Det döljer sej en massa skickliga musiker i Sverige, och några av dom är amerikaner som tyckte Sverige verkade vara trevligare än Vietnam. Två av dom är Kal Linus Blue och Jason La Verne Miller. Deras musikaliska bakgrund är kretsarna kring Janis Joplin, Byrds, Frank Zappa, Quicksilver och Grateful Dead. Nu bor dom sedan några år i Sverige.
— Jag gillar musiken här, säger Kal Linus. Den utvecklas hela tiden. Men jag har lite svårt att förstå en del musiker. Det verkar bara vara pengar som gäller. Det första dom gör när dom kommer till en studio är att få taxikvittona signerade. Sen påstår dom dessutom att pengar inte betyder något. Sånt skulle inte gå i staterna. Först skulle dom spela huvet av sej, sen kanske taxi hem.
Kal Linus och Jason är dom tunga namnen i Wedge. En grupp som mest spelar på klubbar i Gamla stan i Stockholm, och består av Tomas Holmquist, bas, och Michael Nordlander, trummor, förutom Jason på sologitarr och Kal Linus på gitarr.
— Vi tar inte vilka jobb som helst, medger Kal Linus. Vår musik är bra och den får inte sjabblas bort i olämpliga lokaler.
Då är det kanske lättare att lyssna till Wedge på deras singel From town to town och E 4.
— En svensk sångerska jag har fascinerats av är Monica Törnell, säger Kal Linus. Jag ska producera hennes nästa skiva. Det blir hennes första singel. En sida blir rockig och den andra blir en svensk folkvisa. Sen har jag även börjat jobba med en grupp från Söderhamn. Splash heter dom. Dom gör kanske inte precis min typ av musik, men just därför kan jag ha distans till materialet och lättare ge dom råd.