Utanför systembolaget står samma gäng och tigger enkronor, på bussar och i tunnelbanor hastar studenter, tjänstemän och arbetare vidare med droppande näsor och på kaféer och i barer samlas det konstnärliga klientelet och super hjärnan i bitar. Som i alla tider.
Och som i alla tider finns det människor och grupper som reagerar på allt detta. Som arbetar på att beskriva sin omvärld, att se den med kritiska ögon och att reagera.
Gruppen SH är en liten bit av den här kollektiva kraften. Någon har kallat den här Stockholmsgruppens musik för “producerad Punk”, själv tycker jag snarare att det är en slags modern popmusik som till det yttre liknar populärpopen men med en inre kärna bestående av ett starkt politiskt engagemang. SH är mot högerkrafterna, de är vänster men utan de vanliga slagorden.
“Visionärer i Musik” är Staffan Hellstrands egen rubrik på det gruppen gör. Det är han som skriver texterna, gör en del av musiken och står för den ideologiska inriktningen. Sedan drygt ett år är han tillsammans med Johan Nyström, Michael Carlson, Gunnar Svensén och Staffan Dahling SH.
“Östberlin” hetter gruppens första singel som släpptes på eget bolag för ett år sedan, “Lilla pojk” heter den nya som för drygt en månad sedan släpptes på Papa Records.
— Joe Strummer har en gång sagt om att spela rock; “Du ska ha någonting att säga, säga det så folk förstår och inte vara tråkig”. Det är enkla sanningar men som i praktiken inte är så enkla att nå. Men det är exakt det som det handlar om. Vi försöker att göra enkel musik, försöker att visa i låtarna hur vi reagerar på omvärlden och inte bara skrika om förbud eller kasta slagord, säger Staffan.
Till skillnad mot många andra svenska grupper gör och sjunger Staffan svenska rocktexter. Personligen tycker jag att det finns ganska mycket av Anders F Rönnbloms anda i texterna. Det är betraktelser av omvärlden, små fragment, aningen ironiska, aningen ödmjuka. En känsla av att leva i ett stort misstag, omgiven av galna politiker och sönderstressade människor men att aldrig ge upp.
— Jag tycker att det går bra att skriva på svenska. Bara det görs med övertygelse blir det inte stakigt och knackigt, fortsätter Staffan.
Någon gång i vår är det mening att gruppens första LP-platta ska släppas. Under arbetsnamnet “Vad Tyst Det Är” håller man just nu på att slutföra arbetet. Billy Bolero som producerat “Lilla pojk” producerar även LP-skivan.
Liksom för många andra grupper i Stockholm är det klubbscenen som gäller för SH. En klubbscen som faktiskt har breddats och börjat växa i takt med att publiken kommer. En spirande optimism märks hos många, en ny våg börjar ta form.
— Jag är ganska säker på att något kommer att hända inom musiken snart. Hoppas bara inte samma gamla misstag kommer att göras som under sjuttiotalet, då så mycket av rörelsen var ytlig. Det fanns i grund och botten väldigt lite djup och mening i de många slagord som ekade. Just nu är det populärkultur som gäller. Underhållning är ordet, allt ska vara mångtydigt och budskapet är att “älska dig själv”. Men det börjar röra på sig…