Stiltje. Svensk rocktorka. Lågkonjunktur. Har det hetat. Men dessa beskrivningar av det svenska popklimatet har inte Thord Eriksson och Lars Nylin lyssnat på.

Henryk Lipp och Freddie Wadling är födda på samma dag. Bor i staden blå-vitt och har på var sitt håll funnits med i rocksammanhang under de senaste tio åren.
Henryk Lipp, tidigare i Extra, bandet som var Anne-Lie Rydés avstamp mot berömmelsen, nu ofta som producent.
Freddie Wadling, bas, sång och motor i Cortex. Dessutom begåvad med en av Sveriges bästa rockröster. Tillsammans är de Blue For Two.
— Ett ganska perfekt samarbete, säger Lipp. Materialet kändes starkt redan när vi började för tre år sedan. Vi behöver aldrig vara rädda för att det en av oss tillför ska göra resultatet sämre. Jag menar om Freddie sjunger en av mina låtar blir det oftast bättre än om jag skulle gjort det själv.
Som “Someone Like You”, den första singeln som släpptes. En låt där Wadlings röst kommer helt till sin rätt sparsamt uppbackad av Lipps syntarrangemang.
LPn är en djupdykning i de stämningar som finns i den singeln. Ändå visar plattan upp flera sidor av Blue For Two. Ibland nästan struttigt lättviktig pop och ibland lätt bluesigt, med Wadling som en elektrifierad Tom Waits.
Trots att plasten knappt hunnit svalna och den nya plattan precis plockats ur pressarna finns det redan planer, eller åtminstone material för ännu en LP.
Plattan ska släppas i Frankrike och sen finns planer, om än väldigt lösa, på en kort Europaturné till hösten.
Det ska bli intressant att följa herrarna Wadling och Lipp även i fortsättningen. Men efter de tre utmärkta singlarna känns det fortfarande lite svårt att ta till sig hela LPn. Men med mer distans så…