En ny hög med demos av högst skiftande karaktär damp ned i min brevlåda häromdagen och med stor nyfikenhet kastade jag mig ner i skörden. För att få ordning i denna krönika har jag börjat med de sämsta alstren och avslutat med höjdarna. Då så…

HEILMITTEL (3) Här pendlar det ganska vilt, från ett klassiskt D.A.F.stuk till klart poppigare tongångar. Kassetten “Puropen Souls” ger ett töntigt intryck med klichétitlar som “Eine nacht in Berlin”, “Gray rain in Germany” och “Thoughts from a European psykos head”. Bort med alla dessa töntklichéer så kanske även Heilmittel kan utvecklas… Eller kanske skulle han inte spelat över Sisters of Mercy som fanns på bandet tidigare.

ODESSA (4) Satanistsynth, finns det? Odessa vill nog få oss att tro det. Jag försöker komma på något att jämföra med och Revolting Cocks dyker upp. Mycket oväsen, fast i takt. Sorgligt kryddat med töntiga samplingar. Beach Boys-covern “Surfin’ USA” räddar fyran. Men jag är väl en “jävla hip-hopare” eftersom jag inte gillar Odessas demo, det tycker de själva i alla fall…

CONTACT PRAVDA (4) Denna kassett innehåller en hel jättedrös med låtar. Det skiftar mellan långa instrumentala partier och synthpopsförsök. Bitvis påminner det lite för mycket om En Halvkokt i Folie. Contact Pravda bevisar här att utrustning inte är allt. Summa summarum: dålig sång och långtråkigt.

VARIOUS: FOR CRYING OUT LOUD (5) En amerikansk samlingskassett som försöker sälja med hjälp av lite kända namn. Eller vad sägs om Attrition, Placebo Effekt och X Marks the Pedwalk? Den enda förutom Attrition som utmärker sig är IO. Pinsammast är ett grötigt försök av Martyr Colony. Förvånande är den låga inspelningsvolymen. Denna kassett följer med fanzinet med samma namn. Detta duger nog bara åt amerikaner med låga krav, men det är inget åt oss finsmakare i genren…

TERRA ZONE (6) Detta är sådant som jag skulle vilja kalla “typisk svensk synth”. Åtminstone om det kommit för ett par år sedan. Allt går helt i Inside Treatments och Scapa Flows anda. Till och med omslaget för tankarna till Inside Treatments kassett “An introduktion…”. Det hela blir trist i längden och demon “Sleep of reason” känns definitivt inte ny och fräsch!

PERPETEUM MOBILE (6) Detta påminner väldigt mycket om ett band i min vänkrets. Dessutom verkar de ha haft samma problem. Bandet jag känner ordnade sitt, de bytte sångare! I övrigt låter “Demos 1993” ganska bra. Synthpopsbody som är vanlig just nu och precis som alla andra tycker man om att berätta att man äger en Moog. Synd ibland att människan fortfarande styr.

SHALT-FREQUENTZ (6) Först av allt vill jag konstatera att ljudkvalitén på “Ingestion ’93” är helt superb. Detta är ett alster från en Schweizisk grupp som tror för mycket på sig själva. Sång och musik påminner om många av dagens tyska småband. Refränger och bra slingor finns visserligen men efter att ha spelat ihop i fem år borde de låta bättre än så här.

BELLMANS BROTHER (7) Klassisk body med klassiska bodytexter. Inget fel med det, “3 State Mind” låter ganska hyfsat och ett och annat ljud är riktigt spännande. Som en samling med outgivet material av Leather Strip, Front Line Assembly och en gnutta Die Form.

CAMERA DRAMA (8) Alla grupper påminner oftast om någon annan, och när man först sätter på “Confusion” så viner historiens vingslag kring öronen. TELEX! Finns de fortfarande? Poppigt med analoga ljud och mörk poppviseröst. Någon gång känns de instrumentala partierna för långa men de positiva bitarna överväger. Ibland byts Telexstuket ut mot lite dansantare tongångar som gör att Camera Drama skiljer sig från mängden.

300 BAUD (8) Ebba Grön i synthpopsversion! “Mental Istid” tinar fort i danstempot. De andra sju låtarna på Kontakt har en Page-Lustans-själ både till text och musik. Och visst är det en gullig kärleksförklaring sångaren Andy trallar fram: “Jag vill inte bara ha sex med dig.” Titlar som “Stjärnljus”, “Ett hjärta av guld” och “Den sötaste nån sett” vittnar om den gulliga poesin i texterna.

Blipp (9) Bara en titt på omslaget till kassetten Signaler gör en glad. Det utgörs av ett foto där man lagt ut blommor och teckningar samt ritat med krita mellan dem. Popmelodier och texter i Pages anda om kärlek, Sputnik och bilkörning gör inte saken sämre. Blipp hette förut Poetica Grotesque.