Dismember har varit i blåsväder med rättegång och importförbud. Skriverierna har trots allt gett dem en del PR och intresset är nu högt hos internationell press.
— Vi utmanar censuren, säger trummisen Fred Estby och avslöjar att de på sin nya platta gjort en ploj på ”Skin Her Alive” som är ännu värre…

Nya skivan, ”Indecent And Obscene”, är Dismembers tredje. Tomas Skogsberg har varit med och producerat igen och inspelningen i Sunlight-studion tog en och en halv månad.
Fred, tycker du fortfarande att Sunlight ger det tyngsta och brutalaste ljudet?
— Ja, det stämmer faktiskt. Men till nästa LP tar vi med oss Tomas och åker någon annanstans.
Om mixningen berättar han att hela bandet först var med och producerade.
— Men skivbolaget tyckte att det lät för snällt och för finputsat, så jag och Tomas gjorde det lite råare.

LITE LUGNARE TEMPO

Fred tror inte att man hör nån större skillnad på den nya skivan och den förra första gången man lyssnar på den.
— Det är inte så stor skillnad sen sist, det krävs lite lyssning. Det är fortfarande rått. Men det snabbaste måste lugna sig. Det är svårt att göra proffsiga saker samtidigt som man kör i 190. Den nya är inte så mycket lugnare men lite. Man måste utveckla sig som musiker men under en naturlig press. Man förlorar sin identitet genom att hålla på och ändra. I längden lönar det sig att hålla på sin grej.
Är det fortfarande du som skriver den mesta musiken?
— Ja, jag arrangerar ganska mycket i låtarna också. Alla är med och skriver på senaste plattan. Alla ville för mycket på mixen och det var därför den pajade. Å andra sidan har man mycket mer att välja på om alla är med, och alla kan stå för det.

UTMANAR CENSUREN

Omslaget den här gången kommer att bestå av en uppsprättad mage:
— Det är en drift med Jim Morrison, det är kul att driva med kultgrejer.
Fred berättar att de fortfarande ligger kvar på Nuclear Blast Records och tycker att det varken är bättre eller sämre än andra bolag.
Stämmer det att titeln på CD:n, ”Indecent And Obscene”, ska syfta på den ”officiella” klassificeringen av er som band, och er musik?
— Vi vill utmana och racka ner på censuren överhuvudtaget. Det måste få finnas såna här typer av konst och musik så länge det inte skadar folk. Vi tycker folk ska reagera. Det kunde vara kul pm man kunde ena nån front mot censuren, det gäller att slå tillbaka.
Men kan det inte gå inflation i råheten till slut, vad gör ni då?
— Till slut händer det inte mer, medger Fred. Man måste vara lite försiktig om man ska komma någonvart.

BLEV FRIADE

Rättegången i England har väl de flesta hört talas om.
— Tullen letade efter knark, hittade istället vår LP (”Like An Ever Flowing Stream”) och tyckte ”Skin Her Alive” lät kvinnoförnedrande och stämde oss. Men låten handlar ju inte om våldspropaganda, den är bara en totalt naturell skildring av världen. Det är en dokumentär text om Mattis (sång) granne som mördade sin fru i badkaret. Rättegången var väldigt konstig, vi fick inte prata utan det gjorde advokaterna. De lyssnade på skivan och friade p.g.a. att de inte tyckte att vi propagerade för våld som sådant. Vi har gjort en låt på nya plattan som är värre; ”Eviscerate (Bitch)”, som är en ploj på ”Skin Her…”. Inget kvinnoförnedrande, försäkrar Fred.
Censuren i Australien då?
— Skivan stoppades i tullen där också. I England gav sig inte distributören utan gick vidare men det gjorde dom inte i Australien.
Hur stor marknad är det för death där?
— Vet inte riktigt, det är inga band som har varit där än. Det är nog mest i städerna dom lyssnar på death. Frankrike har också varit lite sura på oss. Nuclear Blast har ändrat omslaget efter deras mått för att inte förlora distributionen. Det kan verka lite ryggradslöst men Frankrike är en stor marknad och vi skulle förlora mycket.

USA-TURNÉ

I samband med att de släpper en ny platta ska de förstås ut och spela:
— Vi ska åka med Deicide i USA tre veckor och sen två månader själva, då ska vi även ner till Mexiko. Vi har aldrig spelat i USA tidigare. EP:n (”Pieces”) har sålt ganska bra där, faktiskt.
Faktiskt?
— Vi spelade in den väldigt fort. Vi var jävligt nära en full skiva men blev snuvade på en LP. De verkar tycka om den mer i USA än i Europa. Det blir en europaturné med Benediction i september, tror jag. Troligtvis spelar At The Gates som förband.

AGGRESSION OCH SATANISM

Det finns de som menar att death skapar aggressioner, det är oftast de som är kritiska till musiken, medan de som spelar brukar säga att man lever ut aggressioner genom musiken. Vad tycker du?
— Death skapar inte aggressivitet, det tar fram den. Det är så stelt i Sverige och man samlar på sig sånt man inte kan prata om. I dagens läge behövs det terapi men det är bättre att skapa den själv.
Vad anser du om kopplingen som vissa gör mellan death och satanism?
— Helt värdelöst. Folk har redan fördomar, man trodde inte att det kunde bli värre. Det är lite tråkigt om unga människor inte får eller vågar lyssna på musik för den sakens skull. Man har rätt att idka vilken religion som helst men jag tycker man skall tro på sig själv. Det här med Norge är lite pinsamt, det börjar bli lite larvigt. De har satt oss, Entombed och Unleashed på dödslistan i Norge och då börjar det gå lite långt.
För att avsluta med något gladare berättar Fred att en video kommer snart, förhoppningsvis innan skivan släpps i slutet av maj.
— Det blir med sista låten på plattan (”Dreaming In Red”), en ganska röd video om man säger så. Det är en text som handlar om dödsstraff. Men den är inte alltför blodig för då får den väl inte visas.