Såg du Tomas Ledin i Folkets Park i somras? Många kan säkert svara ja på den frågan, eftersom Tomas hör till våra allra trognaste parkartister. Han har rest fem år i rad, de senaste tre som ensam artist. Tomas tycker om att träffa sin publik — det innebär att han försöker hinna med 40-talet olika platser på den två månader långa turnén!
— Visst kan det bli stressigt, men jag älskar parkerna och publiken där. Allt snack om bråk och bus i parkerna tycker jag är överdrivet. Visst förekommer det, men publiken har vitalitet och den är aktiv. Man får en helt annan respons i Parken än i en konsertlokal eller klubb.
Kontakten, kommunikationen, med publiken är viktig för Tomas. Inte bara när han reser runt till olika scener, utan också när han samlar material till sina plattor. Han lägger ner mer och mer arbete på skivorna för att han ska vara helt nöjd med resultatet.
Den åttonde LPn kom i höstas. Går det inte slentrian i studiojobbet?
— Jag har aldrig jobbat så mycket med en platta tidigare! Det blir inte slentrian, snarare tvärtom. För varje skiva upptäcker man allt som kunde gjorts bättre om man bara hade lagt ner lite mera tid på det. Text och musik måste gå hand i hand annars blir slutresultatet lidande.
Här är Tomas inne på kommunikationen mellan honom själv och publiken igen.
— Utan kommunikation blir artisten bara en person på ett podium, en person som håller monolog.
I höstas började Tomas skriva en del texter på engelska. Texterna skrevs när han var på en av sina “inspirationsresor” till USA. Tomas reser dit ganska ofta. Han har många vänner och bekanta där, sedan den tid han pluggade i Staterna. USA spelar en stor roll för Tomas, när det gäller att få idéer och inspiration till nya skivor eller låtar.
— Man möts av en stor våg av intryck när man kommer över till USA. Det är en pulserande rytm i hela livsföringen där. Väl hemma i Sverige igen kan jag sätta mej ner och i lugn och ro omvandla en del av det jag upplevt till musik och texter. Men jag tror inte att jag skulle vilja bo där borta. Jag älskar Sverige och den svenska naturen!
Vilken musik lyssnar Tomas själv på?
— Jag började förstås, som så många andra min generation med Elvis Beatles, Bob Dylan osv. Musikutvecklingen på sistone, med punk. nya vågen och nu disco tycker jag är riktig. Det behövs nya sound musiken, måste utvecklas ständigt för att det inte ska bli stiltje i musikutbudet. Punken och discorocken har gett vitalitet åt en massa annan musik också.
— Just nu är jag själv inne i nån slags discorock-period. Lyssnar gärna på Donna Summer, Raydio och Earth, Wind and Fire.
Tomas tycker också att attityden mot musik har förändrats under dom senaste åren.
— Äntligen har skribenter och kritiker börjat snacka om musik och inte om åsikter. Alla musikformer och musiker ska bedömas utifrån den musik dom gör och inte efter vad texterna innehåller av politik…
Om nostalgivågen:
— Ta Boppers som exempel. Från ingenstans blev dom ett av dom mest omskrivna banden i Sverige, på bara nån månad. Jag tror att det beror mycket på att många av dom som är redaktörer på tidningarna och producenter på radio och TV växte upp på det sena femtitalet och med förkärlek försöker föra fram det som dom en gång upplevde som något nytt och spännande.
— I ett land som Sverige, där det är monopol på radio och TV är det viktigt att musik- och underhållningsutbudet blir brett. Tro nu för all del inte att ett TV-framträdande är det enda som behövs för att ens skivor ska börja sälja! Ett dåligt framträdande kan bli förödande — men ett bra framträdande är förstås bra som säljfaktor när man släppt en ny platta…
Hur kändes då, på tal om TV, att komma tvåa i Melodifestivalen — minns ni den?? — senast?
— Ja, du kan ju tänka dig hur det känns att ha nästan tretton rätt på tipset! Okey, en tolva är ju inte så dåligt det heller! Vi är många som hoppas att Tomas tålamod ska räcka till ännu en tävling, och då vore det väl på tiden att han äntligen kunde kamma hem alla tretton rätt!