Sundsvallbandet VACUM har alltid fått mig att undra… nu får vi svaret… Mats Hammerman i bandet står för presentationen och svaren.

Vacum har framstått som ett av landets minst omskrivna band i kritikernas spalter, vad kan det bero på?
— Det verkar som om vi inte uppfattas så väl hos kritikerna. Det kanske beror på att vi inte spelat i Stockholm på flera år. Rockskribenter brukar sällan ge sig utanför tullarna.

Er senaste LP fick ju en hel del kritik i pressen och bra sådan?
— Ett femtiotal tidningar har recenserat den. Av dessa var bara 3 stycken “sågningar”, resten positiva, så det är ju trevligt.

Hur många plattor har det egentligen blivit under åren?
— Fyra singlar, tre LP skivor samt en medverkan på fem samlingsplattor.

Ni satsar mer i studion numera??
— Tja. Vi är noggrannare men jobbar mycket snabbare. Första LP:n tog trettio dagar att spela in, andra tolv och den senaste tio dagar. Men annars är studion ett ganska påfrestande ställe, håller man på för länge tappar man snart distansen. Vi trivs med att spela live.

Ni tackade UNTER DEN LINDEN på er senaste LP?
— Ja, vi har gjort 14 spelningar tillsammans med dom från Kalix till Karlshamn och funkar bra ihop. Men eftersom de nu slutat lutar det åt att vi gör någon spelning tillsammans med KRUNCH eller DOCKHUSET.

Kommer Vacum att stanna i Sundsvall eller blir det som för så många andra grupper att blickarna riktas mot vår huvudstad?
— Nej, vi trivs här (dvs. en bor i Karlstad, en i Härnösand, Östersund och två i Sundsvall).

Det bästa med 1985?
— Vår basist fick en dotter.

Nästa skiva?
— En singel till hösten…

VACUM har nog framstått för många som ett “kult” band, vad tro ni själva?
— Vi har lätt att få spelningar. En liten men entusiastisk publik, och alltid ett gäng som sjunger med i texterna, klart inspirerande. Senaste turnén gick utmärkt med gott om publik.

Några vackra ord om er hemstad?
— Många fina industrier, kemikalieberikad luft och ett bra rockliv. Exempel är bl.a DOCKHUSET, KRUNCH, MOTORJOKE, PLAYGROUNDS, STIG 3, MOMENT 22, RUMMET m.fl.

Dina texter har en rätt brutal syn på verkligheten, och ofta blir låtarna en flykt in i drömmarna. Låten “Indianer” er senaste på vinyl är intressant?
— Ja, den handlar om en lite grabb som har allt utom omtanke och kärlek. Hans föräldrar dränker honom med prylar för att dölja deras samvete på att de inte tar tid att bry sig om honom. Han drömmer då bort från verkligheten till ett liv som en stolt o stark indian.

Det sämsta hos landets musiktänkare?
— Det finns för många grupper som lider av “försöka-låta-som-sina-idoler”. Tyvärr märks också saknaden av humor och självironi.

Sammanhållningen er emellan verkar fin, det påverkar förstås också ert sätt att tänka?
— Vi träffas så sällan så vi hinner inte bli less på varandra.
Dessutom känner vi varandra väl så det är ingen av oss som slutar pga. osämja. Vi har lärt oss att lösa våra konflikter.

Hur ser Vacum ut om fyra år?
— De har just släppt sin femte live-LP i brist på nytt material, gjort olika samlarutgåvor på äldre singlar.
Turnerar på dansrestauranger och spelar gamla hits från “De magiska punkåren”, medan trettioåringarna förtjust och nostalgiskt sätter säkerhetsnålar i kinderna och “pogar” så att kalaskulorna guppar.

1985 i Vacums tecken? Och 1986?
— Roligaste spelningen 1985 var på en studentfest i Sundsvall med en publik på 1000 pers. Bästa låten vet jag inte, kanske “Tennsoldat” eftersom den kom så spontant, vi skrev den och spelade in den i studion på en timme.
Vår bästa chans att möta Sverige vore en rejäl turné.