VÄGEN TILL FRAMGÅNG, berömmelse och rikedom går via SA. Senaste exemplet på denna maxim är Norrköpings stoltheter Pleasurehouse, som redan förtrollat er med sublima “Cindy” från förra numrets flexi. Även folket på Snap lät sig förtrollas och i höst lanseras Peking-bandet över i stort sett hela Europa samt Japan. I september släpps “This Is How It Feels EP” (SNAPC 19) med “Cindy” som huvudspår plus tre låtar från mini-CD:n “Marseille”.
“I stort sett hela Europa” innebär England, Frankrike, Benelux, GAS (Germany, Austria, Switzerland för er som undrar) samt Grekland. Dess värre alltså ingen release på vår hemmamarknad, men vågar vi gissa att plattan blir ett hett objekt på svarta börsen? Ni som vill komma över ett ex av “Cindy” i CD-kvalitet kan även delta i vår poptävling på sidan 32!
På tal om Snap, så har de åter råkat i klammeri med “rättvisan”. Copyrightlagarna i Japan är uppenbarligen de hårdaste i världen, och när leksaksföretaget Bambino fick nys om att Snap olovandes avbildat deras “anktamburin” på fina samlings-CD:n “Snapology” stämde de prompt vaxholmarna på en miljon yen! Låter värre än det är (motsvarar cirka 87 000 kronor), men var tillräckligt illa för att plattan skulle begåvas med nytt omslag. Inte ett SA-nummer utan att Snap stäms — vilka står näst i tur?
Brainpool kanske? Nej, de ligger på ett något mindre bolag än Snap, och kan vara på väg till ett potentiellt mycket större. Det visar sig nämligen att popikonen Per Gessle står i begrepp att starta upp en ny världstäckande etikett och att hans A&R-man, Ben Marlene (hmm), varit i kontakt med lundensarna.
Gitarristen David Birde ligger lågt när SA ringer upp:
— Jo, jag kan väl bekräfta att de visat ett visst intresse, men vi drar inga stora växlar på det. Så mycket kan hända innan allt är klart. Fast visst låter det väldigt intressant…
Tror jag det. David berättar vidare att de precis färdigställt en ny tvålåtars demo, och är den bara i närheten av deras tidigare megapopepos blir det en ny klassiker från Sveriges kanske just nu vassaste popgäng.
Svensk pop växer sig alltså starkare och starkare ute i stora världen. Ett tecken på det är att Food Records (Blur, Jesus Jones) i London lusläser (well) SA:s demo-sidor och titt som tätt ringer upp för att kolla om vi har några friska tips (senast hade de fallit för Tessan i Dream och blev en aning besvikna när de fick höra att hon var trummis och inte leadsångerska…).
Nu har de bett oss tala om för alla svenska indieband att de hemskt gärna vill ha demos från er, så då gör vi förstås det. Adress sist i SA, skriv till Andy eller Miles!