Happy dead men
Klär inte i rutigt.
De fyra pojkarna med ett av pophistoriens tråkigaste namn seglar äntligen i rätt hamn efter en stormig tur — för tre av dem — med Ostrich Cult. De tre hade seglat tillsammans i nästan tio år när Cureinfluenserna och syntkillen — en fjärde medlem — drogs ner i det kalla vattnet och försvann. Det blev stiltje. Och kvar på däck stod tre duktiga musiker och undrade vad som hänt.
För ett och ett halvt år sedan kom en räddare i nöden. Det var en tolvsträngad gitarr, anförd av en av Sveriges mest intressanta sångare. Janne Hedin heter han och har tillsammans med besättningen Roger Kjellgren bas, Thomas Kristoffersson trumslag och Magnus Karlsson på gitarr och sång, fyllt sina segel med McCarthy, Bodines, Lloyd Cole, Orange Juice och Smiths.
Deras nya skepp har flagg med regnbågens alla färger och glider självsäkert på det blanka vattnet.
Två älskvärda saker har de lämnat i hamn: En flexisingel — som medföljde Sound Affects nr 4. Och en sprakande sjutummars vinylbit — som tyvärr såldes slut på två snabba månader.
Senare i höst släpper Joker Records en samlingsCd med svenska band, däribland Happy dead men!
Jacke och jag fick nöjet att träffa låtskrivarna Magnus och Janne några timmar innan en spelning i Cityhallen.

Är det något skivbolag som visat sej intresserade?
Janne -Nej.
Joker Records då?
Janne -Jooo… Men de har inte visat nåt större intresse. Inget finansiellt stöd eller så… Och det kommer vi förmodligen inte få.
Vad är det mer för band som ska vara med på Cd’n?
Magnus -Korova Milkbar, Soul Patrol, Wannadies… öh… All Steal Coaches… Det blir Nordic Sounds 2.
Känner ni er besläktade med den typen av band?
Janne -Ja… Wannadies! Jag gillar dom!
Magnus -Soul Patrol kommer som vi, från Haninge. He he.
Vilket bolag skulle ni föredra att ligga på?
Magnus -Man tänker inte så långt, man tänker bara på chansen att ge ut nånting.
Janne -Det vore kul att ligga på Creation, men det kommer man aldrig att göra…
Varför just Creation?
Janne -Det är ett intressant bolag tycker jag. Dom får så mycket uppmärksamhet.
Har ni skickat nåt till dom?
Magnus -Det var längesen, över ett halvår sen.
Fick ni nåt svar?
Magnus -Nää. Ingenting.
Janne -Nu har vi skickat till Sarah, dom är kanske trevliga och svarar.
Vad händer i framtiden med Happy dead men?
Janne -Det är lite svårt att säga. Men, vi kommer att fortsätta. Förmodligen kommer vi att förändra oss en hel del från den extrema gitarrpop vi spelar.
Ja, vi har en fråga om det… Om ni skulle utöka med nåt instrument? Det är så enkelt att ni blir tagna för “Just another independent guitar band” när man låter som ni gör…
Janne -Det är jävligt svårt live i så fall.
Magnus — När vi spelat in låtar har vi tänkt; “Ahh, där skulle det va en trumpet eller nånting”.
Men du, Magnus, spelade munspel i Ostrich Cult…
Magnus -Jaaaa. Jooo… I och för sej. Men det munspelet är trasigt… (Alla skrattar)… Jo men det är trasigt. Men man kanske kan använda det ändå, med begränsning till en tonart (fniss).
Men ett nytt munspel kostar ju inte så mycket!
Magnus -Näe… Det blir säkert nåt i framtiden…
Janne -Framförallt kommer vi jobba mer på låtarna.
Magnus -Det är lite svårt att ändra på sej nu, man måste få nån uppmärksamhet, så folk vet hur vi låter, innan vi ändrar på oss.
Janne -Man måste hålla sej till en stil nu i början.
Magnus -Ingen kan väl begära att man ska ändra på sej, när man just slagit sej in på en bana!?
Men, är det inte enklare att slå om man är lite annorlunda?… Ni är originella i Sverige, men i England finns det fullt med band i er stil…
Magnus -Ja. Jo, men med vår sätt-ing… Det här är det vi kan göra just nu. Det enda vi kan göra annorlunda är låtarna. Med bra låtar ska det räcka!
Janne -Många låtar når bara repstadiet… Sen, “Näe det här var inget bra”. Sen kanske nån fras från den låten dyker upp i någon annan låt.
Magnus -Man kanske gör tre mindre bra låtar, sen tar man det bästa ur dom och gör en bra låt av det.
Hur upplever ni att spela live?… Ni verkar inte så förtjusta i det…
Janne -Ibland är det väldigt tråkigt, när ljudet inte är bra till exempel. Då står man bara och skäms… Men när ljudet är schysst, då är det jävligt kul att spela.
Magnus -Vi är inte tillräckligt rutinerade. Vi är så rädda att spela fel…
Janne -Vi är ganska blyga också.
Magnus -Men när publiken är entusiastisk, då är det kul…
Har ni gjort nån spelning ni är riktigt nöjda med?
Janne -Ja, på Tre Backar sist. Det var 250 pers. där. Det var nästan omöjligt att ta sej fram till scenen.
Vad tycker ni om musiklivet i Stockholm?
Magnus -Det är klart roligare att spela ute i landet.
Mja, ert namn, är ni glada över det?
Magnus -Ja, jag vet inte, det är inget bra namn precis.
Janne -Det är ett skitbra namn!… Det är inte så bra, men det kan man inte säga bara… Man kan inte tycka illa om sitt namn!
Magnus -Det kan man väl göra! Namnet var ju en nödlösning, he he.
Janne -Nu har man vant sej.
Magnus -Det är lite sent att ändra namn just nu… Men det kan ju komma en tid då vi kan byta namn och folk samtidigt får reda på det. Nödlösning… Vi behövde ett namn för vi skulle skicka en tape till Hultsfred. Vi satt en kväll och försökte komma på något. Vi kollade på skivomslag (Bl.a. Echo & the Bunnymens Crocodiles). Och sen blev H. d. m. tryckt i programkatalogen och folk som kom för att se oss registrerade namnet… och då var det för sent.
Janne -Namnet är ju ganska motsägande mot vad vi spelar för musik. Nu när vi har ett sånt här, öh… vulgärt namn, eller vad man nu ska kalla det. Om man jämför om vi skulle hetat OBOY — då skulle kanske inte folk ta oss för ett indie-band.
Magnus -Ja, det låter ganska independent i alla fall. Det låter inte inställsamt eller kommersiellt.
Influenser?
Janne -När jag gör låtar då kan jag inte säga att jag har några direkta influenser. Jag kan medge att vissa partier låter lite Lloyd Cole. Men Smiths har ingenting med låtarna att göra.
Magnus -Jag är lite influerad av Johnny Marrs gitarrspel, men inte av Smiths som band.
Vad lyssnar ni på?
Janne -Smiths och Lloyd Cole… Prince, Beloved, engelsk pop, men även annat…
Magnus -Jag är inne i en Woodstockperiod just nu. Jag har alltid lyssnat på mycket sextiotalsmusik… Byrds, Crosby, Stills, Nash & Young och såna känsliga saker.
Uppmärksamhet för Happy dead men?
Janne -Förvånande bra, måste jag säga.
Magnus -Innan vi bestämde oss för att göra en singel, så sa vi så här: “Om de spelar demon i radion, ger vi ut en platta”. I radion hördes vi en fyra-fem gånger… I Bommen, Ähnuba… Då var det bara att rulla igång en pressning. Då hade vi byggt upp en potentiell skivköparpublik.
Er singel, (Silent Sigh City/Spectacular Way) pressades i föga 300 ex., det är lite det!
Janne -Ja, det är det, Magnus var rädd att vi inte skulle lyckas sälja dom.
Magnus -Jo, men dom sålde slut på två månader, varav hundra ex. på två veckor. Det var skönt att känna att dom verkligen sålde. Dom som verkligen ville köpa singeln, fick tag på den.
Blir det nån återutgivning av singeln?
Janne -Nej, det blir det inte…
Textinnehåll, rent generellt?
Janne -Jag brukar hålla mej till “deppiga” texter.
Magnus -Misslyckad kärlek!
Janne -Ja, det håller Magnus sej till… Texter är så viktigt! Pop-musik är svårt att göra texter till. Rock- och bluestexter är enkelt, de behöver inte vara så rytmiska. Frasen är inte så viktig, det går alltid att böja till… Popmelodier måste ha en bra konstruktion för att kunna fungera.
Magnus -Det ska vara bra ord som går bra att sjunga… Sången ska vara ett instrument.

Vi sitter inhysta i Cityhallens personalomklädningsrum. Thomas och Roger — som under intervjun smuttat på varsin öl i restaurangen — kommer röksugna in mitt i samtalet… Vi passar på att fråga:

Favoritgodis?
Roger -Ahh, det är mycket det… Öh, Dumle, Salta fiskar, Nötcreme…
Thomas -Gelehallon! (Förundrade över frågan och med varsin lånad cig, lämnar de oss)…
Janne -Jag gillar chokladnallar, men inte lakrits, det hatar jag!
Magnus -Jag håller mej till en vanlig straight mjölkchoklad.
För att återgå till texter. “I could need some Whiskey, but at least some help”. Det är ju en genial fras, vem av er skrev den?
Janne -Det gjorde Magnus!
“Venus is more than a television set”?
Janne -Vad sa du?… Venus? NÄÄÄ, “He needs more…” Fast i och för sej, det är mycket bra med “Venus”.
Ja, ändra det?
Magnus -Vi har ju ingen text utskriven så…
Janne -Det passar ju i den låten! (Spectacular Way)
Magnus -Jag är mycket nöjd med texten till den låten, den är så känslig.
Janne -Det är kul att läsa bra texter.
Magnus (till Janne) -Du har ju sällan några texter till dina låtar… Men dagen innan vi ska framföra den, kommer du på: “Fan, vi har ingen text till det här!”. Sen Improviserar du ihop nåt. Vi andra blir lika förvånade varje gång!
Har ni några planer på att göra videor?
Janne -Tid och pengar. . .har vi det? Vem skulle spela den?
Magnus -När jag lyssnar på våra låtar, ser jag ofta en video framför mej, speciellt till låten som kommer på Cd’n (Never Love). Vi står i en mörk lokal, nätt och jämt upplysta. En video där vi spelar rakt av…
Är ni intresserade av politik?
Magnus -Som band är vi opolitiska. Personligen är jag inte politiskt okunnig.
Janne -Nej, det är inte jag heller, men jag engagerar mej sällan. Partipolitik är jag ointresserad av.
Röstar ni?
Janne -Nej, men det är inget jag är stolt över.
Magnus -Jag engagerar mej hellre i större internationella saker. Kina och Sydafrika. Sverige är en ankdam. Vi har det så bra, vi har råd och tid att tänka på andra…
Har ni gjort något som visar er avsky över vad som händer i t.ex. Kina?
Magnus -I förra veckan stod jag för en namninsamling på jobbet mot Kina.
Vad är meningen med livet?
Magnus -Att försöka glädja så många som möjligt…
Janne -Och att glädja sej själv.
Magnus -Att spela i Happy dead men…

Nu så här två månader efter intervjun, känns Happy dead men ännu större för mej. Jag har fått en jublande bra sjulåtarsdemo av dom. Deras namn är inget jag längre har tid eller ork att hänga upp mej på. Det finns så mycket positivt att lägga märke till i deras musik istället.
För några veckor sedan ringde jag nyfiket Sarah Records. Matt svarade. -Gillar ni Happy dead mens singel? -Actually we like it a lot. -And? (Smög jag förväntansfullt in) -Ja, vi får se… I nuläget har vi näst intill för många utgåvor på gång… Men vi kanske kan ge ut nåt senare.
Happy dead men är en av popvärldens högsta vinster just nu och jag vågar inte tippa vilket bolag som vinner. La ment Records, som enligt ryktet ska bli nån slags underetikett till Sonet, har sagt sej vara intresserade av en Londoninspelad Lp. Samma kväll vi gjorde intervjun var två I.R.S.talangscouter, med litet t, och kollade in spelningen och de var djupt, djupt imponerade! En sak är i alla fall säker: Havet är öppet. Följ med på Happy dead mens spännande och behagliga resa…