Svensk hårdrock är numera känt över hela världen. Europe är de fagra, svenska hårdrockarna som alla känner till, i olika världsdelar, i städer och på landsbygden. “The Final Countdown” var bara början på vad Europe skulle komma att erbjuda längre fram…

I Europes fotspår kom bland annat Glory, som är ett gäng till Stockholm nedflyttade norrlänningar. Glory fick fina lovord, både i Sverige och utomlands, för debut-LP:n och singeln “I’m Hurt”.

Treat fick äntligen chansen att visa vad de gick för. Med tre LP-skivor och ett antal singelhits i ryggen åkte de till Västtyskland för att visa upp sig på Monsters Of Rock-festivalerna.
I Sverige fortsatte Monsters-turnén tillsammans med 220 Volt, som gav ut sin 5:e LP producerad av amerikanen Max Norman, och Electric Boys, som hade en hit med “hip-rock”-låten “Lips ‘n Hips”.
Bam Bam Boys hette ett annat gäng som LP-debuterade 88. Förgrundskillarna i det bandet heter Matti Alfonsetti — han gjorde sig snabbt känd som en av landets bästa sångare — och f.d. Noice- och Easy Actionmedlemmen Fredrik von Gerber.

Visst kan vi väl ta åt oss äran av att Yngwie Malmsteen är svensk ända in i hjärtat, trots att han numera bor och sköter sin karriär ifrån New York, USA. På 88 års LP-skiva fick Malmsteen och bröderna Johansson hjälp med sången av den amerikanske supersångaren Joe Lynn Turner — som är mest känd för att ha varit sångare i Rainbow under flera år. Joe Lynns suveräna sång tillsammans med Yngwies speciella gitarrspel blev en jättesuccé som betydde det definitiva genombrottet för den svenske gitarrhjälten!

Tjejer är det inte alltför gott om i den svenska hårdrocksvängen men det finns några band som utmärkt sig. Afrodite heter ett gäng stockholmstjejer som var ute och snurrade friskt i folkparkerna under året. Ladyland heter ett annat tjejband, som utmärkte sig bland killrockarna.

Speedmetalvågen blev aldrig lika stor i Sverige, som exempelvis i England. Candlemass var ett av de få svenska speedmetalbanden som slog igenom — utomlands — med sin tunga och snabba svartrock. Snabbast av alla speedbanden spelade Agony som släppte sitt debut-album “The First Defiance”. En blandning av punk och hårdrock skulle man kunna säga. Agony fick ungdomar, främst killar, i både Europa, Japan och USA att headbanga vilt. Det mest lovande “nya” svenska hårdrockbandet var göteborgskillama i Alien. Hårdrock med musikaliska kvalitéer, amerikansk LP-producent, amerikanskt sound och jättestort intresse från de amerikanska hårdrocklyssnarna!! Intresset på hemmaplan var också stort. Det märktes när Alien släppte en cover på 60-talsballaden “Only One Woman” — den hamnade genast på listornas förstaplacering!

Förhoppningsvis blickar vi tillbaka på 1988, som året då svensk hårdrock blev en välkänd export-vara?!!!