BLASKOTEKET

...bara en massa musiktidningar från förr

Tagg

Stockholm

[BENNO] Pluxus – om pudlar och postrock

Ett av de få band på planeten som spelar elektronisk musik utan att det låter särskilt polerat eller perfektionistiskt är PLUXUS från Stockholm. De kallades “smått sensationella” av Pop och avfärdades som “tråkig postrock” av NME. Till och med Dagens… Fortsätt läsa →

[STJÄRNOR] Carola

Carola Häggkvist, 17 år, är fortfarande sångerskan som syns och hörs mest i svensk massmedia. Allt hon gör skapar rubriker. Det är otroligt vad hon har hunnit med om man tänker på att det bara är ett år sen hon… Fortsätt läsa →

[MORE MUSIC] Olle Ljungström: Dags att sälja ett par hundra miljoner skivor…

Jag har en kompis som tillsammans med en själsligt vattenkammad god vän råkade hamna ansikte mot ansikte med Olle Ljungström. Min kompis berättade att den vattenkammade blev rätt störd över mötet. Han liksom ryggade tillbaka en aning. Olle är ju… Fortsätt läsa →

[MORE MUSIC] Anitas Livs

— Redan 1974 började jag ta lektioner i indisk sång. Också på 90-talet sjunger jag indiska sånger, men i gruppen Anitas Livs låter vi den urgamla indiska sångtraditionen kompas av moderna syntrytmer från den västerländska storstaden, säger Anita Livstrand. Hon… Fortsätt läsa →

[BENNO] Fint Tillsammans: Hemsnickrad idérikedom

För ett par år sedan var Fint Tillsammans tre vänner med varsin gitarr och en vision av ett popband utanför den vanliga motorvägen. De tejpade över märkena på sina förstärkare, bytte instrument och fann slutligen både sin form och sina… Fortsätt läsa →

[GRIMSBY FISHMARKET] Solskenssånger från Macabre

Nu kan vi bli ett popband! Pass för att spela elgitarr!”. “Nej, elgitarr spelar jag”, sa Dartanjang. “Och så sjunger jag och spelar munspel samtidigt!” “Jaha, det gör jag med”, sa Loranga, “fast jag spelar trummor också och lite allt… Fortsätt läsa →

[OMSLAG] bob hund: jag hoppas nästan nu

Året hade slagit om till 1998 och jag gick den sista terminen i nian. Av en slump ramlade jag över texten till Papperspåse med bob hund. Jag blev förälskad och den kärleken sitter i än. Som när man fick den… Fortsätt läsa →

[THE BURNING HEART] Entombed

ENTOMBED – svensk death-metals head-gurus? Kan man säga så, eller är det ofint både mot dem själva och mot andra svenska band. Nej – personligen tycker jag inte det. Bandet har helt klart tagit täten och inspirerat och banat väg… Fortsätt läsa →

[BENNO] Slowball: Att göra-det-själv

SLOWBALL RECORDINGS ÄR DET INTRESSANTASTE NYA INDEPENDENTBOLAGET I SVERIGE. BENNO HAR TRÄFFAT MANNEN BAKOM, JONAS SEVENIUS. Kalla mig gärna en indie-fascist, men min erfarenhet av nittiotalet är att nästan all bra musik i varje genre ges ut på små oberoende… Fortsätt läsa →

[NEW KIND OF KICK] In The Collonades: Vi ville bli ett respektabelt ABF-band

En kväll för en sådär fyra, fem år sedan visades ett obskyrt program på TV. Det innehöll bland annat ett axplock ur Göteborg och Stockholms underjordiska rockliv. Där förstnämnda stad representerades av band som Cortex, Ocal Waltz och Sator Codex…. Fortsätt läsa →

[RITZ] The Pyromaniacs: Inte bara AIK…

Om jag säger Solna tänker väl de flesta på AIK, fotbollsstadion och The Black Army. Men denna del av Stockholm är även ett säte för ett par av landets mer subversiva rockgrupper vars rivigt fuzzade och kaxiga slyngelrock är en… Fortsätt läsa →

[RITZ] Jaguar: Rockhistorien är en katt

Indianernas namn är Jaguar: “Den som kastar sig över sitt byte i ett språng.” Stockholmsbandet Jaguar är på jakt. Och “bytet” är publiken. — Vi kommer att lira skjortan av de flesta, lovar gitarristen Bengan Dalén utan att blinka. Han… Fortsätt läsa →

© 2018 BLASKOTEKET — Drivs med WordPress

Tema av Anders NorenUpp ↑