Blackbush manglar på i delvis uppkörda hjulspår. De spelar rock och metal och stoner, och de som gillar forta bilar och musik av ovan nämnda genrer kan nog bli förtjusta. Gitarrerna tuggar och fuzzar om vartannat, och det finns inte många döda punkter på skivan. Men gitarrerna håller fan aldrig käften, det är fullt spjäll hela tiden. Säkert skitkul för dem, men jag är inte lika road. Dessutom smyger de in lite för mycket hårdrocksylande för min smak. Överflödiga »yeah« och för långa vokaler. Jo, man kan ha för långa vokaler. Och för många. Om man sjunger »case« som »caiyeeeeaaahiiisssah« är det för många. Det är bättre när de bara kör på utan en massa skrammel, och rösten nästan spricker. Men gitarrhånglet är ändå roligare än mycket man stöter på. Det känns inte påklistrat utan fyller en funktion i Blackbushs distdimmor.