– Vi gör det så svårt för oss som möjligt, för då blir det bra om vi lyckas.
Tommy och Joanas inställning till sin musik går det inte att klaga på. Trots att de för tillfället står utan skivkontrakt, skyndar de inte mer än nödvändigt. Huvudsaken är att saker och ting blir ordentligt gjorda.

Historien om hur Sirenes två medlemmar, Joana Gustavsson och Tommy Nilsson, träffades och påbörjade sitt arbete tillsammans, är minst sagt ovanlig.
– Vi träffades i september förra året och började jobba lite, berättar Tommy, ljudmakare i bandet. Men det höll bara en månad, sedan rann det ut i sanden.
Samarbetet höll sig efter det i dvala, ända fram till mars i år. Då fick de reda på att de blivit erbjudna en spelning på Nefertiti i Göteborg, och hade en vecka på sig att skriva material och repa.
– Jag tror att vi hade en låt klar innan spelningen, och den hatade vi, förklarar Tommy. Så vi fick sitta hela veckan innan och bara skriva låtar.
Spelningen gick dock bra och efter ytterligare en spelning har samarbetet åter trappats upp. Nu till en betydligt mer seriös nivå. Och trots att det hittills bara blivit två spelningar, har de redan börjat komma i kontakt med skivbolag. Särskilt ett utländsk bolag har visat intresse för dem. Bandet verkar inte tro så mycket på Sverige, eftersom bolagen blivit för fega med sin alltför uppenbara hit-inriktning.
– Den uppskattningen vi fick av det utländska bolaget vi varit i kontakt med är en helt annan än här i Sverige, säger Tommy. Men det är inte alls något klart med bolaget, vi har bara talats vid.
Bandet spelar en, för att vara svenskar, ganska ovanlig typ av dansmusik. En mer easy listeningvariant av drum’n’bass, eftersom den i sin ordinarie form väldigt lätt trasslar in sig i sig själv, och blir enformig och tråkig. Denna form av d’n’b är Sirene relativt ensamma om att spela i Sverige. Om man nödvändigtvis måste jämföra och dra paralleller med andra band, är Olive, Lamb och svenska Baxter ett par med snarlikt sound.
– Jag tycker inte att vi låter som Olive, säger Joana. Lamb däremot gillar jag och jag blir jätteglad om någon jämför oss med dem.
Joana framhäver också betydelsen av djup och harmoni i texterna kontra musiken. Texterna ska spegla känslan i musiken och vice versa.
– Men ibland tror jag att folk är för dumma för att bry sig om texternas innehåll, skrattar hon.
Under hösten kommer bandet att skriva tillräckligt med material för att ha till en eventuell platta. Först därefter kommer de att mer seriöst kontakta bolag och boka fler spelningar. Eftersom båda, enligt Joana, är pedantiska blir allt de gör krävande, men samtidigt blir bägge oftast nöjda med resultatet. Så de inriktar sig helst på en sak i taget.
Live vill de i framtiden gärna få in flera instrument. Gitarrist har de redan, men de är inte främmande till ytterligare utökningar.
– Jag funderar allvarligt på att ta dragspelslektioner. Dragspel i drum’n’bass vore nog en jättesuccé, avslutar Tommy med ett skratt.