Många och långa har kommentarerna till Page senaste album varit. Utan Marina och med ett betydligt ruffigare sound. Brev och e-mail har kommit till Zynthecs redaktion med rader som “stryk Page ur Zynthec”. Men att redaktionens sinnen är bredare än så måste dessa brevskrivare förstå. En känslofylld Eddie fick en chans att ge sin syn på detta när Petter Jahnstedt träffade honom under Virtual X-mas, där Eddie agerade DJ.

Under Virtual X-mas pratar jag med Eddie Bengtsson från Page om svenska skivkonsumenter, synthpubliken, Marina och Page nya sound. Synthlegenden Eddie ser bekymrad ut då skivan inte gått så bra som väntat. — Vem är det fel på egentligen — resonerar han. Journalister hyllar men publiken är inte lika förtjust.

Var det rätt att byta skivbolag?
— Jag har bytt skivbolag för att ge musiken en chans. På Carlton arbetar tre personer med en skiva varje dag. På Energy en person med tre skivor en gång i veckan. Carlton har har större resurser och jag ville prova något nytt. Jag har arbetat länge med musiken och är nöjd med Carlton.

På nya skivan är Marina avtackad med texten “Lycka till Marina!”. Är det ironi eller allvar?
— Marina förstår vad jag menar. Det är ett citat. Jag tror det är Ola Magnell som säger det. Det är klart att det ska gå bra, för fan. Det är menat som en vänskaplig pik. Jag säger bara “lycka till”. Jag tycker det känns naturligt. Vi har haft samma sättning så länge. Marinas uppbrott kom lite olägligt bara. Precis när skivinspelningen var klar så säger hon “hej, nu slutar jag” so what. Men det är helt okay nu. Man kan säga — nytt sound — nytt skivbolag och kanske ny grupp.

Zynthec har fått många synpunkter på att den nya skivan inte platsar bland synthpopen.
— Var går gränsen — vad är pop och vad är synthpop. Spandau Ballet, med trummor, gitarrer och bas, spelade någon slinga då och då. Det klassades som synthpop. Lustans Lakejer, är de synthare? Det tycker folk. Gary Numan — var det synth? Jag gillar synthen som den var i början. Stilen, soundet — de hade det — Spandau Ballet och Ultravox. Det var fortfarande trummor och bas och en slinga synth. Det är det jag tycker är fräckt. Gitarr och bas bakom men det är synthen som leder. Det är samma sak med Page musik, en synthslinga och gitarrer och bas bakom. Med nya plattan “Hur så” försökte jag återskapa gitarr och bas och sedan — wow titta en synth — det måste jag ha i mitt band. Sedan backar gitarr och bas lite så får syntharna leda. Man baserar sin musik på synthen. Hade “Hur så” kommit 1980 så hade folk sagt — å ett synthband. Det är ingen som fattar vad jag menar men…

Expressen skriver idag att “Dansande man” är en av Sveriges bästa synthlåtar. Beror uppmärksamheten på att du har bytt skivbolag, Marinas framfart i media, eller tror du att de hade upptäckt din musik ändå?
— Tror du det, ja kanske. Marina är känd, jag är det inte. Hon bor i Stockholm, jag bor i Malmö. Hon går ut på pubar, träffar rätt folk medan jag sitter hemma och glor på video. Hade jag bott i Stockholm hade det kanske varit en annan grej. Man skulle bo i Stockholm men jag vill inte det. Det är dumt. Jag vill ha lugn och ro. — Jag vill bo i ett hus på ett berg sjunger Eddie. Det är målet. Jag skulle gärna sitta i Z-TV och tycka till. Fixa det då jävlar… Jag retar mig så. Jag vill vara med där så jag kan sitta och såga alla dåliga låtar.

Kritiken på “Hur så” — vad beror den på?
— Grejen är den — “Hur så” är en tribute till de grupper jag gillar. SPARKS t ex — de hade vanlig sättning, trummor, bas och hela den biten. Sedan plockade de in keyboard då och då. Dessutom vill jag visa alla som gnäller — synthpop det är så dåligt — trycka på knappar som bara låter blip-blop. Nu har jag gjort en platta som inte låter blip-blop. När folk hör detta — vanliga skivköpare alltså — kommer de att säga — fan vad bra, de har börjat använda gitarr. De hör inte skillnaden förrän man säger — det är bara synthar. — Men det är ändå ganska bra — får man höra då!

I media hyllas ni men skivköparna och gamla Page fans köper inte plattan vad beror det på.
— “Dansande Man” — Page ska vara det. Men det går inte att spela den hela livet. Vi skulle kunna ta en del av Kent och Jumpers publik men det har vi inte gjort. Det känns trist. De som köper plattorna fattar inget. Page gör bättre musik men Kent sitter med i TV och ordbajsar. Jag får aldrig vara med. Hade jag varit det så kanske plattan hade sålt bättre. Det är grejen, jag måste synas och höras. Jag får åka till Stockholm och snacka så jag får fram mina grejor.

Det finns kritiska röster bland den genuina synthpubliken också.
— Jag vet att det finns personer som säger — Page har svikit, jag ska inte köpa skivan. Men vad är det vi har svikit. Att vi inte låter exakt som “Mia och Tom” , “Dansande Man” och “Liv”? Att det inte låter blip-blop? Elegant Machinery och S.P.O.C.K. låter blipblop. Jag tycker man kan göra någonting annat. Det är roligt att visa att det finns många sätt att använda synthen på. Elegant Machinery och Human League med 100% synthar får väl kallas synthpop då. Vår musik får väl bli elektroniskt baserad pop. Det är vad Superswirls gör också. Det stör mig att det inte skulle vara synth längre, det är klart att det är! Jag har bara visat att man kan göra synthmusik på ett annat sätt.

Med dessa visdomsord från Sveriges kanske största synthmusiker har vi fått en bild av vad ordet synthmusik innebär. Superswirls som Eddie nämnde kan du läsa om i en annan artikel i denna tidning.