Masquerade släppte för drygt två år sedan en högt prisad men dock ganska strömlinjeformad AOR-platta. Nu har bandet vuxit till sig, vänt taggarna utåt och helt enkelt genomgått en välgörande metamorfos.
— Debutplattans låtar skrevs mellan 1988—90 och vi var då väldigt imponerade av band som Def Leppard och TNT, eller snarare deras producenter “Mutt” Lange och Björn Nessjoe. Nu har det ju hänt en del på musikfronten som förändrat vårt synsätt och så har vi satsat på låtar som funkar i replokalen först, berättar Masquerades sångare Tony Yoansson som svar på min fråga om hur ett band så radikalt kan ändra stil och sound.
— Vi har inte försökt efterapa dagens grungeband utan istället letat oss tillbaka till 80-talets gamla favoriter som Black Sabbath och Judas Priest.
— De var ju skittunga men hade fortfarande melodierna kvar. På förra plattan spelade vi in allting själva, vilket tog nästan ett år. Denna plattan är inspelad under 4 veckar och 2 dagar och vi har dragit nytta av Ronny Lahtis mixartalang.

Kritiska texter

Ett folk som kanske inte blir lika förtjust är nog amerikanarna, speciellt om de lyssnar på texten till “America” som är allt annat än patriotisk och vänlig.
— Skall men ge kritik skall man göra det kraftfullt och rättfram så att folk förstår, säger Tony, — I ärlighetens namn är jag inte så värst intresserad av USA. Nej, det är Europa som hägrar mer och även det har fått sig en känga i låten “State of grace” som ger en kritisk syn på EG och Europa.
— På förra plattan koncentrerade jag mig på att skriva enkla klichéartade rock & roll-texter, men nu är de mer personliga och mycket bättre skrivna. Man ser så mycket på tv som gör en frustrerad, bara att Kinas måtto är att varje kines år 2000 ska ett kylskåp, och de lär nog inte vara freonfria…, säger Tony och riktigt hör hur han skakar på huvudet.