De toppar försäljningslistor över hela världen. De heter saker som The Very Best of, Greatest Hits och The Ultimate Collection. Så gott som alla framgångsrika artister ger ut en eller flera under loppet av sin karriär. De allra flesta släpper åtminstone en efter att karriären tagit slut. Vi talar om samlingsskivor. Men hur gör man en Best of-samling? Varför ger artister som fortfarande är aktiva ut dem? Och vad är en bra samling?
— Det har varit en förfrågan flera år i rad från skivbolaget om att göra en sån här samling. Varje gång har jag känt att jag inte har någon lust att blicka tillbaka utan att jag har en ny platta i mig. Så har det varit i ett par år, men nu känner jag ingen sån där brinnande lust att göra en egen ny platta. Jag tyckte att det var läge. Sen när jag fick göra EM-låten så tyckte jag att det passade bra att lägga den på en samling.
Att Staffan Hellstrand är ansvarig för årets officiella svenska EM-låt, Explodera, kan knappast ha undgått någon. I kölvattnet av den har han släppt Staffan Hellstrands bästa: Hela vägen hem, en skiva som sammanfattar hans hittills drygt tio år långa solokarriär. Över en kopp kaffe på Rosenkaféet i Trädgårdsföreningen i Göteborg berättar han om hur han valde ut vilka låtarna.
— På känsla. Vilka låtar som betyder något för mig och fortfarande känns bra. För mig är det så att de låtar som levt kvar är de jag tycker det fortfarande är kul att spela live. Men när jag började göra skivan var det någon som sa till mig att man kan välja mellan att göra en ”Bästa” eller en ”Greatest Hits”. Jag har aldrig tänkt på att det är någon skillnad. Men trots att plattan heter Staffan Hellstrands bästa så är det nog ändå så att jag till slut bestämde mig för att göra en ”Greatest Hits”. En mer lättillgänglig platta.
Hade den blivit annorlunda om du gjort en ”Bästa”?
— Jag skulle nog inte ha med några, vad ska man kalla dem för, statement-låtar. Såna där jag tycker att jag uttrycker någonting eller har hittat ett sound som jag sen byggt vidare på.
Trots att Staffan Hellstrand egentligen gjort sig känd mer genom sina album som helhet än enskilda låtar, tycker han inte att det uppstår några problem när man tar låtarna ur dess naturliga sammanhang.
— Jag gjorde det enkelt för mig genom att lägga dem i kronologisk ordning. Men alla album har ju starkare och svagare spår. Även om det är ett album med en viss stämning så är det väl alltid vissa låtar som man tycker är bättre. Det kan ju vara rätt kul att plocka ut de bästa.
Hade du någon press på dig från skivbolaget om vilka låtar som skulle vara med?
— Nej, jag har ju med alla låtar som varit mina största hits. Men det är klart, hade jag exkluderat Lilla fågel blå så hade de väl höjt på ögonbrynen.
Finns det någon dålig typ av Best of-samling?
— Jag köper väldigt lite Best of-plattor. Men jag råkade ut för en liten blåsning när jag köpte Roy Orbisons Greatest Hits och det bara var nyinspelningar från 1985.
Vad är en bra Best of?
— Det kan ju vara kul om det finns med något som bara finns på den plattan. Något nytt. Något som pekar framåt.
För att bättre förstå hur en bra Best of-samling ser ut, plockade vi med några skivor och bad Hellstrand kommentera och betygsätta dem. Först ut var The Smiths Best… I.
— Man måste ha båda. Här finns inte den bästa låten, Heaven Knows I’m Miserable Now. Det finns flera låtar här som inte tillhör mina Smiths-favoriter. Å andra sidan är den full av tio-poängare. Som samling är den en sexa av tio.
Replacements-samlingen All For Nothing innehåller dels en skiva med det bästa från deras fyra sista plattor, dels en skiva med rariteter och tidigare outgivet material.
— Det blir en femma, eftersom Swingin’ Party inte är med. Tillsammans med Heaven Knows I’m Miserable Now är det en av de bästa poplåtar som skrivits.
Vad tycker du om idén att ha med en skiva med bara udda material?
— Det är väl en kul grej om man inte tar en massa extra betalt för det. Men jag tycker nog att man kan släppa en sån platta för sig. Jag tycker att det ska vara rätt koncentrerat, att det verkligen är… riktigt bra.
The Clash The Singles tycker han emellertid inte om.
— Men det här är ju The Singles. En ”Singles” är sämre än en ”Greatest Hits”. Hitsville UK är med, men inte Stay Free. Career Opportunities är inte med. Spanish Bombs är inte med. Nej, den här får en fyra.
Hur betygsätter du din egen skiva?
— Den måste jag ju ge tio poäng, för jag har ju gjort den som jag tycker att en ”Greatest Hits” ska vara. Det är kanske lite cyniskt att ta med tre extralåtar så att fansen måste köpa den också. Lite kallhamrat att ta med fotbollslåten. Skivbolaget ville öppna med den, men jag tänkte att tänk om Sverige åker ut efter två omgångar och alla hatar den låten sen. Då blir det väl fiaskostämpel.
Lämna ett svar