drickande jazzpianist som drev ABF i Mjällom. Han tog sig tid och lärde mig spela, berättar Jörgen och fortsätter skrattande:
– Han ville lära mig spela dansbandsmusik, så när jag och några polare började spela Johnny Thunders-covers vart vi utslängda med huvudet före.

Sedan rullade det på. Jörgen och Anders började jobba på SAAB i Kramfors. Där träffade de Kent Sjöholm, en symfonirockare som kunde spela trummor. De föreslog honom att börja spela med dem och så blev det.
Resten av historien kan ni slå upp i Bonniers stora rocklexikon.
Den som brukar sitta och bläddra i skivfodralet när skivan fortfarande är ny har säker lagt märke till att det, i princip, bara är Jörgen som skrivit låtarna till Psychotics plattor (naturligtvis gör jag undantag för den obligatoriska Kiesbye/Norberg-låten som finns med på tre av plattorna, samt de coverlåtar som blir fler och fler). Man undrar om det är så att Jörgen driver ett slags soloprojekt med Psychotic Youth som kompband?
– Det har väl blivit så att jag skriver låtarna och tar med dem till replokalen där de andra får tycka till. Jag är van att göra det mesta själv och de andra har inte skrivit någon musik. Det är ju först nu som Gunnar börjat skriva musik, men det är ju mest bakgrundsmusik till teater och Kent kan inte skriva musik.
Va?!?
– Ja, vafan, trummisar kan inte skriva låtar. Skulle en trummis komma till replokalen och säga att han skrivit en låt så är det bara att ruska på skallen och gå hem. För den delen; om jag bestämmer för diktatoriskt i Psychotic, vad gör då inte Nisse Hellberg i Wilmer X.
Varför har inte Psychotic Youth fått något genombrott ännu? Efter tio år?
– Gunnar hade en bra teori om det. Antingen så får man en massa bra publicitet och slår igenom tack vare det, annars får man harva på i många år och göra en sk ”Wilmer X:are”, d v s bli kända tack vare lång och trogen tjänst. De svenska rockjournalisterna verkar ju resonera så att man har fått sin chans när man gjort sina första två plattor – har man inte slagit igenom då så får man vänta till diplomet för lång och trogen tjänst dimper ned. Först då börjar gamla sentimentala rockjournalister skriva upp en för att man påminner dem om deras ungdom.
Hur ser framtiden ut nu när Psychotic splittras?
– Jag spelar ju med i William, och vi ska väl spela in en ny platta. Materialet är färdigt men EMI ville inte släppa något förrän till våren så vi förhandlar lite med Sonet och MCA. Sedan planerar jag att starta ett nytt band och eventuellt spela skatepunk. Jag hörde ett band från Luleå, Blender, och tyckte det var skitbra. Just nu håller jag på att skriva låtar så får vi väl se vad som händer. Det ska i alla fall bli mer röj.

Jörgen Westmans subjektiva skivlista:
  1. Blender, CD:n
  2. Dickies, andra LP:n – Dawn Of The Dickies
  3. Eastern Dark, deras MP
  4. Hard-Ons, singel-samlingen
  5. Black Train Jack, såg dem på MTV 120 Minutes. Plattan heter Hideout.