Tänk dig följande, du är i universum och svävar på vintergatan. På håll kan du se en planet med blått sken omkring som cirkulerar på precis lagom avstånd från solen, du bestämmer dig att ta en närmare titt på den. I det lilla landet Sverige, närmare bestämt i Skellefteå i en by kallad sjungande dalen på en gata som heter Orkestervägen, sitter en man och funderar på hur allt egentligen fungerar i universum.
Han skriver ner sina tankar och sätter musik till dem, musik som vore från någon galax lång bort. Så njutbar är den att dess like sällan, eller aldrig, skådats.
Han är ett kosmiskt geni — Han är Vintersorg.

Ok, med sin blygsamhet skulle Vintersorg aldrig erkänna sig själv som ett geni, men utan tvekan är han en otroligt duktig musiker som lyckas skriva hitlåt efter hitlåt utan att förlora sig i upprepningar eller ta sig vatten över huvudet. Han bara sätter sig ned och låter fantasin flöda fritt och inom kort är ett nytt mästerverk skrivet.
Det är en sympatisk filur som möter mig i andra änden av luren när jag ringer upp till de norrländska skogarna, en filur som visar sig ha mycket gemensamt med en viss tidningsredaktör. Men mer om det senare, först av allt vill jag ju veta hur “Cosmic Genesis” har gått hem hos publiken.
— Tja, skivan har varit ute ganska precis en månad nu och reaktionerna har varit övervägande bra. Den fick nio av tio i Rock Hard och försäljningssiffrorna ligger på runt åttatusen.
Det är inte dåligt på en månad.
— Nej, det känns kul. Men det är inte det som är det viktigaste, lägger han snabbt till konversationen.
— Det känns ju bra att veta att försäljningen stiger för varje platta man släpper, det verkar ju som folk uppskattar det man gör. Sedan kommer den även att släppas i USA i januari så då får man se vad som händer där också.
Sa jag att Vintersorg verkar lite blygsam? Det kanske var att underdriva det hela, snarare är han otroligt blygsam som snackar om försäljningssiffror på åttatusen efter fyra veckor som om ingenting. I dagens scen får man vara glad om man lyckas sälja åttahundra skivor efter ett år.
Texter på svenska sjungna med norrländsk dialekt har varit litet av VINTERSORGS trademark, nu har de dock, med vissa undantag, fått lämna plats för en mer internationell framtoning — engelska.
— Innan plattan var släppt så var det mycket gnäll om att de flesta texterna var på engelska, men nu när folk har lyssnat in sig på den så tycker de nog att det är ganska ok ändå. För de flesta är det nog i alla fall musiken och melodierna som är det viktigaste och texterna kommer i andra hand.
Förutom att språket har blivit internationaliserat så är det också en annan stor ändring på “Cosmic Genesis“. VINTERSORG kan inte längre betitlas enmannaband utan får gå under kategorin duo när OTYG-gitarristen Mattias Marklund blivit fast medlem. Att det just blev Matte som fick äran att stå med under lineup:en på skivan föll sig ganska naturligt.
— Matte och jag har spelat ihop i mängder av olika band i över tio år, vi känner varandra väldigt bra. I vanliga fall brukar jag låna in en massa folk som sköter gitarrsolon och sådant, men med Matte i bandet så slipper jag det, han är en komplettering och det fungerar utmärkt. Sedan är det ju en fördel att ha någon att testa sina idéer tillsammans med innan man kliver in i studion.

Namnet Vintersorg är hämtat från boken Sagan Om Isfolket, där just Vintersorg är son till Tengel — den onde. Namnet har hängt med sedan 1991 och de flesta använder just den benämningen när de snackar om Andreas Hedlund, alias Vintersorg. Men det finns dock stunder då mor och far Hedlunds namnval tillfaller lättare att använda.
— Ja, när man t.ex. är på arbetsförmedlingen känns det lite fånigt att presentera sig som Vintersorg, men annars brukar jag oftast säga att jag heter så och folk accepterar det. Namnet har ju hängt med så länge nu och de flesta här uppe vet ju vem jag är så…
Men i sidoprojektet HAVAYOTH går du under namnet Andreas och inte Vintersorg, hur kommer det sig då?
— Vi bestämde det ganska tidigt att vi inte skulle an vända våra artistnamn i HAVAYOTH, bara för att markera att det inte är något projekt som skall förknippas med våra vanliga band. Det skiljer sig ju ganska mycket från vad vi sysslar med i vanliga fall.
Tillbaka till VINTERSORG igen. På alla plattor utom första mini-CD’n “Hedniskhjärtad” har en stilren men väldigt estetisk snygg logo hängt med på ett litet hörn, vem är det som gjort den?
— Det är jag själv faktiskt. Jag bara tog något typsnitt i datorn och sedan hittade jag symbolen med solen och jorden i en gammal väder-spåbok som heter Bondepraktikan. Just detta tecken är en gammal symbol för väder och vind och jag tyckte det blev väldigt enkelt men snyggt när man kombinerade de båda.
Något som kan vara av intresse för de av läsarna som inte är av manligt kön är ju huruvida spelemannen Vintersorg är uppbunden till någon jänta eller inte ännu.
— Nja, jag har ju lite damprojekt på gång kan man säga, får han något osäkert ur sig.
Damprojekt?
— Jag är ju faktiskt singel men jag har slängt ut lite krokar här och var så vi får väl se om det nappar någonstans, men det får framtiden utvisa.
Men har du tid med damer i ditt så annars musikfyllda liv då?
— Det är väl det som är problemet i det hela. Man är ju hela tiden uppbunden av musiken och den tar en väldans massa tid i anspråk. Jag älskar att hålla på med musiken, visst, men det blir lite drygt ibland när det blir för mycket bredvid själva musikskapandet. Som när “Cosmic Genesis” släpptes så kunde det komma femton email-intervjuer på en dag, telefonare är ok, det är roligt att göra, men att svara per email tar sådan tid, särskilt med tanke på att jag inte knappar så väldigt snabbt på tangentbordet. Och vissa av intervjuerna är helt galna, de kan ligga på trettioåtta frågor, det tar evigheter att svara på en sådan intervju, man vill ju inte bara svara “yes”, “no” och sådär.
Just nu är vårt intervjuoffer sjukskriven för ryggbesvär, men annars jobbar han som vaktmästare vilket han inte direkt hoppas på att få göra hela livet. Men då inget arbete står i vägen för tillfället kan tiden användas till musicerande istället, redan nu är pre-produktionen för kommande platta i stort sett klar och arbetet med skivan efter det redan igång.
— Det blir nog bara sju låtar på nästa skiva, och kanske något musikaliskt stycke för att fylla ut lite. Men de nya låtarna är lite längre än vanligt och spellängden blir nog den samma. Men skulle det krisa sig så har jag en massa fler låtar färdiga redan som man kan använda, men de är som sagt tänkta att använda för skivan efter den jag jobbar på nu.
Vad är det som sätter stopp för att släppa skivorna så fort de är färdiga då? Skivbolaget och promotörerna kan jag tänka?
— Jo. På sjuttiotalet kunde man ju släppa en tre, fyra plattor per år utan problem, men nuförtiden så är ju distributionsnätet så stort så det tar ju nästan ett helt år innan skivorna kommer ut överallt. Det finns väl planer på att vi skall släppa en MCD samtidigt som nästa platta bara för att få iväg lite mer material. Vi tänkte spela in “Stilla” från första minin med lite nya syntar och programmeringar, ha några nya låtar plus några live-spår som kan passa på en MCD, men som sagt ligger jag lite före med låtskrivandet.
Hur kan du hålla reda på så många låtar samtidigt, du måste ha en hemmastudio eller något sådant va?
— Ja, jag och Matte har ju fixat en liten hemmastudio nu där vi sitter och spelar in i Qubase. Det blir ju inget så där lysande resultat ljudmässigt men man kan ju spela in gitarr, sång och synth och göra lite arrangemang på det hela så man hör om det låter bra eller inte. I stort sett alla pengar jag fått in på musiken har ju gått åt till musikprylar och studion, det underlättar låtskrivandet avsevärt från att sitta med en akustisk gitarr och skriva och sedan försöka ha alla arrangemang och låtar i huvudet.
Som de flesta redan vet så använder sig Vintersorg av förprogrammerade trummor på sina skivor, men att byta ut datorn mot en levande varelse med trumstockar i hand som slår på grytorna och kastrullerna är något han är väldigt tveksam till.
— Nja, jag älskar att sitta och programmera trummorna och lägger ner en massa tid på det. Visst, det kanske skulle låta bättre med en riktig trumslagare men just nu känns det inte aktuellt. Kanske att man gör det om en två, tre skivor men nu känns det som jag vill göra det själv.
Men live kör ni ju med riktig trummis?
— Ja, det är mycket möjligt att han skulle vara sugen på att vara med i studion också, men han har å andra sidan minst två andra band som han lirar med så jag vet inte. Men jag är som sagt en galning på att programmera och kommer nog att göra det ett tag till.

De som har åtminstone lite uns av koll på scenen vet att BORKNAGARS eminenta sångare Simen Hestnaes slutade i bandet för att satsa helhjärtat på DIMMU BORGIR. Genast satte ett omfattande arbete igång att söka efter en ny sångare eftersom materialet inför kommande platta redan ligger i målfältet för inspelning. En handfull sångare provades och däribland även Andreas Hedlund.
Historien har ett lyckligt slut i och med att de norska killarna kort därefter hörde av sig och hade bestämt att Vintersorg var den som skulle ersätta Simen. En bättre ersättare går nog inte att finna, och Vintersorg själv är nog lyckligast utav alla för deras val.
— Vad skall man säga, jag är jävligt nöjd att jag är med i bandet. De har ju varit mitt favoritband i typ fem år så man är ju djävulskt peppad. Jag har ju fått en pre-produktion på nya skivan, det är lite mer akustiska prylar men den kan nog bli otroligt bra om jag bara lyckas sätta de vokala bitarna.
Att ingå i team BORKNAGAR innebär ju också att det blir lite mer liveframträdanden, hur ställer du dig till det då?
— Man har ju inte gjort någon längre turné någon gång, det har mest blivit en massa ströspelningar här och där så det skall bli kul att få komma ut lite mer. Fast det kommer nog att bli ganska hektiskt här på vårkanten, de sista två veckorna i februari skall vi ut med VINTERSORG på den vanliga tysklandssvängen och sedan förhandlas det just nu om en Skandinavien-tur med BORKNAGAR redan i mars, som självklart kommer att inkludera Sverige.
Det är något som undertecknad verkligen ser fram emot och säkert många med mig. Men kommer det att bli annorlunda att stå på scen med de norske gutterna jämfört med t.ex VINTERSORG?
— Ja, jag tror att jag kommer att släppa loss mycket mer på scenen i BORKNAGAR. I VINTERSORG spelar jag ju bas samtidigt som jag sjunger så man kan inte gå loss riktigt lika mycket som man vill. Jag provade på någon konsert förut att bara sjunga när vi hade en session-bassist med oss och det var fan så mycket roligare, men dessvärre så handlar det mest om en kostnadsfråga eftersom skivbolaget inte direkt har lust att betala för femtioelva medlemmar på en turné.
Att framgångarna inte stigit Herr Hedlund åt huvudet är redan bekräftat, men på bara några få år så hinner man utvecklas väldigt mycket som både människa och musiker, både på ont och gott. Självklart har Vintersorg inte några negativa vinklar att förtälja men han drar däremot de positiva.
— Som musiker tycker jag att jag har utvecklats ganska mycket, särskilt vad det gäller den vokala biten. Jämför man “Till Fjälls“-plattan med den nya så hörs det ganska väl, det är betydligt högre prestanda nu. Som människa har jag nog också utvecklats en hel del, dels har man ju blivit äldre och fått lite mer erfarenhet men jag har nog också utvidgat mig ganska rejält spirituellt och på ett tankemässigt plan. Jag hungrar efter kunskap och försöker läsa om allting, inte för att jag vet vad jag skall med all kunskap till men det är nog nyfikenheten som spökar tror jag.
En omgång Jepordy eller Vem Vill Bli Millionär kanske skulle ge ekonomiska fördelar för all kunskap? Själv skulle man väl bli utslagen redan på lägsta nivå eftersom kunskap inte är något som fastnar i mitt huvud, jag är glad att jag kommer ihåg vart jag bor någonstans.
På tal om att komma ihåg saker, när jag själv skriver musik så måste jag sitta och spela igenom låtarna varje dag i minst en vecka för att inte glömma bort dem på en gång, vet inte hur många låtar jag skrivit som fallit i glömska — säkert var det hitlåtarna som försvann också. Nu när det gått flera månader sedan jag ens tog i en gitarr så har jag även glömt bort hur man skriver en låt, men något sådant lär väl aldrig hända vår naturtrogne kompositör, eller?
— Nej, inte direkt. Men däremot så är man ju inte särskilt sugen på att skriva musik precis efter man spenderat tre veckor i studion, då brukar det bli några veckors brejk innan man sätter igång igen. Men det är klart att det har hänt att man fått prestationsångest, särskilt om man börjar tänka på att man skall få det, då är det kört. Men det gäller att slappna av och inte tänka för mycket så kommer låtarna av sig självt.
Hur många timmar läggs ned på musik i veckan då?
— Åh, det är väldigt många. Man blir aldrig fri från det, man har det i skallen tjugofyra timmar om dygnet men jag älskar det. Är det inte musikskapande så är det ju promotionbiten eller att bara lyssna på musik, så det är ett konstant flöde musik bara. Nu är det extra mycket eftersom vi snart skall spela in nya OTYG snart samt att jag måste jobba med den vokala biten för BORKNAGAR.
OTYG ja, det var ett bra tag sedan man hörde något nytt från er. När kan man förvänta sig en ny release?
— Det kan jag nog inte riktigt säga ännu, men anledningen till att det tagit sådan fruktansvärt lång tid är ju att alla utom jag och Matte har flyttat till Umeå för att studera på universitetet så man kan ju inte repa så ofta längre. Men vi skall lägga gitarrer och trummor och skicka iväg till bassisten så han kan komma på lite basgångar, sedan har jag börjat spåna på lite fiolstämmor som vår violinist kan lägga. Men jag hade skrivit för mycket material även där så vi var tvungna att ta bort två låtar för att skivan inte skulle bli för lång.
Enligt Vintersorg så kommer musiken att vara aningen mer sjuttiotalsinspirerad denna gång, utan att för den delen utesluta folkmusikelementen.
— Man måste ju försöka göra musiken fräsch hela tiden, så att det inte är samma pryl om och om igen. Sjuttiotals grejen föll sig ganska naturligt också, förklarar Andreas.

Det har länge varit tal om att en video skall spelas in till någon VINTERSORG-låt. Dessvärre har man ännu inte kommit så långt i arbetet, att det skall bli en är väl allt som är bestämt hittills. Anledningen ligger i att varken bandet eller bolaget har några kontakter med några svenska produktionsbolag, så vi dödliga får nog vänta ytterligare en stund på att få se poeten Vintersorg på Voxpop.
— Det har väl varit snack om att vi kanske skall dra ner till Tyskland och spela in, men det känns som man inte riktigt hinner med det. Tanken är väl att det skall vara en historia efter texten som blandas med lite live-bilder, men än så länge har vi inte ens live-bilder. Föresten så har vi inte ens bestämt vilken låt vi skall göra videon till.
“Naturens Galleri” föreslår jag med lagom bestämd röst, och Andreas är inte sen att hålla med om att det vore ett bra val.
— Jag skulle inte ha något alls emot att göra en video till den låten, men först och främst måste vi lösa produktionsbiten, så vi får se vad som händer.
Själv är det inte särskilt ofta som man verkligen kan sätta sig ned och lyssna på vilka skivor man vill eftersom recensionshögen ständigt säger ifrån. Men som de trogna läsarna redan vet så åker gärna ARCTURUS och BORKNAGAR på när tillfälle ges, ett val som även Vintersorg delar med mig.
— Just nu så blir det ju mycket BORKNAGAR i stereon så jag lär mig låtarna ordentligt. Men annars så spelar jag mycket ULVER, och på sista tiden har det även blivit en del OPETH från “StillLife”-plattan som passar bra i vintermörkret. Men jag är ganska openminded när det gäller musik och lyssnar på det mesta utom pop och sådant där.
ARCTURUS då? frågar jag litet ledsamt över att inte fått upp bandet på tal ännu.
— Åh, jag är en total sucker vad det gäller ARCTURUS, en total fanatiker.
Glatt kan jag inget annat göra än stämma in när så vackra ord lämnar min nyvunna telefonbästis mun.
— Jag snackade ju med Garm när jag var över i Norge och repade med BORKNAGAR, han berättade att den skivan de gör nu kommer att bli deras sista. Det var ju meningen att “La Masquerade Infernale“-skivan skulle vara den sista men nu blev det inte så, som tur är. Enligt rykten så kommer den nya plattan att vara en blandning mellan “Aperia Hiems Symfonia” och “La Masquerade Infernale“, då kan det ju inte bli annat än suveränt.
Och med de orden låter jag Andreas Hedlund, Alias Vintersorg, säga adjö till Serenitys läsare, för den halvtimmes långa diskussionen om olika ARCTURUS-ämnen som följer kanske inte har så väst mycket med ämnet VINTERSORG att göra…