Från Skedevi gamla prästgård i norra Östergötland sprids budskapet över hela världen.
Jonas “Mr R&B” Bernholm, 37, är missionären. Han frälser jorden med svart amerikansk rhythm & blues, rock’n’roll, blues, gospel och soul.
Förmodligen är han Sveriges mest internationellt kände skivbolagsdirektör efter Stikkan Andersson.

Kåken är imponerande, minst sagt. Delar av den uppfördes på 1600-talet, den har 10 till 12 rum (Jonas har inte hunnit räkna dem) och 450 kvadratmeter boendeyta. Den ligger vackert vid en liten sjö mitt i skogen några mil utanför Vingåker.
Mycket längre än så här kan man knappast komma från allfarsvägarna och det är en av anledningarna till att Jonas och sambon Annika, konstnär, kunde köpa kåken till ett hyfsat pris (350 000 kr). En annan anledning är att ingen normal familj behöver så mycket utrymme.
Men Jonas hade ett tungt flyttlass med sig från Stockholm. 20 000 LP-plattor exempelvis — Sveriges största samling med R&B, soul och blues. Den samlingen kräver ett eget rum. Singlarna och stenkakorna har ännu ingen orkat räkna, slutsumman skulle bli astronomisk.
Rum efter rum är belamrade med skivor, böcker, kassetter, böcker, tidningar, bilder — på golv, i byrålådor, i garderober, på hyllor. Bara några rum är befriade från R&B, där härskar Annika än så länge…
Här driver Jonas Bernholm sitt världsberömda skivbolag.
Ja, egentligen är han inte skivbolagsdirektör utan läkare. Han tog examen för några år sen efter ca tio års studier men hoppade av.
— Läkaryrket är övervärderat, säger han. Jag skötte studierna med vänster hand och skulle ändå bara få tillhöra läkarnas B-lag. Skriva ut hostmedicin och klämma på onda ryggar dag efter dag…

JONAS ANDRA VÄRLD

Nej, Jonas har valt en annan värld.
En värld fylld av ilsket bölande saxofoner och rytande röster.
Här trängs gamla stjärnor som Charles Brown, “Bull Moose” Jackson, Billy Wright, Louis Jordan, Ivory Joe Hunter, Roy Brown, Wynonie Harris, Ruth Brown, Roy Milton, Larry Darnell mfl.
“Mr R&B” har själv dragit fram dem ur glömskan. Han startade sitt skivbolag Route 66 för åtta år sen och har sen dess gett ut 60 LP-plattor.
Han har köpt och dammat av tusentals stenkakor, samlat tidningsklipp och bilder, skrivit baksidestexter och knåpat ihop diskografier. Det har hänt att han jobbat i sex veckor på heltid med ett enda konvolut. Inte undra på att omslagen ibland framstår som en vetenskaplig avhandling.
Jonas skriver inte alla baksidestexter själv men alla omslag bär ändå hans prägel.
Jonas Bernholms fulländade återutgivningar, som ger oss rötterna till dagens rock, har gjort honom känd över hela världen. Förmodligen är han Sveriges mest internationellt kände skivbolagsdirektör efter Stikkan Andersson. Förmodligen är han också den ende skivbolagsdirektören som inte vill ha en hit.
— En miljonsäljare skulle knäcka min lilla organisation på en vecka, säger han.
“Mr R&B” är nöjd om en platta säljer 1 000 ex.
Fler ex än så pressar han inte upp i första omgången. Och bara ett fåtal säljer mer. Intresset är magert i Sverige — här säljs i snitt futtiga 50 ex av varje platta. Responsen är större i England, Holland, Belgien, Schweiz, Frankrike, Västtyskland och — framförallt — USA.
Amerikanarna köper en tredjedel av hans plattor och här är Jonas lite av en kultfigur. Han hyllas av rockmusiker (bl a Carlos Santana), discjockeys spelar plattorna på radio och han får massor av brev från tacksamma samlare.
Dessutom står många legendariska R&B-artister i kö för att få sina gamla mästerverk återutgivna av Jonas.
— Jag har säkert 100 namn på väntelistan, säger han.
Artisterna vet att Jonas behandlar dem schysst. Han betalar royalties i förskott — bara det är unikt.
— Många av de här epokgörande artisterna har lurats i hela sitt liv av skivbolag och managers.
Jonas har en liten stab medhjälpare i USA. Några åker hem till artisterna och gör intervjuer till omslagen. En annan åker runt och köper upp gamla veckotidningar för svarta läsare, typ Ebony. Som lön får de en bunt skivor då och då.
— Till slut ligger alla pusselbitarna på plats. Jag har skivorna, bilderna, texterna och uppgifterna. Det gäller bara att pussla ihop bitarna — ett roligt arbete. Och jag vet att jag når ut till 1 000 människor som verkligen är engagerade.
Jonas har nu en hel kedja av etiketter.

ROUTE 66 FLAGGSKEPPET

Route 66 är flaggskeppet. Här lyfts en hel epok fram med R&B från 40-talet och början av 50-talet. En av storsäljarna (nåja, ett par tusen ex) är “Laughing but crying” med Roy Brown.
— Den plattan innebar en otrolig kick för Roys karriär. Han gjorde bl a en bejublad Europaturné och hade säkert blivit en av de riktigt stora igen om han inte drabbats av den fatala hjärtattacken, menar Jonas.
Bland artisterna på de 24 Route 66-plattorna återfinns också Jimmy McCracklin, Floyd Dixon, Charles Brown och Ruth Brown.
Tillsammans med pianisten Slim Notini har Jonas medverkat till att dessa fått turnera i Sverige.
Skivorna på etiketten Stockholm är inspelade i Sverige med svenskar i kompet. Jonas är själv inte speciellt nöjd med inspelningarna.
— Svenska musiker klarar inte det där extra. Det bästa bandet vi haft lät ungefär som ett medelmåttigt svart amerikanskt klubband.
Etiketten Mr R&B bjuder på svart rock’n’roll, Blues Boy och Crown Prince är rena blues-etiketter. Dr Horse presenterar vokalgrupper, Saxophonograph tillägnas R&B-instrumentaler. Jukebox Lil innehåller mer jazzinfluerade artister. Dessutom samarbetar Jonas med amerikaner på två etiketter till.
Jonas tar inte ut nån lön för sitt slit med bolaget. Alla pengarna som flyter in går tillbaka in i skivproduktionen. Själv lever han på ett arv. Det handlar om guldkantade papper, han kan läsa börskommentarerna med ett leende på läpparna.
— Jag lever spartanskt och gör inte av med så mycket, säger han.
Jonas växte upp i ståndsmässig omgivning på Lidingön. Här stod Nina & Fredrik högst i kurs men Jonas började söka efter svart musik redan i koltåldern. Pappa Bernt (känd medicinsk journalist) lyssnade på jazz.
— Nån gång runt 1953 hörde jag Joe Turner i svensk radio. Jo, det är faktiskt sant. I slutet av 1956 kom brorsan hem med Elvis-EP:n “Tutti Frutti”. Den spelade jag sönder. Sen började jag samla på Little Richard och Fats Domino.
Elvis försvann i lumpen, Richard blev religiös, Jonas blev besviken och sålde skivsamlingen.
1963 åkte han till London, blev frälst på Rolling Stones och Pretty Things. Det blev inkörsporten till bluesmän som Jimmy Reed och Howlin Wolf. Sen gled intresset över till soul.
— 60-talssoulen med James Brown, Sam Cooke, Solomon Burke och Otis Redding är nog den svarta musikens absoluta höjdpunkt, menar Jonas.
1968 åkte han till USA. Han besökte Stax-studion i Memphis när Eddie Floyd spelade in, såg Jackie Wilson göra ett bejublat framträdande i Los Angeles, bevittnade en hysterisk högmässa med Mahailia Jackson, upplevde stämningen på Apollo Theatre när Jerry Butler sjöng men bäst av allt minns han Ike & Tina Turner.
— Jag såg dem flera kvällar i rad på en liten svart klubb i Hollywood. Knäckande bra.

I TINA TURNERS HETTA

Jonas gjorde många intervjuer backstage. Hettan var nämligen obeskrivlig i omklädningsrummet och Tina och The Ikettes gick omkring i bara bh och trosor.
I början av 70-talet hade Jonas så många dubbletter i sin enorma skivsamling att han såg sig tvungen avyttra en del. Då började han kalla sig “Mr R&B” efter en LP med Hank Ballard.
Postorderhandeln växte och 1976 föddes Route 66. Då var Jonas i stort sett ensam om att återutge gamla R&B.
Nu har han fått flera efterföljare, bl a engelska Charly som har ett jättelikt återutgivningsprogram på gång med inspelningar från King, det ledande R&B-märket. Det ryktas om ett par hundra LP-plattor.
— Det blir svårt för mig att konkurrera med dem. Och jag vill inte ge ut skivor med andraklassens artister, säger Jonas.
Han funderar nu på att satsa på 60-talssoul istället. Ett par plattor med Johnny Copelands soulinspelningar är ett första steg i den riktningen.