MARK EITZEL
Caught In A Trap And I Can’t Back Out ’Cause I Love You Too Much, Baby
(Matador/Border, OLE 179-2)
cd

Jag frågar mig varje gång. Hur många fantastiska låtar kan denne man spruta ur sig egentligen? Dessutom så bra?
Bara titeln på plattan säger väl en del om Mark Eitzel, tidigare ledfigur i det avsomnade bandet American Music Club. Han är en musikalisk ikon som förföljt mig i över tio år sedan starten med American Music Club via Toiling Midgets fram till solokarriären.
Mark är en obotlig pessimist, nihilist och en flitig användare av svart humor i sina texter. Det finns många exempel på detta även i hans mer personliga och analytiska texter. Hans detaljrika och beskrivande lyrik är inbjudande och mycket bildrikt.
Mark har dessutom ett speciellt förflutet och detta speglas förstås i hans musik. Hans uppväxt i Frankrike och Fjärran Östern har sannolikt gett honom den speciella karaktär han har. Att han dessutom hamnade mitt i punkrockens födelse i London 1977 har antagligen också satt sina spår. Han hade till och med ett punkband kallat The Cowboys i Ohio, USA innan han bildade American Music Club i början av 80-talet i San Francisco.
Caught In A Trap… är oumbärlig i min skivsamling, och jag har svårt att låta bli att tycka om det han gör. Lite krystat blir det i ett par spår som andas ren desperation och ångest utan udd och stuns. Jag kan dock inte leva utan; Cold Light Of Day, Go Away (jag gråter…), If I Had A Gun och den svala och dystert beskrivande avslutningen Sun Smog Seahorse. Så här ensam och sorgsen har nog Mark heller aldrig varit tidigare. Han är som många nog redan vet också en känd förgrundsfigur och ledsagare till sin yngre kollega Mark Kozelek i gruppen Red House Painters.
Än en gång har Mark Eitzel bevisat att han kan göra poetisk rockmusik i en klass för sig. Och han kan, utan tvekan, numera också räknas in i gänget bland de bästa och mest bländande lyrikerna i rockhistorien där vi finner legenderna Nick Drake, Tim Buckley och Morrissey.

betyg: 5