Sällan har ett svenskt bands förstlingsverk haft sådana förväntningar på sig som This Perfect Days “Rubber Soul”. Det är dessutom förmodligen ännu mer sällan förväntningarna infriats med en sådan självklarhet som av de Stockholmsbaserade norrlänningarna — men så har de också tagit god tid på sig.
— Det har varit så många olika turer, förklarar bandets sångare och frontman Mats Eriksson. Vi började spela in redan i april förra året i Skellefteå, men det blev inte bra. Så vi gjorde om allt till sommaren, men det blev inte heller bra. Vi upptäckte att vi hade producerat skivan helt fel.
— I ungefär samma veva hörde MNW av sig och under hösten spelade vi in en tredje gång och sedan mixade Dagge Lundquist låtarna i februari. Fördelen med allt strul är att det varit otroligt lärorikt i studion.
Det blev alltså MNW, via nybildade etiketten Snap, som drog det längsta strået i kampen om This Perfect Day. Förra sommaren surrade bolagsryktena som en ilsken bisvärm runt gruppen.
— Det var väl en tre—fyra stora bolag inklusive MNW som visade intresse, berättar Mats. Tre var uppriktigt seriösa och MNW var det som kändes rätt redan från början, vi har ingen press på oss att första skivan måste gå bra.
Tanken med Snap är att lansera svenska (och finska!) grupper i England och Europa. This Perfect Day kommer, tillsammans med Eggstone, Wannadies, Poverty Stinks och Whipped Cream, att få sina skivor släppta internationellt. TPD:s album släpps där till hösten. Mats vill dock ligga lågt med förväntningarna på en internationell karriär.
— För mig känns det nog med att klara av allt här hemma, jag vill inte skruva upp några förväntningar på ett internationellt genombrott.
— Dessutom är jag fortfarande så inne i skivan att jag inte har någon som helst distans. Ibland tycker jag att den är bäst i världen och ibland att den är pinsamt dålig.
För dem som följt TPD genom åren finns flera gamla favoriter med på “Rubber Soul”: SA-flexin och första singelsläppet från plattan, “This Friendship Of Ours”, likaså “Pants Worn Through”, ursprungligen med på bandets andra sjua, samt “Postcard Summers”, sista släppet på Skellefteå-bolaget A West Side Fabrication.
— Det kändes trist att utelämna dem från plattan, förklarar Mats. Jag menar, “Pants Worn Through” har kanske sålt 300 ex, så det är ändå inte så många som har hört de gamla sångerna förut.
— Det är fortfarande bra låtar och vill vi ha med dem på en skiva måste det ske nu. Till nästa platta skulle det vara för sent.
Att döpa ett debutalbum till “Rubber Soul” anses säkert av vissa Beatles-puritaner som att svära i kyrkan (vad säger JL?). (Att det är en sjusjungande skandal! JL)
— Jag har inte en enda Beatles-skiva och har faktiskt aldrig lyssnat på dem, ljuger Mats. Vi är snarare influerade av band som är influerade av Beatles.
— Jag tycker att det är ett bra namn på en skiva. Det är många som försiktigt frågat om den verkligen ska heta “Rubber Soul” och varför inte, det visar att man inte har någon respekt och det är en titel som väcker uppmärksamhet.
TPD är ett av få svenska band som vågar driva popkulturen till sin spets — missa inte chansen att vinna deras specialdesignade bordshockeylag! — och de har fått nästan lika mycket uppmärksamhet för sina T-shirts som för sin musik.
— Jag tycker att det hör ihop med hela popgrejen. En tröja ska vara något mycket mer än bara en TPD-tröja. Fast i år ska vi dra ner lite, i fjol gjorde vi T-shirts för 35—40 000 kronor och vi har bara fått in ungefär hälften.
Lotta Johanssons fiol har länge varit ett av TPD:s adelsmärken. På “Rubber Soul” får den dock spela en lite mer undanskymd roll än tidigare, delvis beroende på att Lotta (otroligt nog) prioriterar sitt andra band Elvira och därför inte är lika delaktig i skapandeprocessen hos TPD. Men det finns också andra orsaker:
— Vi har medvetet valt att gå bort från den folkmusikinspirerade musiken för att spela mer gitarrbaserat och rytmiskt. Vi har också aktat oss väldigt noga för att hoppa på speciella trender som Manchesterpop eller den nya Seattle-scenen.
Resultatet? Perfekt pop och en snudd på klassisk svensk debutplatta. Om ni frågar mig.