DET TOG ARTON år, sen hamnade Charizma på listorna. Med en repertoar som genom åren spänt från dansband, via hårdrock till dagens dansanta FM-rock har Oskarshamnsbandet kämpat för att göra sig hörda och nu slutligen fått betalt för mödan och belönats med en plats på den svenska singellistan, tack vare singeln Waiting (here for you). Men det är inte musiken som är viktigast för dessa veteraner, utan budskapet.
— Vi är missionärer i första hand, musiker i andra, säger bandets sångare Johan Mauritzon.
Genom åren har Charizma hunnit med att vara stora i Estland, få en hit i Kalifornien och turnerat i flera europeiska länder. Man har på (nästan) helt egen hand byggt upp en stadig, och trogen fanbas, med hjälp av word-of-mouth och ett envist turnerande.
Men Johan håller med om att en av anledningarna till att framgångarna låtit vänta på sig i hemlandet är att man avskräckt många genom sin öppet kristna framtoning.
— Det har säkert legat oss i fatet tidigare. Men det verkar som om det inte spelar så stor betydelse längre, att det är ett bevis på att så länge musiken är bra är det det primära.
Likaså är det en svår balansgång att vilja, och våga, vara tydlig, seriös och trovärdig i ett budskap samtidigt som man dels verkar i den ytligaste av branscher, dels förmedlar detta budskap med relativt lättviktig popmusik.
— Det är ju onekligen en paradox, men så länge man är säker i sin identitet, både musikaliskt och personligt, behöver det inte bli någon stor issue. Du kommer således aldrig se Charizma spela nakna med clownnäsor för att få uppmärksamhet och sälja mer skivor.
Men, de flesta band vill ju trots allt sälja skivor, och Johan är både glad och stolt över listframgången och Tracksplaceringen. För det är Sverige som man inriktar sig på nu. Att Charizmas öppet kristna värderingar skulle vara något hinder på vägen tror inte längre bandet på.
— Ingen kallar ju t.ex Beastie Boys för ett buddhistiskt rapband, trots att två medlemmar är buddhister. Folk lyssnar på musik på ett annat sätt nu och bryr sig inte så mycket om genrer, eller nischer, längre, på samma sätt som t.ex i USA.
På min fråga om kristna rockband får några vidare groupies skrattar Johan och säger att de nog är självsållande tack vare (eller på grund av) sin framtoning. Däremot är det många som vill stanna och diskutera efter spelningar, något som bandet mer än gärna ställer upp på.
— Det är ju en del av vår målsättning, att få prata med och nå ut till så många som möjligt. Det är värt mer att få folk att tänka, eller börja fundera på humanistiska och teologiska frågor än det är att sälja massor av plattor.