Är Wilmer X alla tidningars favoritband?
Ja, det kan man verkligen fråga sig, då de har figurerat flitigt i pressen under senaste tiden.
Därför måste även Fröken Äsping, som är en tidning med anseende skriva om Wilmer.
Så varsågoda, här har ni dem STICKY BOMB och STEFAN BJÖRK i en brännhet Äsping-intervju.
Wilmer X är bandet från Skåne, som spelar rotbaserad hårdrock och gammal rock’n’roll.
Wilmer X är ett band som funnits väldigt länge. Sedan 1978 har de hållit på. Ett flertal gånger har bandet ändrat sättning. Kanske är det först nu som det verkligen har lossnat för Wilmer X?
Kanske för att man delvis förändrat soundet. Idag låter Wilmer betydligt tyngre än för ett par år sidan. Lyssnar bandets medlemmar för mycket på hårdrock, eller vad är det?
— Vi lyssnar egentligen på all sorts musik och brukar inte lyssna på hårdrock. Men när vi spelade in ”Under hot” så blev det mycket tidiga AC/DC. Det säger Sticky Bomb, trummis i bandet.
Vi sitter och snackar i logen på Stockholms universitets SQUTT. Wilmer X har för några minuter sedan avslutat en spelning här. En ganska vanlig sådan. För mig är Wilmer ett utpräglat liveband. Och det kräver en engagerad publik, som åtminstone rör på sig. Men dansade det gjorde stockholmsstudenterna inte…
Sticky Bomb lutar sig tillbaka i stolen och berättar om Wilmers sätt att sno från andra;
— Folk säger ibland att vi snor från andra. Men vi snor aldrig hela låtar, utan spelsätt och idéer om hur en låt skall låta.
Ja, det har vi ju märkt. Är det inte så att vissa av Wilmers låtar bär uppenbara spår av exempelvis amerikanska band ?
Det finns en låt som heter ”too drunk to fuck” av Dead Kennedys. Och det finns också en låt med följande strofer: Jag vill leva livet spela hongkong pop. Kära läsare, ta och lyssna på båda, kanske hittar du likheter…
Stefan från Katrineholm, den enda icke skåningen i bandet kommer in i logen. Han vill också vara med och prata… Om hur Wilmers sound har växlat från rötter till pop;
— ”Under hot”, det är ju Heavy Metal och ”Djungelliv” det är pop, säger Stefan.
Han menar att den plattan är tyngre i sitt sound;
— För fan kom igen nu, är väl känslan, ungefär, säger Stefan. När han vrider på huvudet för att se på oss så slänger han också på det svarta, långa håret.
Wilmer X har alltsedan sin födelse varit ett ganska smalt band. Publiken har varit snäv, den också. Det är först på senare tid som man lyckats vända den trenden…
— ”Blod eller Guld” banade vägen till en bredare publik, säger Stefan.
Han berättar också att singeln ”Kör dig död” sålt bäst av samtliga Wilmer singlar.
— Egentligen en djävligt smal låt, kommenterar Stefan.
Ett annat bevis på att Wilmer verkligen har kommit loss är försäljningssiffrorna på ”Under hot” 10 000 lp sålda, något som är förvånansvärt mycket.
Wilmer X är ett turnerande band. De har haft spelningar från Kiruna i norr till Ystad i söder. Både Sticky och Stefan säger att det är kul att spela i Stockholm, fast glädjehuset är dötrist.
— Det verkar ju vara kris på ställen i Stockholm. Det finns ju INGA ställen för halvstora svenska band att spela på. Det enda som finns är ju Ritz och där har de ju delvis gått in för att locka en annan publik. Det är konstigt att vi fått spela där i två dagar på raken, tycker Stefan.
För många så är Wilmer ett klubb-band. Det är många som planerar in Wilmers sommarbesök på båten Blidösund, redan i April… Det skall vara trångt, svettigt och skånsk rock n’roll. och vi skall trampa varandra på tårna. Det är liksom det som är grejen med Wilmer X.
Själva så vill de inte bli betraktade som ett småklubbs-band;
— Vi tycker att det är roligare att spela på stora ställen. Eftersom både Nisse och Hjalle tycker om att showa på scenen. Och när vi spelar på Ritz, så plockar vi fram det absolut bästa vi har, säger Sticky.
— Visst är det kul att spela även på små ställen, men då är det svårt att få ett bra ljud. Det är också svårt att få det att låta fylligt, fortsätter han
Ja, Wilmer X vill verkligen att det skall låta bra. Man är i det närmaste beroende av ett bra ljud. Dåligt ljud och spelmässiga missar skapar irritationer i bandet:
— Om vi spelar fel, särskilt på viktiga ställen, eller om jag tappar trumpinnarna, ja, då blir jag djävligt förbannad, säger Sticky och höjer rösten i indignation.
Sticky går så långt att han menar att det är bra att bli förbannad när man spelar.
Idag så lever alla bandets fem medlemmar på musiken. Det är främst genom spelningar ute, som man får sina inkomster, men också en del genom STIM-pengar. Vad gäller STIM-pengarna så är det en person i bandet som får betydligt mer än de övriga… Kanske en källa till en framtida schism inom bandet?
Sticky berättar:
— Nisse får ju mest STIM-pengar, eftersom han gör de allra flesta låtarna. Vi andra tjänar också rätt så bra. Men vad fan?Jag tjänar ju ungefär som en vanlig fabriksarbetare…
Sticky kommenterar inte den sneda inkomstfördelningen, men tar man 15 000 plus milersättning för en spelning hos STHLMS universitets studentkår, så har man kanske så att man klarar sig — med eller utan STIM pengar…
Wilmer X är i skrivandets stund mitt uppe i en månadslång intensiv-turné. Sedan så skall bandet ta det lugnt och i sommar skall alla vara hel-lediga.
— Ja då får man försöka fixa pengar på annat sätt, säger Sticky och ler.
Något som inte torde vara något uppenbart problem för honom. Sticky är delvis engagerad i en rad andra band. Som ett exempel kan nämnas den från Stockholm nu avflyttade Stry Terraries band — Babylon Blues.
Att åka 4000 mil på ett halv år och att spela på alla möjliga och omöjliga ställen kan inte enbart ha positiva sidor;
— Ibland är det tråkigt att spela ute. Som när vi var i Örebro och ingenting funkade. Men trots allt så uppväger de roliga stunderna, säger Stefan som lämnat oss för en stund, men nu har han åter placerat sig i en gammal avnött stol.
Allting i den här logen är förresten gammalt och avnött. På väggarna har gästande band och andra skrivit sina autografer.
Wilmer X representerade tillsammans med de nu avsomnade Tant Strul, samt Marie Bergman Sverige vid Roskilde festivalen i somras. Oturligt nog så spelade Wilmer X samtidigt som Clash spelade på stora scenen.
— Jag tror inte att det spelade någon större roll, att vi kolliderade med de, inte publikmässigt i varje fall. Det tråkiga var att alla danska musikskribenter lyssnade på Clash och inte på oss, säger Sticky och öppnar en efter-konserten-öl.
Sticky och Stefan har sina åsikter om det mesta också om legendariska Ramones;
— Ramones spelar på sitt speciella sätt, det är helt klart, säger Stefan.
Osökt kommer vi in på publikförakt. Ramones spelade också i Roskilde… på sitt så väldigt specifika sätt. Joey skriker one, two, three, four och så drar man järnet i två minuter.
— Det är inte frågan om något publikförakt. Ramones har spelat på det här sättet i tio år. Men det var fel att låta dem spela på stora scenen för en bakfull publik, säger Sticky.
Stefan å sin sida menar att Ramones är ett av världens absolut bästa band;
— Det är skitbra rock n’roll, så enkelt är det. Tänk er Ramones på Ritz, säger han.
Ja, Ramones på Ritz är en svindlande tanke…
Med sina texter om kärlek och beroende, jordnära vardagsting representerar Wilmer X den folkliga sidan av svensk rock. Fast även det är de inte benägna att hålla med om:
— Vadå folkliga? Vi håller inte på med någon slags Ulf Lundell-grej, kommenterar Stefan.
Men om Wilmer inte är folkliga, vad är de då, kan man överhuvudtaget etikettera in dem i ett fack… Kanske som uppkäftiga rock n’roll rebeller,
— Wilmer kan inte ställa sig upp och skrika ”åt helvete med kungahuset”, eller att skrika ”ned med det och ned med det”. Wilmer är helt enkelt inte sån. Det ligger inte för oss, säger Stefan och frågar om jag förstår vad han menar…
Och visst gör jag det — förstår vad Stefan menar. Wilmer X vill egentligen inte vara några rebeller. De vill spela rock n roll musik och få människor att lyssna.
— Spelar man rock på rätt sätt så är det ett uppror i sig, säger Sticky Bomb i Wilmer X
Fröken Äsping drar sig tillbaka och ber att få återkomma i de skånska sfärerna lite längre fram… VI SES.
Lämna ett svar