Vem är Carl Myrén?
De 150 som köpte hans debutsingel “Jag flyttar in hos mig” för ett år sedan tror att de vet svaret.
Men de har bara hört en del av storyn.

Carl Myréns portkod är det årtal som freden i Roskilde slöts, men vad hjälper det när Carl själv inte är hemma. Han kommer strålande som en sol och beklagar att han är försenad.
— Jag är nyförälskad, säger han och låser upp dörren till sin trivsamma etta i Stockholms innerstad. Den ger en bra bild av honom: en stor bokhylla med böcker i psykologi och skivor, prydligt uppsorterade, en förstklassig stereo, ett skrivbord, en synthesizer, ett piano med noter och en säng över det, alldeles för högt upp och för nära taket för min smak. Ramlar han inte ned?
— Brukar du ramla ur sängen, när du sover? frågar han leende. Tablå!
Carl Myrén härstammar från Täby, och berättar medan han kokar te, att han spelade i P3, som bl a innehöll Johan Ekelund, numera i Ratata och Tove Naess, soloartist och fd sångerska i Dave & The Mistakes.
— Det har varit tal om att återbilda bandet, vi hade jättespännande material. Vill du ha mjölk? Rent, tack.
— That’s the proper way to drink it, säger Carl med bästa Oxfordaccenten.
I P3 ingick också Janis Bokalders som sedan spelade i Lustans Lakejer 1982-83.

FICK FEMTIOLAPP I ROYALTY

— Jag var med dem på deras höstturné 1982 som extra klaviaturspelare, så kom jag i kontakt med Stranded Rekords och släppte min debutsingel. Den sålde tillräckligt för att jag skulle få en femtiolapp i royalty.
Carl häller upp te.
Jag tittar på skivsamlingen. Titlarna visar en enastående bredd. Från kompletta operor till Björn J:son Lindh och Staffan Scheja till rockmusik.
— Jag gick på musikgymnasium, har alltid spelat, pappa är en hyfsad partypianist.
Efter gymnasiet reste Carl runt i världen, bl a Asien och kände sig för.
— Jag ville bli kompositör, säger han med ironi. En seriös tonsättare, men det var för stort. Sedan arbetade jag som fotografassistent till Kent Billqvist, modefotograf i Stockholm.
Nu läser Carl på psykologlinjen vid Stockholms Universitet.
— Det låter så stort att säga “Jag ska bli psykolog”, speciellt som det är en kärv arbetsmarknad och det redan går psykologer arbetslösa. Nu går jag på seminarier förberedande för forskarstuderande. Men det har inte blivit så mycket pluggat på sistone. Jag måste läsa in 8p (= 8 veckor) statistik på två veckor, puh.
En av orsakerna till stressen är att “Sveriges bästa rockgitarrist” Janne Schaffer tog “Jag flyttar in hos mig” till sitt hjärta.
— Jag hörde på omvägar talas om att Janne prisade singeln och så träffades vi och jag frågade om han ville vara med och spela in en LP, “hemskt gärna” sa han och så kom han hem till mig och gick igenom materialet. Han hade repat med Hörselmat och frågade lite försiktigt “Björn vill gärna vara med, får han det?”. Visst, om han insisterar. Carl skrattar.
Carls debutplatta heter “Life Games”, är utgiven på Stranded Rekords och producerad av honom själv och basisten Mats Lindberg.
Det är en intressant debutplatta, svåråtkomlig för den inbitne rockdiggaren och utmärkt för radion.

ETT SPEL OM LIVET

— Först så tänkte jag skriva en förklarande kommentar till varje låt, men jag kom på andra tankar. Istället så är konvolutet designat som en spelplan, ett spel om livet. Varje låt speglar ett mänskligt tillstånd.
Influenserna kommer från vitt skilda håll. Kina under T’ang-dynastin, Carl Orff, Burt Bacharach, italienska schlagers, New Yorker-skribenten Morris Bishop och andra Stranded-artister har alla bidragit till “Life Games”.
— Jag har svårt att skriva texter, så en kompis, Urban Ekgren har hjälpt mig. Sedan så finns det en Burt Bacharach-cover, “Jag kramar min kudde”, som jag tror Claes-Göran Hedenström gjorde på 60-talet, en svensk text till en italiensk schlager, en tonsatt dikt från T’ang-dynastin (618-907 e Kr) som heter “Att vakna om våren”, Morris Bishop har funderat kring E = mc2 och lite annat. Jag vill inte avslöja för mycket, lyssnaren får upptäcka resten själv.
“Jag flyttar hem till mig” har blivit “I’m moving in with you”.
— Man ändras ju, säger Carl urskuldande. Det här är tredje gången jag spelar in den, den första var en demo, och det är kul att kunna göra om den. Har du något emot att jag lyssnar på min telefonsvarare, medan du samlar dina anteckningar? Inte alls.
— Ovanligt klen utdelning, den här gången. Jag myser åt att bara jag lämnat meddelande. Carl spelar in ett nytt meddelande.
— Måste rusa iväg till operan, en dam väntar på mig.
Carl letar efter sina nycklar.
— Det är märkligt att jag t o m kan ha oordning i min portfölj.
Carl Myrén är en intressant musiker, med en stor portion humor. Lyssna själv!