Vi har tidigare mött Malmöduon Moonbabies i ettnollett. Kortare notiser och en recension på deras debutalbum June And Novas som mottog bättre kritik utanför Sverige. Speciellt i USA och Italien.
Under de senaste två åren har Ola Frick och Carina Johansson suttit tusentals timmar och gjort över 100 låtar planerade för aktuella skivan The Orange Billboard. Det blev inte fullt så många som hamnade på skiva i slutändan.
Musiken på The Orange Billboard har förändrats under arbetets gång. Vissa låtar har vänts och spelats baklänges och tagit flera veckor i anspråk, för att sedan plockas bort från skivan. Eftersom skivan dessutom släppts på vinyl är den uppdelad i a- och b-sida, med två kapitel. Och på cd:n finns en tjugosekunders paus lagd mellan låtstyckena.
— Vi vill att det ska finnas andrum, säger Carina Johansson.
Carina Johansson spelar piano, orgel och vibrafon, och Ola Frick spelar gitarr, bas, trummor och piano. Båda sjunger.
När man lyssnar på Moonbabies album, kan man inte låta bli att gripas av sensibiliteten och styrkan i materialet.
— Det har varit en mångfaldig upplevelse att skapa albumet. Vi har bokstavligen levt i studion och gått in i musiken så otroligt mycket, berättar Ola Frick.
— Vi har lagt ned ett ofantligt arbete under de två år som det har tagit att spela in det. Vi har spelat in över 100 låtar, vilket i sig är sinnessjukt! Det är inte perfektion som vi velat uppnå, utan bara att det ska kännas rätt under alla förhållanden. Drivkraften har varit att göra musik som känns ny och varierad. Då vi spelade in kunde vi ha upp till 150 olika spår och idéer, och i slutfasen då vi känt oss nöjda har det reducerats till 40 stycken. Vi har tillämpat det som kallas ”kill your darlings”. Förutom att albumet ges ut på cd, kommer det även att ges ut i vinylformat på den lilla tyska skivetiketten Strangefruit, med en begränsad vinylupplaga på 500 ex.
I vilka av låtarna har ni kommit närmast kärnan, närmast den där totala essensen? För det här är ju inte bara tuggummipop, utan istället någonting känslomässigt djupt ni gjort.
— Låtarna är i sin alldeles egna essens bara kärlek. De är ärliga och avskalade. En av de bästa låtarna blev till efter att vi hade varit inne i studion i över två dygn och spelat in låten Slowmono. Fokuserade under de senaste sju timmarna på att sätta sången. Vi var så trötta att vi inte visste vart vi skulle ta vägen, och just när vi höll på att somna steg solen upp över horisonten och hela låten, som är döpt till Wyomi, kom till oss som en gudagåva.
— Albumet är mycket mer avskalat och analogt än det förra; June and Novas.
— June and Novas var mycket mer teknologiskt utformat med ljudloopar och sånt. På The Orange Billboard har vi arbetat med nästan uteslutande analoga instrument.
— Det får gärna vara små skavanker i varje låt, det är vad som gör det charmigt. Det kan vara en sjukt tafflig gitarr som är i otakt, eller någonting i inspelningen som inte blev perfekt, eller i alla fall inte musikaliskt perfekt. Vi uppskattar det inte alldeles perfekta, det viktigaste är känslan och stämningen.
Ni hade väl en viss press på er under inspelningarna?
— Egentligen löpte deadline för färdigställandet av albumet ut för lite mer än ett år sedan. Därför kände vi oss pressade att slutföra inspelningarna, men resultatet blev till slut någonting som vi kan stå för helt ärligt. Mycket svett, ångest och tårar.
Man kan känna av att det finns en viss smärta i albumet, men samtidigt blir man glad av att lyssna på det för det är inget mörkt album på något sätt — mjukt och avslappnat med många olika kontraster. Det finns en behaglig men dämpad frustration och i slutet av titelspåret The Orange Billboard, mynnar det ut i en kraftig urladdning, ett fullständigt ös och instrumentalt kaos.
— Låtarna och sångtexterna har formats mycket av sig själva, därför har vi låtit dem födas och falla på plats. Det känns överlag som om ödet på något sätt har fått bestämma hur Moonbabies har utvecklats musikaliskt. Nu är vi starka och har mycket att falla tillbaks på. Kärleken till musiken är så stor att vi omöjligt skulle kunna vara utan den.
Lämna ett svar